Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Transkript

1 Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 3: Stark konkurrenskra En rapport från Regionkontoret

2 Inledning Region Halland har ansvar för a leda det regionala utvecklingsarbetet. För a säkerställa a Halland har bästa möjliga förutsä ningar för en posi v utveckling har en Tillväxtstrategi för Halland tagits fram under 214 och som ska gälla fram ll år 22. Strategin har tagits fram och förankrats i en omfa ande process och den bygger på en analys om Hallands utmaningar och möjligheter. Tillväxtstrategin pekar ut strategiska vägval och beskriver prioriteringar som är nödvändiga för a nå målet med a bli en än mer a rak v, inkluderande och konkurrenskra ig region år 22 än år 214. Uppföljningen av llväxtstrategin är e kon nuerligt arbete som ska ske årligen. Sy et är a kunna följa hur Halland utvecklas mot de övergripande målen och de strategiska valen i llväxtstrategin. Resultatet från uppföljningen kommer a ligga ll grund för samtal och diskussioner på såväl regional som na onell nivå. Denna delrapport följer upp Tillväxtstrategins delområde Stark konkurrenskra och sta s ken kommer huvudsakligen från Sta s ska Centralbyrån (SCB), i annat fall anges källa. I de fall det är möjligt presenteras sta s ken e er kön och utrikes bakgrund. Med utrikes bakgrund avses född i utlandet eller född i med båda föräldrarna födda utomlands. Delområdet Stark konkurrenskra innefa ar även tre strategiska val som iden fierats som vik ga för a öka Hallands a rak vitet. För respek ve strategisk val finns e antal utvalda indikatorer som redovisas i rapporten. Innehållsförteckning Indikatorsammanfa ning sid. 3 Reflek oner sid. 4-6 En region som s mulerar ll innova on, förnyelse och ökat företagande Lönesumma per sysselsa dagbefolkning sid. 7 Bru oregionprodukt (BRP) sid. 8 Branschstruktur sid. 9 Nyföretagande sid. 1 FoU-investeringar sid. 11 Förklaring Simplermetod sid. 12 Tillväxt och lönsamhet Halland sid. 13 Styrkeområden i Halland sid. 14 En stark kunskapsregion Övergång ll högskola inom 3 år sid. 15 En region med goda kontakter med omvärlden Exportutveckling sid. 16 Utlandsägda bolag sid. 17 Stark konkurrenskra Huvudindikator: Utvecklingen av lönesumman per sysselsa dagbefolkning i Mål: Bland de tre bästa i U all 216: Tredjeplats

3 Indikatorsammanfa ning

4 Avslutande reflek oner - Stark konkurrenskra Under perioden ökade lönesumman per sysselsa dagbefolkning i Halland med 39 procent och placerar länet på en tredjeplats bland landets övriga län. Halland klarar därmed målet för delområdet Stark konkurrenskra. Hallands näringsliv är fortsa stabilt och växande, med en god konkurrenskra (lönsamhet). Halland växer något snabbare än i antal anställda men något lägre i förädlingsvärde. Under de senaste åren har llväxten huvudsakligen ske i de fyra större kommunerna. De två minsta, Hylte och Laholm, har en svagare utveckling vilket kan förklaras av en högre andel anställda inom llverkningsindustrin (Hylte) samt agrara näringar (Laholm). Strukturomvandlingen med allt färre anställda inom llverkningsindustrin och allt fler inom tjänstesektorn fortsä er i Halland liksom i övriga. Då globaliseringen och den tekniska utvecklingen utsä er llverkningsindustrin för e särskilt stort omvandlingstryck står kommuner med en stor llverkningsindustri inför delvis annorlunda utmaningar än kommuner som domineras av tjänstenäringar. Med den demografiska utvecklingen där färre ska försörja allt fler blir det större fokus på a säkra kompetensförsörjningen hela vägen från skola och ll högre utbildning. Tillgången ll kompetens är en vik g baspla a som företagens kunskapsintensiva verksamhet vilar på. Försämrad kompetensförsörjning i näringslivet kan på sikt försvåra företagens förmåga ll strukturomvandling och produk vitetsförbä ringar och därmed deras konkurrenskra. I en prognos som Region Halland lå t göra beräknas exempelvis den halländska arbetsmarknaden växa med närmare 15 sysselsa a fram ll år 23. Därutöver beräknas nästan 46 personer gå i pension vilket innebär a det finns ganska stora rekryteringsbehov i Halland framöver. Prognoserna pekar på a de flesta branscher och yrken kommer a behöva mer personal framöver, framförallt inom offentlig sektor (Hälso- och sjukvård samt pedagogiskt arbete), men även inom data/it, bygg och anläggning samt arbete med tekniskt och naturvetenskapligt innehåll väntas gå starkt framåt. Mer specifikt vilken sorts kompetens den nya arbetskra en behöver ha är av förklarliga skäl svårt a beräkna, men man kan ändå göra grova uppska ningar. Generellt se verkar e erfrågan bli som störst på personer med hög utbildningsnivå, dvs. med högskoleutbildning, alltså en hög formell utbildning. För a säkerställa a högskoleutbildning ger önskat u all krävs emeller d goda kunskaper på de lägre utbildningsnivåerna. I Halland var andelen studerande som avslutat en linje i gymnasieskolan läsåret 213/214 och som påbörjat högskolestudier inom 3 år 38 procent mot sni ets 45 procent. Övergången ll högskola inom 3 år har minskat i Halland under läsårs-perioden 2/21-211/212 men med en posi v ökning de senaste mätningarna. Ökningen det senaste året gäller också för båda könen. Bland kommunerna i Halland utmärker sig männen i Hylte med en övergångsfrekvens på endast 1 procent sam digt som kvinnornas frekvens i Hylte landade på 5 procent. I Laholms- och Falkenbergs kommuner är övergångsfrekvensen också betydligt lägre än sni et och frågan uppstår om de a kommer a ha en inverkan för återväxten på Hallands arbetsmarknad? Eller kan Halland förlita sig på si geografiska läge mellan två storstadsregioner? Sysselsä nings llväxten i länet drivs av företagstjänster, handel och byggverksamet som en effekt av befolknings llväxten sam digt som länet är underrepresenterat framförallt i näringsgrenarna Företagstjänster, Informa on och kommunika on jämfört med sni et. A öka förekomsten av tjänstesektorn i länet ger större möjlighet för de llverkande företagen a köpa tjänster och därmed fokusera på sin kärnverksamhet, de a skapar konkurrenskra i den llverkande sektorn samt llväxt inom tjänstesektorn. Om rä tjänster inte finns a llgå inom den egna regionen finns det viss forskning som visar a företag utanför urbana miljöer (där kunskapsintensiva tjänster o a lokaliseras) gynnas av a samverka/nätverka (Bjerke, Pe ersson 217). Den fysiska och digitala infrastrukturen ly s också fram som vik ga komponenter för a underlä a samverkan. Halland har här stora möjligheter a dra ny a av sin närhet ll storstadsnära miljöer såväl norrut som söderut.

5 Halländska styrkeområden Skogs-och Träindustrin visar for arande på en sämre llväxt i förädlingsvärde och i antal anställda under perioden jämfört med det övriga näringslivet i Halland samt övriga styrkeområden. Styrkeområdena Hälsoinnova on, Besöksnäring och Livsmedel visar på en bä re utveckling av förädlingsvärdet och antal anställda än det Halländska och det svenska näringslivets sni. Utvecklingen visar också a produk viteten ökat bland styrkeområdena (med undantag för Skog & Trä) under perioden , vilket är posi vt för en fortsa ökad konkurrenskra. Trots en god utveckling för de flesta styrkeområdena så finns orosmoln för fram da rekrytering. Under 217 har Kompetenspla orm Halland llsammans med WSP tagit fram yrkesprognoser inom fem branscher i Halland fram ll 225. Branscher som ingick i prognosen var Tillverkning, Utbildning, Hälsooch sjukvård, Besöksnäring och Gröna näringar. Fram ll 225 är det framförallt pensionsavgångar som ligger ll grund för fram da rekryteringsbehov. Störst rekryteringsbehov kan förväntas inom branschen Utbildning följt av Gröna näringar samt Hälso- och sjukvård. Inledningsvis av perioden är det minskande pensionsavgångar inom Besöksnäring och Gröna näringar men från år 22 ökar avgångarna. Flera av Hallands styrkeområden kommer a beröras i olika stor omfa ning varför fortsa a insatser för a klara kompetensförsörjningen behövs. För y erligare informa on se (Kompetensförsörjning Halland). Bioekonomi poten al för flera styrkeområden i Halland Bioekonomi innebär e hållbart ny jande av våra natur llgångar från jord, skog och va en ll produkter, tjänster och energi. Den halländska bioekonomin uppska as stå för 13 % av Hallands totala förädlingsvärde och 1 % av den totala sysselsä ningen i länet (214). De a område har en stor poten al i Halland och under 219 kommer arbetet fortsä a med a iden fiera Hallands möjligheter och hinder inom området för a skapa llväxt och innova on i branscher med kopplingar ll resurser från jord, skog och va en. Företag som ställer om sin verksamhet för a minska sin miljöpåverkan kan ha konkurrensfördelar i och med ökad e erfrågan på hållbara produkter och tjänster. Särskilt för skogs- och träindustrin finns här en stor poten al a ta fram nya produkter och tjänster som bygger på cellulosabaserade material. Förutom a trähusföretagen i Halland ökat sin kapacitet för a matcha det ökande byggandet, finns också stort intresse a utveckla bioplast. Region Halland samverkar sedan e år llbaka med 11 andra regioner i nätverket Bioekonomi regioner i samverkan där man bland annat kommer a ta fram regionala analyser inom bioekonomi. Besöksnäring Även om det går bra för de halländska besöksnäringsföretagen ökar konkurrensen om besökaren. Halland har cirka 2,5 miljoner kommersiella gästnä er per år. För a stå sig stark i konkurrensen om besökaren, både na onellt och interna onellt, måste Halland samverka på flera håll. Samverkan inom och över kommun- och regiongränser är en förutsä ning för a öka antalet besökare ll Halland. Antalet besökare per capita i Halland är fler än vad våra närliggande regioner har, såsom Skåne och Västra Götaland. 85 % av Hallands besökare är na onella gäster, främst från Västra Götaland, Skåne och Småland. Övriga 15 % av våra besökare är interna onella gäster, främst från Tyskland, Norge och Danmark. Interna onella gäster spenderar mer pengar och har möjlighet a resa på andra der på året än na onella gäster. Genom a öka antalet interna onella gäster har Halland möjlighet a få en större spridning över året i våra gästnä er. De insatser som görs interna onellt, både med Visit Sweden och själva, sy ar ll a öka kännedomen om Halland, i första skedet i Norge och Danmark som är våra närmarknader. En utmaning som vi se i undersökningar är a halländska gäster inte överträffas i sina förväntningar när de upplever och besöker Halland. A arbeta med värdskap samt skapa fler intressanta upplevelser är två av flera grundstenar för a öka gästupplevelsen. E arbete för a öka värdskapet och skapa e vi, har genomförts llsammans med besöksnäringsföretagen genom en värdegrundsprocess som mynnat ut i Våra gäster är allas gäster. Denna bygger på Stolthet, Engagemang och Professionalism. Genom en digital värdskapsutbildning erbjuds alla verksamheter inom den halländska besöksnäringen denna värdegrund. Två 3-åriga EU-projekt är ingång i Halland. 1 februari 217 startade Kompetens Des na on Halland. Projektet består av 4 delar som alla på olika vis sy ar ll a stärka företagens kompetens och konkurrenskra. Utöver dessa 4 delar provas en modell för a få personer som står långt ifrån arbetsmarknaden a på e enklare sä kunna få e insteg i besöksnäringen. Såväl fackförbund som Arbetsförmedlingen på na onell nivå visar intresse för modellen. E år digare, 1 januari 216, startade Des na on Halland 22 som sy ar ll a öka kännedomen om Halland samt skapa nya modeller för a utveckla besöksnäringen. Utgångspunkten i utvecklingen är gästens behov. Målet är a jämna ut topparna i besökssta s ken så a vi får fler besökare och en ännu starkare och mer konkurrenskra ig besöksnäring i Halland.

6 Livsmedel Det pågår en stark strukturförändring inom livsmedelsnäringen med effek visering, ra onalisering och teknisk utveckling. De a kan delvis förklara minskad sysselsä ning i delar av branschen. Hösten 216 påbörjades e arbete med a ta fram e halländskt livsmedelsprogram med e bre deltagande från företag och aktörer i den halländska livsmedelskedjan. Huvudsy et med programmet är a skapa bästa möjliga förutsä ningar för en fortsa posi v utveckling inom livsmedelssektorn i Halland. De grundläggande målsä ningarna utgår från Tillväxtstrategi för Halland. I e första steg har gemensamma målbilder och visioner tagits fram. I e nästa steg har förslag på insatser och prioritering av fyra tema ska insatsområden utarbetats som ska bidra ll a stärka konkurrenskra en och övriga målsä ningar. Dessa är: Innova on och marknad Mål dsturism Offentlig sektor som kund och lokala producenter som leverantörer Kompetens Arbete pågår kon nuerligt inom varje område och koordineras av bre sammansa a arbetsgrupper. Flera projekt och ini a v har ini erats genom arbetsgrupperna. E exempel är Hallands Matgille. E treårigt näringslivsdrivet projekt som ska bygga upp e kluster för a främja innova oner, sprida kunskap om halländsk mat och stärka medverkande företag a bli mer konkurrenskra iga och hållbara. Den Halländska Livsmedelsprogrammet ligger väl i fas med den Na onella Livsmedelsstrategin. Utbyte och samarbete på na onell nivå sker med flera andra regioner. Hälsoinnova on Inom området Hälsoinnova on kan vi se en fortsa mycket god utveckling inom de flesta delområden. Inom området vårdtjänster beror sysselsä ningsutvecklingen ll stor del på a fler områden priva seras och det sker en förfly ning från offentlig sektor ll privat sektor. Inom den llverkande sektorn ser vi samma utveckling som inom llverkning totalt, vilket innebär a produk viteten ökar medan sysselsä ningen går ner. De a som en effekt av automa sering och effek visering. Området suger upp en stor andel högutbildad personal, vilket är intressant då en av Hallands utmaningar är en svag matchning mellan högutbildad arbetskra och näringslivets e erfråga. En fortsa satsning på Hälsoteknikcentrum ger förhoppningsvis på sikt effekter på både antalet nya företag inom området samt på företagens innova va förmåga. Även övriga kopplingar ll forskning och utbildning inom bland annat Högskolan i Halmstad kan bidra ll kompetens-försörjning och a rak vitet inom området. Vård och omsorgs förmåga a agera beställare och testbäddar är avgörande för fram den inom de a område. Den rela va hanterbarheten i Halland kan skapa stora fördelar för både den offentliga vården och omsorgen såsom för näringen, vilket kan skapa en än starkare profil inom området.

7 Lönesumma per syss dagbefolkning (tkr) efter län 216 Län Stockholms län Västra Götalands län Västmanlands län Skåne län Uppsala län Östergötlands län Norrbottens län Blekinge län Västernorrlands län Örebro län Kronobergs län Jönköpings län Gävleborgs län Västerbottens län Dalarnas län Södermanlands län Värmlands län Kalmar län Jämtlands län Gotlands län Lönesumma per syss dagbef (tkr) Förändring från 25 % 35,9 37,8 37,4 42,2 37,8 34, 38, 39,8 36,1 36,2 36,8 37,6 36,2 36, 36,6 36,7 35,4 35, 39, 36,2 36,1 38,7 Lönesumma per sysselsatt dagbefolkning (Index 25=1) Län Årlig (%) förändring av lönesumma per sysselsatt dagbefolkning Län Lönesumma per sysselsa dagbefolkning En indika on på regioners konkurrensförmåga ger arbetsproduk viteten, som här u rycks som lönesumma per sysselsa dagbefolkning i regionen. Halland hamnar på en tredjeplats bland länen när vi ar på förändringen från år 25. I fak ska kronor ligger Halland lågt i förhållande ll andra län och den vik gaste förklaringen ll det är länets stora arbetspendling ll kringliggande län. Halland har en stor utpendling av högavlönade och en stor inpendling av lågavlönade sam digt som länet är väl representerat inom de areella näringarna och handeln (näringsgrenar som o a erbjuder del dsarbete och ungdomsjobb). Halland ligger också i topp i landet när det gäller andelen egenföretagare (som o a tar ut låga löner) ,3 5,5 4,8 4,5 4, 3,2 2,9 3,1 3,1 2,9 2,9 3, 2,7 2,7 2,9 2,4 2,5 2,2 2, 1,9,9,

8 Bruttoregionprodukt (Fast pris, basår 2) Mnkr och årlig förändring Halland BRP (Fast pris, basår 2) Mnkr Årlig BRP Fast pris 8t 6t 4t 2t t 8, , ,5 3, 1, ,2 3, 2, 1,8 -,3 -,5 -,2-1,9-8, BRP per sysselsatt (tkr) efter län 215 8, Bru oregionprodukt (BRP) BRP är e ak vitetsrelaterat må som visar hur stor produk onen är inom en region. Nästan alla av s län visade volymmässiga ökningar av bru oregionprodukten (BRP) för 215. Storstadslänen stod för de största volymökningarna i BRP medan Halland visade en volymmässig ökning med 1,8 procent. För BRP per sysselsa var det endast Stockholms län, med 1 79 kronor i löpande pris, som översteg riksgenomsni et. I Västra Götalands läns hamnade BRP per sysselsa strax under riksgenomsni et som var 874 kronor. Lägst BRP per sysselsa hade Gotlands län med 627 kronor. Halland hamnar också lågt i BRP per sysselsa med 724 kr. Branschstrukturen påverkar BRP per sysselsa. En region med stor andel kapitalintensiva branscher, med höga dri söversko i kombina on med få anställda, har vanligtvis rela vt hög BRP per sysselsa. En region med stor andel sysselsa a i offentliga myndigheter eller i branscher med låga, eller rentav nega va, dri söversko tenderar därmed a ha rela vt låg BRP per sysselsa. Halland är överrepresenterat i andel sysselsa a inom areella näringar, handel och byggsektorn vilket kan förklara e lågt BRP per sysselsa Stockholm Västra Götaland Uppsala Norrbotten Västmanland Västernorrland Kronoberg Skåne Östergötland Dalarna Blekinge Värmland Gävleborg Södermanland Västerbotten Örebro Kalmar Halland Jämtland Jönköping Gotland 627 Utveckling av BRP per sysselsatt (Index 2=1) Län Halland

9 Förändring av antal sysselsatta efter näringsgren Halland Företagstjänster Vård och omsorg Bygg Handel Utbildning Hotell- och restaurang Offentlig förvaltning och försvar Kulturella och personliga tjänster Jord-Skog-Fiske Fastighetsverksamhet Transport Okänt Energiförsörjning IKT Finans- och försäkring Tillverkning Branschstruktur Branschstrukturen i Halland visar a länet är underrepresenterat i näringsgrenarna Företagstjänster, Informa on och kommunika on samt Finans/-Försäkring. Handel, Jordbruk och Bygg är exempel på näringsgrenar där Halland har en större andel sysselsa a än riksgenomsni et. Kvinnorna i Halland är överrepresenterade inom Vård och omsorg sam digt som männen är överrepresenterade inom Tillverkning och Bygg. Under de senaste år ondena har det ske en snabb förskjutning av sysselsä ning från llverkningsindustrin ll offentlig samt privat tjänstesektor. En förklaring ll denna utveckling är produk vitetsförbä ringar inom industrin i kombina on med outsourcing av mindre kvalificerad produk on och e ökat fokus på kärnverksamheten i industriföretagen. Mönstret i Halland visar också på denna förskjutning. Sysselsä ningen inom llverkning minskar medan tjänstebranscher ökar Andel sysselsatta efter näringsgren 216 Halland Näringsgren Vård och omsorg Utbildning Transport Tillverkning Okänt Offentlig förvaltning och försvar Kulturella och personliga tjänster Jord-Skog-Fiske IKT Hotell- och restaurang Handel Företagstjänster Finans- och försäkring Fastighetsverksamhet Energiförsörjning Bygg Kvinnor 27,7 16,9 2, 5,5 1,7 6, 5, 1,2 1,6 3,9 12,4 8,8 1,6 1,3,7 1,3 Män 6,3 5,6 7,2 17,5 1, 4,4 3,5 3,7 3,8 3,2 14,7 11,5 1,4 2, 2,5 14,3 Andel sysselsatta efter näringsgren 216 Vård och omsorg 17,2 16,8 Handel 12, 15,1 Tillverkning Utbildning 11,6 11,3 11,7 1,8 Företagstjänster 8,5 11,8 Bygg 8,5 7,1 Offentlig förvaltning och försvar Transport Kulturella och personliga tjänster Hotell- och restaurang 4,5 5,9 4,3 4,8 4,1 4,4 3,6 3,5 IKT 1,3 4,1 Jord-Skog-Fiske Fastighetsverksamhet Energiförsörjning Finans- och försäkring Okänt 2,9 2, 1,7 1,6 2,2 1, 1,1 1,9 1,6 1, 1 2

10 Nystartade ftg/ 1 invånare 217 Län Nystartade ftg/ 1 invånare 217 Stockholms län 14,7 Skåne län Jämtlands län Gotlands län Uppsala län Västra Götalands län Örebro län Norrbottens län Södermanlands län Dalarnas län Västmanlands län Västerbottens län Jönköpings län Kronobergs län Västernorrlands län Gävleborgs län Östergötlands län Värmlands län Kalmar län Blekinge län 11,6 11,4 11,3 11,2 11,1 11, 1,7 1, 9,9 9,8 9,7 9,4 9,2 9,1 8,9 8,9 8,8 8,8 8,6 8,5 8,2 Kvinnor 1, 7,5 7,5 7,4 7,3 8,3 7,3 6,6 5,9 5,9 6,3 6,1 5,4 5,8 5,5 5,4 5,7 5,8 5,4 5,5 5,3 5,1 Män 18,9 15,4 15, 14,7 14,8 13,8 14,5 14,4 13,9 13,1 12,9 12,9 13,1 12,1 12,4 12, 11,7 11,6 11,8 11,2 11,2 1,7 Nystartade ftg/ 1 invånare Nystartade ftg/ 1 invånare efter kön Nya företag per 1 kvinnor Nya företag per 1 män 15, ,3 14,6 15,5 15,2 15,1 13,2 11,7 11,2 12,6 Nyföretagande Nyföretagande i Halland u ryckt som antal nya företag per 1 invånare, ligger på en något högre nivå än i genomsni år 217. Etableringsfrekvensen är klart högst i Stockholms län tä följt av. Halland har också en högre etableringsfrekvens bland båda könen än riksgenomsni et. Etableringsfrekvensen har ökat under perioden med några dsseriebro för år 27 och för år 21 men for arande är det en högre etableringsfrekvens bland män än bland kvinnor såväl i Halland som i övriga ,7 3,6 7,4 3,5 8,1 3,6 7,9 3,2 8,7 4, 9,2 4,9 8,9 4,9 6,1 1,6 5,7 6,2 8, 7,9 7,8 8,6 7,8 7,6 7,6 7,

11 Andel privata och offentliga FoU-investeringar av BRP efter län , 5,8 4,2 Uppsala län Östergötlands län Västra Götalands län 3,7 3,7 3,4 3,3 3,1 2,6 Stockholms län Västerbottens län Skåne län Kronobergs län Västmanlands län 2, 1,8 1,6 1,6 1,5 1,5 1,3 1,3 EU Norrbottens län Södermanlands län Blekinge län Dalarnas län Gävleborgs län Örebro län Jönköpings län Andel privata och offentliga FoU-investeringar av BRP Län EU 4 3,4 3,6 3,4 3,4 EU 22 Mål 3 %,9,8,8,6,4, Västernorrlands län Värmlands län Kalmar län Jämtlands län Gotlands län 3,3 FoU-investeringar EU 22-strategins andra mål är a ll år 22 höja de kombinerade offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling (FoU) ll 3 procent av bru ona onalprodukten (BNP). har sa det na onella målet ll 4 procent av BNP. I jämförelse med andra länder och EU satsar mycket på FoU då utgi erna relateras ll BNP. FoU-utgi erna uppgick ll 3,3 procent av s BNP under år 215. För Hallands del var andelen,6 procent och har ökat sedan år 27 men minskat sedan förra mätningen 213. I bedrevs 215 merparten av den totala FoU verksamheten i länen Uppsala Östergötlands, Västra Götalands och Stockholms län. De län med högst FoU-utgi er har både större lärosäten och många stora mul na onella företag. Halland har en småföretagsstruktur utan mul na onella företag och stora lärosäten vilket kan vara en delförklaring ll den låga FoU-investeringen. I Halland år 215 stod företagens FoU-investeringar för 73 procent av de totala investeringarna jämfört med s 7 procent. Lärosäten i Halland stod för 21 procent jämfört med s 27 procent. Vad mäts i SCB undersökningar? I SCB:s sta s k över forskning och utveckling (FoU) undersöks de resurser som satsas på FoUverksamhet i. Undersökningarna genomförs vartannat år riktat mot e stort antal aktörer inom olika samhällssektorer. De samhällssektorer som innefa as är företagssektorn, universitets- och högskolesektorn, den offentliga sektorn samt den privata icke-vinstdrivande sektorn. Centrala begrepp inom undersökningarna är egen och utlagd FoU där egen FoU är verksamhet som u örts av organisa onens personal eller av konsulter i FoU-projekt som le s av organisa onen. Utlagd FoU är verksamhet som organisa onen ge andra i uppdrag a u öra samt understöd för FoU som givits ll andra enheter EU 22 Mål 3 % 1,8 2, 2, 2, 2,,7,6,7,4, FoU-investeringar Mnkr 215 efter sektor Län FoU sektor FoU sektor Mnkr % FoU sektor FoU sektor Mnkr % FoU sektor Företag Landsting och kommuner Statliga myndigheter Universitet och högskolor ,82% 5,5% 1,39% 2,73% ,69% 1,68% 1,76% 26,87% Totalt 574 1,% ,%

12 Tillväxt och lönsamhetsindex (Källa: Bisnode) Förklaring av företagens konkurrenskraft (tillväxt i förädlingsvärde och lönsamhet) För a mäta llväxt och lönsamhet i det Halländska näringslivet använder vi Bisnodes Simpler modell. Simpler-modellen besvarar frågeställningar om var konkreta resultat uppnå s på företagsnivå och för aggregat av företag (branscher). Utgångspunkten är det värde som företaget själv skapar, förädlingsvärdet, och de kostnader företaget har för a skapa de a. Förädlingsvärdet är försäljning minskat med inköp samt avskrivningar. Kostnaderna som krävs för a skapa förädlingsvärdet är personalkostnader samt kapitalkostnader. Kapitalkostnaderna består dels av kostnader för lånat kapital (ränta) och dels av kostnader för det egna kapitalet (genomsni lig ersä ning ll ak eägare). Simpler använder en för svenskt näringsliv genomsni lig (medel)avkastning ll ak eägarna vilket ger e benchmark mot hela näringslivet. Posi onen i diagrammet ll höger visar hur bra företaget/branschen går. E företag som ligger på e lönsamhetsindex 1, går lika bra som genomsni et av företagen i. Företag eller branscher i den övre delen av diagrammet (Index >1,) har svårt a skapa lönsamhet medan företag i den nedre delen av diagrammet (Index <1,) kan skapa vinster utöver en genomsni lig (medel)-ersä ning ll ak eägarna. Tillväxten hos företagen mäts i llväxt i förädlingsvärde.

13 Falkenberg Halland Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Förädlingsvärde (tkr) samt procentuell utveckling (Källa: Bisnode) Förädlingsvärde (tkr) Tillväxt FV % 6mn 46,5 58,5 33,2 4mn 2mn mn 24,5 25, 19,4 2,9 9,6 18,5, 11,4-2, Tillväxt i förädlingsvärde (%) och lönsamhetsindex (Källa: Bisnode) Lönsamhetsindex 1,4 1,2 1,,8,6 medel 1, Ej lönsamt Ej Tillväxt Lönsamt Ej Tillväxt Hylte Laholm Tillväxt förädlingsvärde % Ej lönsamt Tillväxt Lönsamt/Tillväxt 216 Varberg Halmstad Falkenberg Halland Kungsbacka Tillväxt i förädlingsvärde (%) Halland Utveckling Län/kommun Kungsbacka Falkenberg Halmstad Halland Varberg Laholm Hylte Tillväxt FV % 92,9 84,5 75,2 63,9 58,5 44,2 15,5-8,4 Anställda % 39,2 28,8 24,5 25,4 28,8 43, 4,9-8,5 Företag % 18,5 72,1 77,3 77,4 87,6 94,3 67,3 34,2 Tillväxt och lönsamhet i Hallands näringsliv Hallands förädlingsvärde för samtliga ak ebolag i länet uppgick år 216 ll 57,5 miljarder kronor jämfört med 35,5 miljarder år 26, en ökning med 58 procent. Halland har överlag ha en god utveckling av förädlingsvärdet men lägre än riksgenomsni et. Enligt Bisnodes (Simpler) analys av Halland har länet e alltjämt stabilt näringsliv med en liten känslighet för konjunktursvängningar jämfört med andra regioner i landet med liknande näringslivsstruktur. Halland har också ha en god llväxt under perioden både i antal anställda och i antal företag, bä re än sni et. Samtliga kommuner hade en god konkurrenskra år 216 (under 1,) och en god llväxt i förädlingsvärde förutom Hylte. Laholm och Hylte har backat i förädlingsvärde på senare år men vi ser en ökning av förädlingsvärdet från 214 vilket är posi vt. Hylte påverkas for arande mycket av Stora Enso som är den dominerande arbetsgivaren bland ak ebolagen.

14 Besöksnäring Halland Hälsoinnova on Livsmedel Skog & Trä Förädlingsvärde (tkr) samt procentuell utveckling efter styrkeområde (Källa: Bisnode) Förädlingsvärde (tkr) FV Tillväxt % 6mn 44,7 5mn 33,7 4mn 3mn 2mn 1mn mn , ,7 21,5 13,6 14,1 1, , Tillväxt i förädlingsvärde (%) och lönsamhetsindex efter styrkeområde (Källa: Bisnode) Besöksnäring Halland Hälsoinnovation Livsmedel Skog & Trä Lönsamhetsindex 1,4 1,2 medel 1, 1, Skog & Trä,8,6 216 Livsmedel Hälsoinnovation Besöksnäring Halland Tillväxt förädlingsvärde % Utveckling (%) Styrkeområde FV Tillväxt % Hälsoinnovation 16,1 Besöksnäring Livsmedel Halland Skog & Trä 76,9 48,1 44,7 4,4-34,4 Anställda % Företag % 63,2 118,4 41,5 33, 22,7 44,3 19,2 72,6 15,9 64,5-12,8 18,2 Förädlingsvärde/anställd 216 samt förändring Styrkeområde FV per anställd (tkr) FV per anställd % Hälsoinnovation 84 26,2 Besöksnäring Halland Livsmedel Skog & Trä , 21,4 21,1 2,7-24,7 Tillväxt och lönsamhet i styrkeområden Halland Posi onen i diagrammet visar hur bra företaget/branschen går. E företag som ligger på e lönsamhetsindex 1, går lika bra som genomsni et av företagen i. Företag eller branscher i den övre delen av diagrammet (Index >1) har svårt a skapa lönsamhet medan företag i den nedre delen av diagrammet (Index <1) kan skapa vinster utöver en genomsni lig (medel)-ersä ning ll ak eägarna. Tillväxten hos företagen mäts i llväxt i förädlingsvärde. Storleken på bubblan motsvarar förädlingsvärdets storlek. Skogs-och Träindustrin har ha en sämre llväxt i förädlingsvärde och i antal anställda under perioden jämfört med det övriga näringslivet samt övriga styrkeområden i Halland. Styrkeområdena Hälsoinnova on, Besöksnäring och Livsmedel har ha en bä re utveckling av förädlingsvärdet än det Halländska och Svenska näringslivets sni. En förbä rad produk vitet är o a en förutsä ning för ökad konkurrenskra. Utvecklingen visar a produkviteten ökat bland styrkeområdena med undantag för Skog & Trä under perioden

15 Övergång till högskola inom 3 år, Examensår 213/214 Halland Övergång till högskola inom 3 år, Examensår 2/21-213/214 efter kön Halland Kön Kvinnor Män Kön Kvinnor Män ,4 49,9 4,4 4, 43,6 43,2 37,2 33,5 38,8 27,9 41,2 25, 33,8 27,3 5, ,3 37,7 42,7 36,1 43,8 36, 44,8 34,2 42,7 44,7 31,2 45,4 43,5 33,6 44,9 33,4 44, 42,8 41,4 41,7 31,2 31,6 31,8 43,2 33,5 1, 3 31,2 29,8 3,1 Halmstad Kungsbacka Varberg Laholm Falkenberg Hylte 25 2/21 21/22 22/23 23/24 24/25 25/26 26/27 27/28 28/29 29/21 21/ / / /214 Övergång till högskola inom 3 år, Examensår 2/21-213/214 (Välj kommun nedan) Län/Kommun 42 42,1 39,8 4 39,5 39,2 39,4 38,6 38,2 38, ,6 37,2 37,6 37,1 36, ,9 2/21 21/22 22/23 23/24 24/25 25/26 26/27 27/28 28/29 29/21 21/ / / /214 Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Övergång ll högskola I Halland var andelen studerande som avslutat en linje i gymnasieskolan läsåret 213/214 och som påbörjat högskolestudier inom 3 år 38 procent mot sni ets 45 procent. Kvinnor har generellt en högre övergångsfrekvens än män. Drygt 43 procent av kvinnorna i Halland gick ll högskolestudier inom 3 år medan andelen män uppgick ll 33 procent. Övergångsfrekvensen har minskat i Halland under läsårs-perioden 2/21-211/212 men med en posi v ökning de senaste mätningarna. Ökningen gäller också för båda könen. Bland kommunerna i Halland utmärker sig männen i Hylte med en övergångsfrekvens på endast 1 procent sam digt som kvinnornas frekvens i Hylte landade på 5 procent.

16 Exportutveckling av varor % Län Exportvolym (MSEK) 216 Uppsala län Västra Götalands län Västerbottens län Kronobergs län Jämtlands län Kalmar län Skåne län Blekinge län Värmlands län Dalarnas län Gävleborgs län Jönköpings län Södermanlands län Örebro län Stockholms län Västernorrlands län Östergötlands län Västmanlands län Gotlands län Norrbottens län % 34,6 24,4 19, 12,6 12,1 1,9 1,5 9,5 6,9 6, 4,9 4,6 4,5 1,4,8,7,6 -,1-2,6-9,4-13,8-19, %,2 4,3-1,7-6,4-3,2 8,1 2,6 1,1 2,1-3,8-5,9,,6-6,1-11,9 1,7-2,9-5,4-2,8-4,9-1,4,6 Antal företag Halland År Exportföretag Importföretag Exportutveckling för varor År 216 låg Halland på 16 plats i exportvärde för varor bland s län och den totala varuexportvolymen från Halland minskade med -6,1 procent från 215. Halland har ha en må lig expor llväxt under åren på 1,4 procent jämfört med genomsni et i 9,5 procent, vilket innebär a llväx renden är bruten på grund av avstannad llväxt i Norge och i en del EU länder. I Halland finns det idag 1 52 exporterande företag, vilket är en ökning med över 16 procent sedan 25. Ökningen har dock varit större för antal impor öretag, 64 procent. Trenden är liknande i övriga. I Halland är exporten väl differen erad med en viss betoning på maskiner och träindustri. Ti ar vi på andelen varuexporterande företag ll olika marknader ser Halland ut ungefär som i i stort. Europa och Norden är de marknader dit flest företag exporterar och importerar varor och har så varit över en längre d. Källa: Business Sweden Utveckling av export-importföretag Halland (Index 25=1) Landområde Exportföretag Importföretag Län Exportvolym (MSEK) Exportvolym (MSEK) Exportvolym (MSEK) Exportvolym (MSEK) Totalt

17 Andel anställda i utlandsägda bolag 217 Län Utländskt ägande % Kronobergs län 24 Skåne län Stockholms län Värmlands län Västmanlands län Västra Götalands län Blekinge län Kalmar län Jönköpings län Örebro län Östergötlands län Västernorrlands län Dalarnas län Uppsala län Västerbottens län Gävleborgs län Södermanlands län Jämtlands län Norrbottens län Gotlands län Andel anställda i utlandsägda bolag Län Utlandsägda bolag Det utländska ägandet i det halländska näringslivet är y erligare en indikator på näringslivets interna onalisering. Defini onen av e utländskt företag är a mer än häl en av ak ernas röstvärde innehas av en eller flera utländska ägare. I Halland svarar utländska företag för 16 procent av totalt antal anställda år 217. Det är en ökning med fyra procentenheter från år 2 men under riksgenomsni et under hela perioden. Na onellt är det utländska ägandet koncentrerat ll storstadsregionerna men även Värmlands och Kronobergs län har en större närvaro av utlandsägda bolag jämfört med riksgenomsni et. I stora drag är det annars en trend a det utländska ägandet ökar i. Norge är for arande det land som kontrollerar flest företag i följt av Danmark och USA. Flest företag med utländskt ägande förekommer inom tjänstesektorn och få stora företag sysselsä er flest i. 22 (Källa: Tillväxtanalys)