MAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Valplattform för Synskadades Riksförbund

Transkript

1 MAKTEN ÖVER VÅRA LIV Valplattform för Synskadades Riksförbund

2 Vi har väntat länge nog! STAT, LANDSTING OCH KOMMUNER - nu är det dags att öka tempot rejält för att leva upp till era mål och åtaganden. Den politiska viljan för att skapa jämlikhet, hälsa och försörjningsmöjligheter för personer med synnedsättning behöver hamna högre upp på politiska beslutsfattares agenda, anser Synskadades Riksförbund. Sverige har skrivit under FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stat, landsting och kommuner måste arbeta för allas delaktighet och jämlikhet i samhället. Handisam, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutets och SCB:s statistik visar tydliga orättvisor. Den bilden bekräftas av Synskadades Riksförbunds medlemmars erfarenheter. Så här är verkligheten. Vilken väg väljer ditt parti i kommande valrörelse?

3 Otillgänglighet är diskriminering SÅ HÄR ÄR DET Allt fler tjänster utförs med apparater. Vi skannar våra varor och betalar med kort. Vår vardag blir allt besvärligare på grund av att ny teknik ofta är otillgänglig för den som inte ser. Dessutom utformar arkitekter utomhus- och inomhusmiljöer som är svårorienterade för personer med synnedsättning. Även kollektivtrafiken är ofta bristfälligt anpassad för synskadade. DET HÄR VILL VI Tillgänglighet lönar sig visar utredningen Dörrarna stängs innan alla fått plats, framtagen 2012 av LO:s tidigare chefsekonom Dan Andersson. Samma år beslöt riksdagen att regeringen skulle återkomma med förslag om otillgänglighet som diskriminering. Synskadades Riksförbund vill precis som utredningen Bortom fagert tal (Ds 2010:20) att otillgänglighet skrivs in i diskrimineringslagen. Problemet är att inget händer. Vilket är ditt partis konkreta vägval?

4 Alla har lika rätt till utbildning SÅ HÄR ÄR DET Elever och studenter med synnedsättning får inte alltid sina läromedel i tid. Det händer också att läromedlen inte är desamma som för andra elever och studenter. Elever med synnedsättning behöver ett samlat stöd från hemkommun, landstingets syncentral och statens pedagogiska resursverksamhet. Dålig samordning leder till uteblivet stöd och brist på kunskap. Många kommuner erbjuder inte det särskilda stöd som elever med synnedsättning behöver. Den nya lärarutbildningen och skollagen som kom 2010, genomfördes utan att uppmärksamma våra framförda krav på obligatorisk funktionshinderskunskap för lärarstudenter. Inte heller lyssnade man på kraven om rätt till punktskrift. Kvar i skollagen blev istället den enskilda skolans möjlighet att neka plats till elever med synnedsättningar av ekonomiska skäl.

5 DET HÄR VILL VI Att klasserna minskas. Ge lärarstudenter och lärare funktionshinderskunskap. Skärp skollagen både när det gäller rätten till stöd till eleven och skolors skyldighet att ta emot elever med synnedsättning. Rätt till punktskrift måste skrivas in i skollagen. Utse en ansvarig och samordnande myndighet till stöd för elever med synnedsättning.

6 Jobbpakt eller fortsatt utanförskap SÅ HÄR ÄR DET Sysselsättningsgraden bland personer med synnedsättning har under många år legat på cirka 50 procent, det vill säga procent lägre än för övriga yrkesverksamma. Enligt Arbetsförmedlingen är synskadade den grupp med lägsta andelen arbetssökande som går vidare till arbete eller utbildning, jämfört med övriga personer med funktionsnedsättning. Regeringens politik med sänkta skatter för arbetsgivare och arbetstagare har inte gett resultat för personer med synnedsättning. Nyligen genomfördes en översyn av åtgärder för personer med nedsatt arbetsförmåga.

7 Den så kallade FunkA-utredningen lyfter fram stora brister i effektivitet hos ansvariga myndigheter. Utredningen har inte lett till några konkreta initiativ från regering och opposition. DET HÄR VILL VI En jobbpakt som kan lyfta ett perspektivskifte på detta område. Istället för att fokusera på nedsatt arbetsförmåga, måste parterna se kompetens och möjligheter. Det handlar om attityder och okunskap. Ett markant ökat ansvar krävs av arbetsmarknadens parter. Stärk den arbetsinriktade rehabiliteringen. Inför ett nationellt center för arbetsinriktad rehabilitering för personer med synnedsättning. Ökat stöd för ungdomar med synnedsättning i övergången från skola till arbetsliv. Ett första steg som vi vill se, är en jobbpakt med ett inkluderingsavtal mellan politiken och arbetsmarknadens parter.

8 Från ohälsa till hälsa Det är nästan tio gånger så vanligt med ohälsa bland personer med synnedsättning än hos övriga befolkningen. Den främsta orsaken till ohälsa är lägre försörjningsmöjlighet och stress. Det handlar om brist på stöd för en fungerande vardag med föräldraskap, inköp, motion och kultur. Det finns undersökningar som tyder på att många synskadade personer väljer att avstå från resor, därför att man inte litar på att hela resan kommer att fungera. Under den senaste tioårsperioden har resor med färdtjänst minskat med cirka 20 procent. Hos barn och unga med synnedsättning är det betydligt vanligare att känna nedstämdhet och bristande välbefinnande. Barn och unga med synnedsättning motionerar mindre än övriga, trots att fysisk aktivitet är en nyckel till god hälsa och social delaktighet. Runt 25 procent av personer med synnedsättning har varit i ekonomisk kris jämfört med 13 procent i den övriga befolkningen. Synskadade avstår ofta från vård för att vi har högre utgifter för sjukvård, rehabilitering och läkemedel.

9

10 DET HÄR VILL VI Ett försäkringssystem som garanterar goda levnadsvillkor om jobbpolitiken sviktar. Kostnadsfri hälso- och sjukvård samt rehabilitering. Transportsystem som tar hänsyn till individens behov av trygghet, säkerhet och servicebehov. En färdtjänst som garanterar vårt behov av resande, då kollektivtrafiken inte fungerar för oss. Kostnadsfri ledsagning för personer med grav synnedsättning enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Inom ramen för LSS en ny tjänst, service i boendet, med rätt till läs- och skrivhjälp och annat synstöd i hemmet. En hjälpmedelspolitik som ger personer med synnedsättning rätt till verktyg och utbildning för att ge likvärdiga möjligheter till information, kommunikation och E-tjänster. Vilket är ditt partis konkreta vägval?

11 Våra slutsatser Det finns nog med fakta för att byta ohälsa till hälsa i Sverige. Det behövs i första hand politisk vilja och mod att omsätta kunskapen i handling. Kommunerna är viktiga för förändringar i vardagen för oss. Här finns stöd och service som skulle kunna förstärka vår delaktighet och jämlikhet. Synskadades Riksförbund ser ohälsan och ojämlikheten som ett finansieringsproblem. Den offentliga sektorns intäkter behöver förstärkas. Målet att skapa jämlikhet i hälsa, delaktighet och försörjningsmöjligheter måste högre upp på den politiska agendan. Stärkt lagstiftning är en väg att lägga grunden till ett samhälle där alla medborgare garanteras mänskliga rättigheter på lika villkor. Vi väntar nu med spänning på ditt partis förslag.

12 Tänk om... Ditt barn inte kunde hänga med i skolan för att det får böckerna senare än sina klasskompisar? Du gång på gång blev nekad arbete för att arbetsgivaren ser din synnedsättning som ett hinder? Du inte kunde gå ut på en promenad eller handla själv för att du känner dig otrygg?...hur skulle du vilja ha det då? FÖLJ OSS! Facebook: synskadadesriksforbund Instagram: synskadade Synskadades Riksförbund Enskede Tel Fax info@srf.nu Sept 2013