KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Transkript

1 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbo en. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsik ga förutsä ningarna för fram da llväxt i Västerbo ens län. Genom a visa på skillnader och likheter mellan utvecklingen i Västerbo ens kommuner och den i Norrland och Sverige ges en bild av hur regionen förhåller sig ll omvärlden. Målsä ningen är a ge en ökad kunskap om regionens styrkor och utmaningar. KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras två gånger per år, vår och höst. Kontakt: Anna Norin, utredare, enheten för regional utvecklingsplanering, anna.norin@regionvasterbo en.se, ,

2 Konjunkturutveckling i länet och kommunerna En samlad bedömning av konjunkturläget visar på en avma ning jämfört med början på året. Tillväxten för 2012 prognos ceras bli något lägre än förra året men är for arande posi v. Arbetsmarknaden är något mer ansträngd än digare med fler öppet arbetslösa och e minskat antal lediga platser. Västerbo en var e av få län med en minskning av varslen i september månad jämfört med samma månad förra året. Den minskningen verkar vara llfällig. Preliminära siffror från arbetsförmedlingen för oktober visar istället på en ökning av antalet varslade personer. Nybilsförsäljningen, som är en indikator på fram dsför- Konjunkturen i siffror *egen prognos **Konjunkturins tutets prognos Deflator: implicitprisindex från Konjunkturins tutet. Data från SCB, Arbetsförmedlingen, Transportstyrelsen och Trafikanalys. Norrland avser Västernorrlands, Jämtlands, Västerbo ens och Norrbo ens län.

3 väntningarna, minskade. Det gjorde även gästnä erna under augus. Posi vt är a antalet flygpassagerare ll länet fortsä er öka om än i lägre takt än digare. Konjunkturläget överensstämmer med det i Sverige och Norrland även om delar av Norrland for arande har en posi v utveckling på arbetsmarknaden. Den ansträngda konjunkturen beror ll stor del på krisen som är i delar av Europa vilket har inneburit a euron har varit rela vt svag. Det påverkar länets expor öretag nega vt som möter en minskad e erfrågan när deras varor blir rela vt dyrare i Europa. Tecknen på avma ning varierar mellan kommunerna. Några kommuner har posi v utveckling (blå staplar i figuren) för några av konjunkturindikatorerna. Vindeln är den enda kommun som har en posi v utveckling för alla tre indikatorerna. Bjurholm, Malå, Skelle eå och Umeå följer tydligast den na onella nega va trenden. Totalt finns det öppet arbetslösa i länet och antalet nyanmälda platser under september månad var I Norrland är arbetsmarknaden for arande stark i Norrbo en vilket uppväger den nega va utvecklingen i övriga län. Konjunkturindikatorer för kommunerna. Blå staplar indikerar gynnsam utveckling. Kommunerna sorterade e er befolkningsstorlek. Data från Arbetsförmedlingen och Trafikanalys.

4 Avma ning e er posi v utveckling Sysselsä ningsutvecklingen har ha en posi v trend i Västerbo en sedan början av 1990-talet. Sedan 1993 har antalet sysselsa a i länet ökat med nästan 800 personer per år i genomsni. Det kan ställas mot en genomsni lig befolkningsökning på cirka 66 personer per år under samma period. Under perioden har det varit kortare konjunkturnedgångar när sysselsä ningen under något år varit lägre. Perioder med både sam dig ökande sysselsä ning och ökande arbetslöshet beror på a fler är i arbetskra en. Exempelvis när stora ungdomskullar kommer ut på arbetsmarknaden sam digt som fler som skjuter upp pensionen e er 65 innebär a en allt större andel av befolkningen arbetar eller söker arbete. Sysselsä ningsutvecklingen under perioden skiljer sig mellan olika sektorer. De offentliga sektorerna, kommunala och statliga myndigheter, har ha en motsa utveckling med en tydlig minskning av antalet sysselsa a under perioden. Det har kompenserats av en stark ökning av antalet sysselsa a inom de privata sektorerna både inom varuproduk on och tjänstenäringar. På na onell nivå har varslen ökat under hösten. I länet har varslen minskat något under september jämfört med september förra året. Preliminär sta s k från arbetsförmedlingen för oktober visar a det är en ökning även i Västerbo en. Sam digt ligger antalet varslade personer på en rela vt låg nivå historiskt även om det finns år där nivåerna varit ännu lägre (senast år 2005). Antal varslade personer är långt under de nivåer som har varit under krisåren i början av 1990-talet och senast under Avma ningen på arbetsmarknaden sker e er en lång dsperiod med övervägande posi v utveckling av sysselsä ningen. En arbetsmarknad med tecken på avma ning är oroande men sker e er en period med övervägande posi v utveckling. Sysselsa a 16+ respek ve varslade personer. Västerbo ens län Data från SCB och Arbetsförmedlingen.

5 Ohälsan högre bland ej sysselsa a De som saknar arbete i länet har betydligt högre ohälsotal än de som är sysselsa a. Det är e dubbelriktat samband där de med ohälsa o are saknar arbete sam digt som e ekonomiskt utanförskap försämrar hälsan. Ohälsotal i genomsni per person. Sysselsa a och ej sysselsa a e er ålder. Västerbo ens län Ohälsotalen ökar med åldern oavse sysselsä ningsstatus. Det kan vara en förklaring ll a Västerbo en har bland de högre ohälsotalen i Sverige med 34,5 dagar per person och år. Genomsni et för Sverige är 29,6. Länets högre andel äldre innebär högre ohälsotal. När de äldre blir en allt större andel av befolkningen innebär det ökande ekonomiska kostnader för samhället i fram den. Sam digt ska allt färre försörja allt fler vilket kommer innebära en brist på arbetskra. Arbetskra sbristen förvärras y erligare om hälsoläget försämras hos de som är i arbetsför ålder. Ohälsotalet mäter antalet dagar som betalas ut i form av sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersä ning och ak vitetsersä ning. Ohälsa hos befolkningen har ekonomisk betydelse för både individen och för samhället. Historiskt har e ökande ekonomiskt välstånd varit knutet ll förbä rad hälsa hos befolkningen. När livss lsfaktorer som matvanor, alkoholvanor och fysisk rörelse får allt större betydelse för hälsoläget finns det tecken på a ökat välstånd kan leda ll försämringar i hälsoläge. Ohälsotal i genomsni per person. Födelseland i grupper. Riket och Västerbo ens län Ohälsotalen varierar även beroende på födelseregion. Det finns även skillnader mellan Riket och Västerbo en. De grupper med lägst ohälsotal är de om är födda utanför Norden. Dessa grupper har dessutom lägre ohälsotal om de bor i Västerbo en än om de bor i Riket. Invånare födda i Sverige och övriga Norden har högre ohälsotal än mostavarande grupper na onellt. Den grupp med högsta ohälsotal är födda i Norden utom Sverige. Förklaringsfaktorer kan vara skillnader i ålderstruktur och skillnader i livss lsfaktorer. Kvinnor har genomgående högre ohälsotal än män oavse ålder och ursprung. Dubbelarbete och skillnader i arbetsvillkor är möjliga förklaringar. Kvinnor är o are sysselsa a i branscher med högre förekomst av exempelvis förslitningsskador. Data från Västerbo ensdatabasen och SCB.

6 Detaljhandelns llväxt Detaljhandeln i länet visar på en rela vt låg omsä ning per person jämfört med riket men växer starkt i några kommuner. Sorsele har llsammans med Malå och Storuman ha en ökning av omsä ningen i detaljhandeln på mer än 20 procent mellan 2007 och Städerna i länet har högre omsä ning per invånare än de flesta mindre orterna. Undantaget är Storuman som har den näst högsta omsä ningen per invånare i länet. Gränskommunerna ll Umeå har de lägsta omsä ningen per invånare. Några av dessa kommuner ökat något sedan 2007 medan Umeå minskat något. Detaljhandeln kan vara vik g för ökad llväxt och ökad sysselsä ning i mindre kommuner med stark turismnär- ing. Undersökningar visar a en tredjedel av turisterna totala utgi er går ll konsum on av olika varor*. Detaljhandeln kan även vara en faktor som a raherar turister, exempelvis i gränskommuner. Haparanda och Åre är exempel på betydelsen av turism för ökad handel. Turismen kan därför bli betydelsefull på en mindre ort möjligheten a llhandahålla kommersiell service. Och kan även ha en vik g roll för sysselsä ningen. I de flesta kommuner ligger detaljhandelns andel av den totala sysselsä ningen på 5-6 procent. I Haparanda är samma siffra 13 procent. Detaljhandeln är transportberoende och för a den långsik ga llväxten ska vara hållbar behöver hänsyn tas ll transporternas klimatpåverkan. Detaljhandelns omsä ning per invånare. Sverige och valda kommuner Förändring i detaljhandelns omsä ning per invånare mellan 2007 och Sverige och valda kommuner. Data från Handelns utredningsins tut. Detaljhandeln omfa ar både dagligvaruhandel och sällanköpshandel. *Fakta om svensk turism 2011, Tillväxtverket.

7 En klimatneutral transportsektor? Växthusgasutsläppen i Västerbo en kommer ll en stor del från transporter som står för ca 42 procent av de samlade utsläppen. Det är även transportsektorns utsläpp som har ökat mest sedan Det finns tydliga målsä ningar na onellt och i EU2020-strategin a utsläppen av växthusgaser ska minskas med 40 procent ll år 2020 jämfört med 1990 års nivåer. Fördelning av växthusgasutsläpp. Västerbo en Den stora utmaningen för a den långsik ga llväxten ska vara hållbar är den påverkan som ekonomisk ak vitet har på klimatet. Användningen av energi med högt innehåll av icke-förnybara råvaror (råolja och koks) innebär höga utsläpp av växthusgaser i atmosfären med en ökning av jordens medeltemperatur som resultat. Effekterna av temperaturökningen befaras bli fler naturkatastrofer, ökad förekomst av epidemier och sämre förutsä ningar a producera den mat som behövs för a mä a jordens befolkning. Transportsektorn är den sektor som står för störst andel av utsläppen av växthusgaser. Inom transportsektorn är det vägtrafiken som är mest beroende av ickeförnybara energikällor. Av transportsektorns utsläpp av växthusgaser är det 2/3 som kommer från vägtrafiken*. Ökat ekonomiskt välstånd har inneburit en ökning av transporterna. Vägtrafiken stod i början av 1960-talet för en mycket liten del av transporterna mä i tonkilometer. Vägtrafiken har ökat med mer än 500 procent sedan dess. Inrikes godsarbete i tonkilometer. Svenskregistrerade lastbilar e er trafikslag. Sverige En vik g utmaning är a utveckla transportsektorn för a bli klimatneutral sam digt som ökad ekonomisk llväxt kan innebära behov av y erligare transporter. Åtgärder kan omfa a en övergång mot effek vare logis k, effek vare fordon och ökad användning av förnyelsebara drivmedel. Data från Na onella emissionsdatabasen och Trafikanalys. *Vägen ll klimatneutrala godstransporter, KNEG. Pappersmassindustrin, metallindustrin, raffinaderier och förbränningsanläggningar är ej inkluderade. Dessa omfa as av handeln med utsläppsrä er (EU-ETS) och ska minska sina utsläpp med 21 procent jämfört med 2005.

8 Västerbo ens befolkning fortsä er öka Västerbo ens folkmängd har fortsa öka något ll följd av e posi vt fly ne o mot utlandet. Befolkningen är en av de vik gaste llgångarna för a uppnå en långsik- gt hållbar ekonomisk llväxt och för a möta de utmaningar som en åldrande befolkning och ökad försörjningsbörda innebär. Inomregionalt är det stora skillnader. Befolkningen ökade i Umeå, Vännäs och Skelle eå och minskade i övriga kommuner. Sorsele har fortsa stor infly ning från utlandet vilket balanserar upp e nega vt födelsene o. Tre av länets kommuner har e posi vt födelsene o (Vännäs, Lycksele och Umeå) medan de kommuner med största minskningen under perioden hade e nega vt födelsene o som var högre än för andra kommuner. Åsele och Norsjö var de enda kommunerna med posi vt fly ne o mot övriga Sverige. Lycksele, Umeå och Skelle eå har posi vt fly ne o mot övriga länet men tappar lika mycket eller mer mot övriga Sverige. Befolkningsförändringar 30 juni juni Riket, län och kommuner. Region Västerbo en Box 443, Umeå, Sweden BESÖKARE Västra Norrlandsgatan 13, Umeå TELEFON FAX en.se en