KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Transkript

1 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbo en. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsik ga förutsä ningarna för fram da llväxt i Västerbo ens län. Genom a visa på skillnader och likheter mellan utvecklingen i Västerbo ens kommuner och den i Norrland och Sverige ges en bild av hur regionen förhåller sig ll omvärlden. Målsä ningen är a ge en ökad kunskap om regionens styrkor och utmaningar. KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras två gånger per år, vår och höst. Kontakt: Anna Norin, utredare, enheten för regional utvecklingsplanering, anna.norin@regionvasterbo en.se, , ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLINGSPLANERING

2 Konjunkturutveckling i länet Prognosen för Västerbo ens bru oregionprodukt (BRP) visar på en återhämtning e er den ekonomiska krisen 2008 och En återhämtning som verkar något starkare än i Norrland och Sverige som helhet. Tillväxten under det senaste året är dock något lägre i Västerbo en och i Norrland jämfört med llväxten i BNP enligt prognosen. Utvecklingen på arbetsmarknaden verkar något trögare i Västerbo en än i Norrland eller Sverige. Sysselsä ningsnivån har ännu inte nå upp ll 2007 års nivå och har under 2011 ökat, men i mindre utsträckning än både Norrland och Sverige som helhet. Sam digt som antalet nyanmälda platser ökat under 2011 har de som anmält sig som öppet arbetslösa ökat. För alla arbetsmarknadsindikatorerna har utvecklingen varit mindre gynnsam i Västerbo en än den varit i Norrland respek ve Sverige. Befolkningen fortsä er öka i Västerbo en ll skillnad från Norrland som helhet dock inte lika kra igt som befolkningsökningen i Sverige. Både antalet flygpassagerare och antalet gästnä er ökade kra igt i Västerbo en under 2011 med 14,9 respek ve 7 procent. Det är kra igare ökningar än både Norrland och Sverige som helhet. BRP/BNP (mdkr, 2011 års priser) Sysselsä ning Konjunkturen i siffror Västerbo en Norrland Sverige * 296* 3 484** Årsförändring 2.9% 2.6% 4.5% 2007= kvartal Årsförändring 0.24% 1.66% 1.43% 2007= Öppen 2012 februari arbetslöshet Årsförändring 3.10% -4.51% 1.90% 2007= Nyanmälda 2012 februari platser Årsförändring 2.30% 15.66% 1.70% Befolkning Flygpassagerare Gästnä er 2007= kvartal Årsförändring 0.04% -0.01% 0.12% 2007= Årsförändring 14.9% 10.0% 11.6% 2007= Årsförändring 7.0% 1.5% 0.9% 2007= *egen prognos **Konjunkturins tutets prognos Deflator: implicitprisindex från Konjunkturins tutet. Data från SCB, arbetsförmedlingen och Trafikanalys. Norrland avser Västernorrlands, Jämtlands, Västerbo ens och Norrbo ens län.

3 Allt fler startar företag i Västerbo en Allt fler startar företag i Västerbo ens län. Andelen kvinnor som startar e ny företag har mer än fördubblats sedan 1998 ll 5,6 kvinnor per kvinnor Det finns även tydliga skillnader i nyföretagande i Västerbo en jämfört med riket, där Västerbo en har e lägre nyföretagande. Trots en högre llväx akt i Västerbo en har skillnaderna snarare ökat under perioden. I Västerbo en och riket som helhet startar män företag i större utsträckning än kvinnor. Skillnaden mellan män och kvinnor är dock mindre i Västerbo en än den är i riket. Nyföretagandet i Västerbo en avtog under den ekonomiska krisen ll skillnad från nyföretagandet i riket som låg kvar på samma nivå eller ökade något. Kvinnors nyföretagande påverkades mindre av krisen än mäns nyföretagande. De a skulle kunna förklaras av a kvinnor och män startar företag i olika branscher med olika konjunkturkänslighet. Företag som startas kan vara av olika typer. Vissa små företag kan vara livss lsföretag där sy et är a ge företagaren sysselsä ning. Andra mindre företag är inriktade på llväxt med fler anställda och ökad omsä ning. En stor enkätundersökning visar a enpersonsföretagen i Västerbo en är mer inriktade på llväxt än i andra delar av Sverige. Drygt en tredjedel av enpersonsföretagen i Västerbo en skulle vilja öka både omsä ning och antal anställda jämfört med drygt en ärdedel i riket. Närmare 40 procent av de llfrågade vill växa men utan a öka antalet anställda. Antal per som startar eget företag under året. Kvinnor och män. Västerbo en och riket % +94% +105% +133% Andel av företagen utan anställda som skulle vilja växa om det fanns möjlighet. Undersökningen Företagens villkor och verklighet. År Sam digt anger företagen i undersökningen a det finns hinder för a växa. De vik gaste llväxthindren för småföretag (med färre än 50 anställda) i Västerbo en var främst brist på egen d, regelverket, brist på lämplig arbetskra samt konkurrensen från andra företag. En grupp företag som har excep onellt hög llväx akt kallas för gasellföretag. I Västerbo en finns gasellföretagen främst i byggsektorn, verkstadssektorn och inom transportbranschen. Data på nya företag från regionfakta.com. Enkätundersökningen är gjord av Tillväxtverket (Företagens villkor och verklighet). Gasellföretag i Västerbo en beskrivs i en rapport från Region Västerbo en (Nuläge och omvärld).

4 Ökande utländsk turism bidrar ll exportvärdet Årsförändring i utländska gästnä er. Hotell, vandrarhem och stugbyar. Månad och säsong. År Den utländska turismen räknat som gästnä er på hotell, vandrarhem och stugbyar ökar i Västerbo ens län. Mellan 2010 och 2011 var ökningen i utländska gästnä er i länet 1,6 procent men med stora skillnader under året. Det var en ökning av antalet utländska turister ll Västerbo en under både hösten och vintern. Vinter och hös urismen ökade med 13 respek ve 12 procent. Den utländska vår och sommarturismen hade istället en nedgång med 6 procent. Västerbo en följer med i den globala ökningen av turism ll andra länder. Globalt ökade turismen mellan länder med drygt 4 procent under 2011 och är nu uppe i nära en miljard interna onella ankomster, varav häl en ll länder i Europa. De snabbast växande turistmålen i Europa ligger vid Medelhavet och i Öst- och Centraleuropa. De resmålen ökade med nära 8 procent under Fördelning av gästnä er e er ursprungsland. Hotell, vandrarhem, stugbyar, campingplatser samt privata stugor och lägenheter. År Den utländska turismen innebär expor ntäkter för Västerbo ens län. Expor ntäkter möjliggör för import av varor och tjänster samt visar på regionens konkurrenskra. Utländsk turism kan även ha posi va effekter i form av ökad invandring. Sam digt som en ökande invandring innebär a fler kommer ll länet som besökare och turister ll de vänner och släk ngar som fly at hit. En ökning av turismen kan även innebära nega va effekter i form av ökad belastning på miljön. En ökande turism bör vara miljömässigt hållbar och kännetecknas av transporter som minimerar utsläppen av bland annat växthusgaser. Den utländska turismen är for arande en rela vt liten del av turismen ll länet. Den övervägande delen av de som turistar i Västerbo en kommer från Sverige. Svenskar på resa upptog 79,1 procent av antalet gästnä er. Den näst största gruppen består av norska turister (13,8 procent) följt av tyska turister med 1,8 procent av gästnä erna. Den utomnordiska turismen, exklusive Tyskland, är ca 4 procent av den totala turismen i länet. Data från Nordanalys, SCB och Tillväxtverket. Fakta om den interna onella turismen från UNWTO.

5 För höga utsläpp av växthusgaser i länet Utsläppen av växthusgaser leder ll en ökning av medeltemperaturen globalt. Ökningen kommer, om den överskrider en viss nivå, a innebära förändringar i nederbörd, ökade havsnivåer på grund av smältande polaris samt allt fler naturkatastrofer. Förändring växthusgasutsläpp mellan 1990 och Kommuner. För a uppnå målet med globalt hållbara utsläpp av växthusgaser har EU i sin EU2020-strategi beslutat a utsläppen inom EU ska vara 20 procent lägre år 2020 jämfört med nivån Sverige har sa e mer ambi- öst mål för de svenska regionerna. Det svenska målet är 40 procent lägre utsläpp av växthusgaser år 2020 än år År 2009 låg utsläppen av växthusgaser i länet på en nivå som var 17 procent lägre än Det är stora skillnader mellan de olika kommunerna. Malå har ll och med ökat sina utsläppsnivåer medan Åsele redan 2009 hade minskat sina utsläpp ll en nivå under det uppsa a målet. Den största källan ll växthusgasutsläpp i Västerbo en är från transporter som står för ungefär 40 procent av utsläppen. Energiförsörjningen är också en vik g källa ll utsläpp. Jordbruk, industriproduk on och arbetsmaskiner är andra stora utsläppskällor. Den konsum on som sker i länet av varor producerade i andra regioner och andra delar av världen har även de betydelse för invånarna här. Växthusgasutsläpp är e globalt problem och påverkar alla genom förändringar på klimatet. Västerbo ens stora skogs llgångar har poten al a binda rela vt stora mängder växthusgaser. Vid de nivåer som bedöms som globalt hållbara när det gäller växthusgasutsläpp beräknas den växande skogen i Västerbo en kunna binda utsläppen från ca 5 miljoner människor. Idag överskrider dock länet den nivå som är miljömässigt hållbar i e globalt perspek v. Växthusgasutsläpp fördelat på sektorer i Västerbo en. År Data från RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). Beräkningar av skogens bindningspoten al finns i en rapport från CERUM, Umeå universitet (Ekologiska fotavtryck i Norra Sverige).

6 Västerbo ens befolkning fortsä er öka Västerbo ens befolkning fortsä er öka men ökningen är mindre än digare. Det beror på a den utrikes infly ning har ökat i mindre omfa ning sam digt som u ly ningen ll resten av Sverige har ökat mer än digare. Fly mönstret skiljer sig mellan kommunerna. Åsele är den enda kommunen där infly ningen från resten av Sverige var större än u ly ningen. Vilhelmina, Lycksele, Skelle eå, Vindeln och Sorsele har en större u ly ning ll andra delar av Sverige jämfört med u ly ningen som sker ll resten av länet. I resterande kommuner, förutom Umeå och Vännäs, sker den största u ly ningen ll andra delar inom länet. Umeå och Vännäs är det kommuner som hade en befolkningsökning under Båda kommuner hade en infly ning från resten av länet men nega vt fly ne o mot övriga Sverige. De a trots rela vt stora ungdomskullar nu börjar på universitetet. De a indikerar a många studenter väljer a fly a från Umeå e er avslutade studier. Tre kommuner har posi vt födelsene o. I Vännäs, Lycksele och Umeå föddes det fler barn än antalet av befolkningen som avled under året. Det slog igenom och innebar e posi vt födelsene o för länet som helhet. Det nega va födelsene ot i övriga kommuner är e stort problem och har samband med låga andelar av befolkningen som är i barnafödande ålder. Sorsele har mycket stora omfly ningar och en poten al för posi v befolkningsutveckling. Den nega va fly ne ot inom Sverige och länet uppvägdes e större utrikes fly ne o. Befolkningsförändring under året. Kommuner. År Data från SCB. Tidigare befolkningsförändringar finns i rapport från Region Västerbo en (Konjunkturläge Västerbo en, hösten 2011).

7 Skev åldersstruktur i små kommuner Den skeva ålderstrukturen i små kommuner innebär utmaningar med en ökande försörjningsbörda och genera onsväxling på arbetsmarknaden. I Västerbo ens län är det elva kommuner med en minskande befolkning och nega vt födelsene o. Befolkningspyramiden nedan summerar befolkning och antal förvärvsarbetande för de elva kommunerna. Försörjningsbördan visar på förhållandet mellan de som arbetar och den totala befolkningen. I de 11 kommunerna är det 45 procent av befolkningen som förvärvsarbetar (orange stapel). Det innebär a varje förvärvsarbetande ska försörja drygt två invånare. Det nega va födelsene ot kan delvis förklaras av en låg andel av befolkningen som är i barnafödande ålder. Problemet förvärras av skillnader i könsfördelning. I åldersgruppen år är det här 111 män per 100 kvinnor. Genera onsväxlingen på arbetsmarknaden innebär utmaningar då den stora åldersgruppen som går i pension ska ersä as med de som är på väg ut i arbetslivet. De största ålderskullarna är mellan 50 och 70 år. Det innebär a en stor grupp kommer a gå i pension de närmaste 15 åren. Antalet invånare mellan år är bara häl en så stor som antalet som är mellan år. Problemet förstärks av skillnader i utbildning och erfarenhet mellan de som är yngre och de som går i pension. Den ökande försörjningsbördan och genera onsväxlingen på arbetsmarknaden visar på behovet av a öka antalet förvärvsarbetande. Det kan ske genom ökad inpendling, ökad infly ning eller genom a öka förvärvsarbetandet i grupper som idag av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Befolkningspyramid med total befolkning respek ve antal förvärvsarbetande per åldersklass för kommunerna med färre än invånare och nega vt födelsene o. År Data från SCB. Kommuner med färre än invånare och nega vt födelsene o: Sorsele, Dorotea, Nordmaling, Robertsfors, Åsele, Bjurholm, Vilhelmina, Vindeln, Malå, Storuman och Norsjö.

8 Utanförskap på arbetsmarknaden Genera onsväxlingen innebär problem på flera sä. Åldersgrupperna är olika stora och de som slutar har andra kompetenser än de som träder in på arbetsmarknaden. Det krävs e långsik gt arbete för a befolkningen ska ha den kompetens som e erfrågas av företag och myndigheter idag och i fram den. Andel år som varken finns i arbetskra en eller studerar på hel d. År Allt högre utbildningsnivåer i befolkningen som helhet och en hög ungdomsarbetslöshet innebär a det i prak- ken blir e krav a arbetssökande har gymnasiekompetens för a kunna få e jobb. Figuren nedan visar a ungefär 35 procent av Åseles, Nordmalings och Robertsfors 20-åriga män saknar gymnasiekompetens. I Bjurholm kan kvinnor i samma ålder uppvisa samma höga andel. Dessa riskerar a hamna i e utanförskap. Umeås kranskommuner finns i större utsträckning bland de som har höga andelar utan gymnasiekompetens. De a kan förklaras av närheten ll en stor arbetsmarknad och frånvaron av egna gymnasieutbildningar. Andel 20 åringar som saknar gymnasiekompetens. År Utanförskap på arbetsmarknaden innebär a poten alen hos befolkningen inte tas llvara. I e par kommuner står mer än var femte person utanför arbetsmarknaden i åldern år. Kvinnor står utanför arbetsmarknaden i större utsträckning än män trots a kvinnor i större utsträckning har högre utbildningsnivå. De med utländsk bakgrund är även de i större utsträckning i e utanförskap på arbetsmarknaden. Den ökande försörjningsbördan och genera onsväxlingen innebär a grupper som idag inte förvärvsarbetar kommer a behövas på arbetsmarknaden. Sam digt kan dessa grupper i varierande grad behöva utbildning för a ha de kompetenser som e erfrågas. Data från SCB. Region Västerbo en Box 443, Umeå, Sweden BESÖKARE Västra Norrlandsgatan 13, Umeå TELEFON FAX en.se en