Folkbildningsförbundets. bildningstrender 2015

Transkript

1 Folkbildningsförbundets bildningstrender 2015 LDNINGSTRENDER 2015 BILDNINGS LDNINGSTRENDER 2015 BILDNI LDNINGSTRENDER 2015 BIL LDNINGSTRENDER 201 LDNINGSTRENDER LDNINGSTRE LDNINGS

2 Folkbildningsförbundets bildningstrender 2015 Text: Kerstin Mikaelsson Lay-out: Lill Perby Folkbildningsförbundet är det tio studieförbundens intresseorganisation. Folkbildningsförbundets material 2015:1

3 Folkbildningsförbundets Bildningstrender 2015 Folkbildningsförbundet har undersökt vilka som kommer att bli 2015 års bildningstrender. Det märks att civilsamhället rör på sig och studieförbunden känner ett ökat behov av stöd för nya typer av engagemang. De tio studieförbunden har en unik möjlighet att nå individer, föreningar och nätverk i Sveriges alla 290 kommuner. Oavsett trostillhörighet, politisk hemvist, ideellt engagemang eller kulturellt intresse skapas möten, folkbildning och livslångt lärande hos studieförbunden alla dagar om året. Det kan konstateras att det finns ett stort intresse för att lära sig mer. Oberoende av var i landet du bor, hur gammal du är eller vilken utbildningsbakgrund du har finns viljan att lära mer. Hälften av befolkningen är intresserade av att lära sig mer om ett specifikt språk i år. Det finns också ett stort intresse för ämnen som matlagning, friskvård och ekonomi. Fyra av tio anger att de skulle vända sig till ett studieförbund i syfte att lära nytt och mer. Det livslånga lärandet puttrar på över hela landet. Anledningen till varför individer vill lära sig mer skiftar men störst andel anger fritidsintressen. Det visar att den egna bildningsresan ofta sätts i centrum framför viljan att exempelvis lära för framtida arbete. 3

4 Innehåll: Inledning 5 Slutsatser 6 Studieförbundens spaningar 7 Infrastruktur för civilsamhället 7 Civilsamhället rör sig 7 Folkbildning skapar möten 7 Populära ämnen 8 Ett stort intresse för lärande i allmänhet 9 Kunskapstörst vad det gäller allt från språk till friluftsliv 9 Varannan smålänning och norrlänning väljer ett studieförbund för bildning 11 Språk ger möjligheter till utveckling 12 Källor 13 4

5 Inledning År 2014 genomfördes studiecirklar hos de tio studieförbunden. 1,7 miljoner deltagare valde att lära sig mer och bilda sig tillsammans med andra i en cirkel. Ämnen som lockar är allt från sjövett, statsodling, konst, matematik och släktforskning och allt däremellan. Studieförbunden har tillsammans 374 medlemsorganisationer på nationell nivå. Tillsammans med föreningar på nationell samt lokal nivå blir studieförbunden en naturlig mötesplats och en motor för det civila samhället. Här kan unga som gamla samlas kring olikheter och likheter. För andra året i rad presenterar Folkbildningsförbundet trendspaningar om vilka ämnen människor vill bilda sig i och på vilket sätt. Syftet med denna rapport är att lyfta fram och öka förståelsens för människors vilja att lära. För att få förståelse för och kunna se trender i bildning har spaningar och statistik samlats in från respektive studieförbund. Sammantaget lyfts metoder för lärande och möten mellan människor samt vilka ämnen som ökar i efterfrågan. Som komplement till studieförbundens kännedom och uppgifter har TNS Sifo på vårt uppdrag, i december 2014, genomfört en opinionsundersökning där allmänheten tillfrågas vad de vill lära sig mer om år 2015 och varför. 5

6 Slutsatser Utifrån studieförbundens spaningar och resultaten från opinionsundersökningen kan vi konstatera några trender och slutsatser. Dessa kan kort sammanfattas i fyra punkter: - Det finns ett stort intresse av att lära - oavsett ålder, bostadsort, utbildningsbakgrund eller kön. En stor del av befolkningen väljer att vända sig till studieförbunden för att bilda sig. Med utgångspunkt i det stora intresset för att lära finns det ett stort antal potentiella studieförbundsdeltagare runt om i landet. Studieförbunden möjliggör ett livslångt lärande som bygger på lust, intresse och mångsidighet. - Studieförbunden finns och når individer i hela landet. Oavsett bostadsort, glesbygd eller storstad, så ser befolkningen det som naturligt att vända sig till ett studieförbund för lärande. Det betyder att studieförbunden är en rikstäckande infrastruktur för deltagande, lärande och möten mellan människor. - Det formas hela tiden nya typer av sociala rörelser som komplement till det traditionella engagemanget. Genom att arbeta flexibelt på gräsrotsnivå kan studieförbunden lyhört följa med och arbeta för att vara en stödstruktur för individer, nätverk och andra typer av rörelser i civilsamhället. - Intresset för att lära sig språk är stort. Språk möjliggör utbyten mellan människor, oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund och bidrar till att skapa mångkultur och främja samhällsutvecklingen. Språk gör det möjligt för svenskar att vara världsmedborgare. 6

7 Studieförbundens spaningar Infrastruktur för civilsamhället Nya konstellationer för möten och engagemang genom både föreningar och nätverk tar hela tiden form. Flera av studieförbunden menar att nya typer av folkrörelser håller på att växa fram. Dessa genomsyras av behov av flexibilitet och ökad rörlighet mellan olika typer av metoder för bildning samt nya möteskonstellationer. Studieförbunden är viktiga för att bistå medlemsorganisationer och samarbetspartners för att höja kapacitet och kunskapsnivåer. Flera av studieförbunden anger att efterfrågan på föreningskunskap ökar, framförallt för nyetablerade föreningar. Föreningar är sällan intresserade av färdiga material och koncept utan vill i stället ha coaching av studieförbunden i till exempel organisationsbyggande och ledarskap. En del av utvecklingen i civilsamhället är ett resultat av den förändrade relationen mellan det offentliga och privata. I detta allt otydligare gränsland blir den ideella sektorn en allt viktigare samhällsaktör. Studieförbunden samspelar med kommun, regioner och stat och har som uppdrag att värna kulturdeltagandet samt bildningen i samhället. Det finns en mängd samhällsutmaningar som det offentliga, ideella och privata står inför. Folkbildning bidrar till samhällsutvecklingen genom att vara deltagarstyrd och öppen för alla. Hos studieförbunden skapas utrymmen och forum för människor att hitta kreativa uttryckssätt för att påverka både samhället och sin egen livssituation. Civilsamhället rör sig Samhällsengagemanget är stort över hela landet. Studieförbunden är en mötesplats för människor som är engagerade i samhällsutvecklingen. Detta genom att organisera sig för eller emot specifika frågor. Studieförbunden upplever att det krävs mer flexibilitet från deras håll för att möta de behov som finns från individer, nätverk och föreningar att organisera sig samt att möta ett på många håll växande bildningsbehov. Det kan handla om medborgares välmående och samhällsnytta och att skapa engagemang för att vara med och påverka på lokal samt nationell nivå. Att det ideella engagemanget tar nya uttryck är något som bekräftas av Lars Svedberg, Johan von Essen och Magnus Jegermalm (2010) som menar att det ideella engagemanget har en stabilitet i Sverige och de noterar påfallande höga siffror av annat engagemang på nätet och utanför det traditionella föreningslivet. De poängterar även att de nya uttrycken, i alla fall i det korta perspektivet, snarare verkar vara ett komplement än en ersättning till traditionellt engagemang. Folkbildning skapar möten Folkbildningen har en allt viktigare uppgift i att skapa mötesplatser där människor kan mötas i respekt och nyfikenhet kring olika kultur-, värderings- och livsstilsgränser. Mötesplatser där var och en får vara sig själv och bilda sig utifrån eget behov och vilja. Fler och fler får genom studieförbunden och föreningslivet ett inkluderande sammanhang, nya kunskaper och förståelse för sina rättigheter. Folkbildning är ett viktigt demokratiskt verktyg, för mångfald och jämlikhet. Genom att bejaka och tydliggöra människors olika perspektiv och erfarenheter skapas utvecklingsmöjligheter för individer, organisationer och samhället. Studieförbundens stora kulturverksamhet, som ständigt skapar möten och överbryggar gränser, är en viktig förebild och tillgång exempelvis när det gäller att skapa ett jämställt musikliv. För att tillgodose alla deltagares behov märks en större efterfrågan på material på andra språk än svenska. 7

8 Populära ämnen Ämnesvalen hos målgruppen har en stor spännvidd och drivkrafterna till det ökande deltagandet, utöver att ingå i en gemenskap, kan vara lusten att vidareutveckla ett livslångt intresse samt kunskapsinhämtning för att hänga med i utvecklingen. Det kan handla om ämnen som rör slöjd, musik, samhälle eller teknik. Några av de ämnen som studieförbunden anser tenderar att öka är: - Språk med tungvikt på svenska som andraspråk. Språk som franska och spanska ten derar att bytas ut mot exempelvis thailändska och arabiska. - Miljö, hållbarhet och omställning. Stort som smått, exempelvis cirklar som går ut på att sy om sitt loppisfynd. - Musik genom att komponera, producera, framställa och utöva i alla olika tänkbara genrer. En stor mängd satsningar på att öka jämställdhet. - Antirasism och rörelser mot främlingsfientlighet. Cirklar, föreläsningsserier och workshops. Alla studieförbund har en tydlig gemensam hållning mot rasism och för mångkultur. - Konst, foto och film, allt från temporära konstellationer till konstellationer som löper över längre tid, för den erfarna eller nybörjaren. - Hälsa och friskvård. Specifika frågeställningar och ämnen inom kost eller aktivitet men även mer allmänt om välmående. Tendenserna som studieförbunden ser bekräftas även av Folkbildningsrådets statistik. Totalt valde deltagare att lära sig mer om musik genom studieförbund år 2014, det är det mest populära ämnet med flest deltagare och studietimmar. Förra året var det sammantaget mer än deltagare som valde att lära sig språk hos ett studieförbund vilket resulterade i studietimmar om att lära sig förstå, prata och skriva på ett nytt språk. Andra populära ämnen är friskvård med över deltagare samt konsthantverk och textilslöjd med över studietimmar vardera år Totalt sett var det över 1,7 miljoner deltagare i studieförbundens cirkelverksamhet förra året. 8

9 Stort intresse för lärande i allmänhet Under december 2014 genomförde TNS Sifo på uppdrag av Folkbildningsförbundet en opinionsundersökning. Totala antalet respondenter var stycken. Resultaten redovisas för att öka förståelsen för individers betydande vilja att lära. Undersökningen presenteras övergripande för att sedan följas av mer djupgående presentationer, först en fördjupning av svaren, till exempel vad det gäller viljan att lära, varför och vart individen vänder sig för att lära. Detta utifrån några av de möjliga nedbrytningarna, exempelvis åldersfördelning och sysselsättning. Sedan följer en fördjupning av det ämne som störst andel anger sig vara intresserade av att lära sig mer om - språk. Kunskapstörst vad det gäller allt från språk till friluftsliv Det är endast sex procent som anger att de inte är ganska/mycket intresserade av att lära någonting alls. En övervägande majoritet anger ett stort intresse för att lära. Totalt sett var de fyra mest populära ämneskategorier att lära sig mer om; språk, mat och dryck, hälsa och friskvård samt data, IT och teknik. En av nerbrytningarna av undersökningen görs utifrån ålder. Där finns det vad gäller intresset för olika ämnen vissa uttryckliga skillnader men också flera likheter. Något som är genomgående är det stora intresset att lära sig mer språk. Data, IT och teknik är ämnen som är mer intressanta att lära sig mer om för de två äldre ålderskategorierna, hälsa samt friskvård intresserar också fler äldre. Gruppen mitt i livet har större intresse för ekonomi och juridik medan de äldre anger större intresse för friluftsliv, skog och sjö. Någon som följer mönstret om det så kallade livspusslet, med behov att kunskap om ekonomi och juridik i familjebildningsåren och mer tid för fritidssysselsättning när man närmar sig pensionsåldern. Totalt -29 år år år Språk 53 % Språk 49% Språk 53 % Språk 56% Mat och dryck 45 % Mänskliga rättigheter 41 % Ekonomi och juridik 45 % Mat och dryck 49 % Hälsa och friskvård 43 % Hållbar utveckling 41 % Mat och dryck 45 % Hälsa och friskvård 44 % Data, IT, teknik 40 % Politik och samhälle 40 % Hälsa och friskvård 43 % Data, IT, teknik 43 % Ekonomi och juridik 39 % Mat och dryck 39 % Data, IT, teknik 41 % Friluftsliv, skog och sjö 41 % Politik och samhälle 39 % Källa: TNS Sifo Yngre tenderar att vilja lära sig mer om politiska frågor, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Det bekräftas till exempel av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors studie Unga med attityd 2013 som lyfter fram ungas stora intresse för samhällsfrågor och politik samt menar att det engagemanget är en förutsättning för aktivt deltagande i samhällslivet. Bristande intresse och kunskap för samhälle och politik från i synnerhet unga är ofta något som lyfts upp som en stor samhällsutmaning och ett demokratiskt problem i samband av exempelvis mätningar som visar att antalet medlemmar i politiska partier minskar. Intresset för politik verkar inte ha sinat även om det traditionella engagemanget tenderar att minska. En förklaring kan vara att traditionella engagemang, som medlemskap i förening eller parti, kanaliseras genom nya former, som nätverk och forum på internet. 9

10 Sedan år 1981 har World Values Survey, ett globalt forskarnätverk, undersökt attityder bland unga om bland annat politik. Dessa studier har i vissa fall lyft fram att det politiska och demokratiska intresset har minskat bland unga i Sverige även om Sverige toppar dessa undersökningar vad det gäller valdeltagande och även känslan att politik är mycket viktigt i livet, och har hållit samma höga nivåer genom tiderna. Män Kvinnor Språk 49 % Språk 57 % Data, IT, teknik 49 % Hälsa och friskvård 51 % Mat och dryck 43 % Mänskliga rättigheter 47 % Ekonomi och juridik 41 % Mat och dryck 46 % Politik och samhälle 39 % Relationer och familj 43 % Källa: TNS Sifo Över en fjärdedel säger sig vara mycket/ganska intresserade av att lära sig mer om ämnen som musik, dans, föreningskunskap, ledarskap samt sociala medier. Överlag anger individer med högre utbildning oftare ett större intresse för att lära mer och nytt oavsett vilket ämne det gäller. Utbildning korrelerar med viljan att lära. Det kan ha strukturella förklaringar såsom att högre utbildning kan innebära arbetsförhållanden som gynnar en aktiv fritid och därmed intresset samt tiden att lära mer. Kvinnor anger i högre utsträckning ett intresse av att lära mer. Det är tydligt att ålderskategorin är en väsentlig förklaring till varför man vill lära sig mer; det framtida arbete är viktigast för gruppen under 29 år och nuvarande arbete för dem mellan år, detta gäller i synnerhet kvinnor, fritidsintressen är viktigast för den äldre ålderskategorin mellan år, då främst män. Att lära för sitt ideella engagemang är mer förkommande som anledning för äldre och kvinnor, samt för dem med endast grundskoleutbildning. Detta stärks av forskning som Svenskarnas engagemang är större än någonsin av Lars Svedberg, Johan von Essen samt Magnus Jegermalm (2010) som beskriver att kvinnor ofta är mer förankrade i vad som kan kallas ett engagemang med social inriktning och att män är mer fritidsorienterade. Skälet till varför man vill lära sig mer varierar men den största andelen, mer än 40 procent, av befolkningen anger att det är viktigt att lära mer utifrån sitt fritidsintresse. Vad gäller framtida arbete som skäl skiljer framför allt de tre storstadsområdena ut sig, där omkring 30 procent anger att de vill lära för framtida arbete. För dem med högre utbildning anger 19 procent nuvarande arbete som skäl till lärande och 25 procent framtida arbete. Utifrån utbildningsbakgrund vill de med endast grundskoleutbildning i högre utsträckning lära för framtida arbete än de andra utbildningsgrupperna och i denna grupp anger endast sju procent att de vill lära mer för sitt nuvarande arbete. 10

11 Anledning till lärande Män Kvinnor Totalt -29 år år år -29 år år år Fritidsintresse 41 % 28 % 45 % 56 % 21 % 35 % 56 % Nuvarande arbete 19 % 9 % 23 % 18 % 11 % 30 % 17 % Framtida arbete 26 % 50 % 24 % 8 % 58 % 24 % 8 % Ideellt engagemang 7 % 2 % 5 % 9 % 5 % 7 % 11 % Källa: TNS Sifo Att fritidsintressen anses viktigast visar inte på några direkta geografiska skillnader men intresset att lära för sitt fritidsintresse eller ideella engagemang är något mindre i Sydsverige. Att lära för sitt fritidsintresse är något mer förekommande bland dem med hög utbildningsbakgrund. Att lära för mer än framtida arbete eller för att vara tilltalande på sin arbetsplats är något som är tydligt i undersökningen. Det livslånga lärandet och målet för den egna bildningen är väl framträdande. Det tyder på lust till lärande och att nyttoperspektivet inte alltid är en avgörande anledning för kunskapssökandet. Varannan smålänning och norrlänning väljer ett studieförbund för bildning En av fyra anger att de främst skulle vilja lära sig mer genom att gå i en studiecirkel/kvällskurs. Det är framförallt de med kortare utbildningsbakgrund som skulle välja att lära sig genom studiecirkel eller kvällskurs. Studiecirkeln som metod bygger på lärande i en mindre grupp där deltagandet sker på lika villkor. Utan hierarkier, med intresset och de egna förutsättningarna i fokus. Det flexibla lärandet lockar och 40 procent av de mellan år anger att de skulle lära genom studiecirkel. Metod för lärandet Män Kvinnor Totalt -29 år år år -29 år år år Studiecirkel/kvällskurs 26 % 2 % 25 % 43 % 19 % 25 % 39 % Källa: TNS Sifo Heltidsstudier är mer troligt bland de yngre respondenterna och också mer frekvent bland dem som bor i storstadsregionerna, med undantag för Malmö där endast 14 procent anger heltidsstudier som alternativ, att jämföras med 23 procent i riket totalt. Störst andel av respondenterna vill lära sig mer på arbetstid. Regionalt är viljan till bildning på arbetstid mest förekommande i norra Sverige, Östra Mellansverige samt Sydsverige. Nästan var tredje respondent anger arbetstid tätt följt av studiecirkel/kvällkurs som alternativ. Unga män skiljer ut sig och anger i mindre utsträckning att de skulle vilja lära sig mer genom studiecirkel/kvällskurs än genomsnittet. Paradoxalt nog är en stor andel av studieförbundens deltagare just denna grupp unga män, som deltar i studiecirklar om musik. Även unga kvinnor skulle välja studiecirkel mer sällan än genomsnittet men likväl skulle nästan en av fem välja studiecirkel eller kvällskurs. Jämfört med en av fyra i det totala genomsnittet. 11

12 Studiecirkeln som metod ger mer än bara lärande och ny kunskap om ett specifikt ämne. I en studie av Agneta Gustafson (2013) anger deltagare i studiecirklar att lärandeprocessen i cirkeln för dem har betytt avkoppling, välbefinnande och resulterat i ett aktivare liv. Personlig utveckling och gemenskap är främsta effekterna som deltagarna anger oavsett ämnesinriktning. Omkring hälften anger att studiecirkeln bidragit till ökad självkänsla och ökat socialt engagemang. Aktör för lärandet Män Kvinnor Totalt -29 år år år -29 år år år Studieförbund 42 % 22 % 33 % 52 % 24 % 51 % 64 % Källa: TNS Sifo Oberoende av geografisk hemvist; glesbygd, landsbygd eller storstad och oavsett om man är bosatt i södra eller norra Sverige väljer 42 procent studieförbund som trolig bildningsaktör. Det är något mer troligt att människor som inte bor i storstadregionerna anger att de skulle vända sig till ett studieförbund. Nära 50 procent i Norra Sverige och strax över 50 procent i området Småland och öarna anger att de troligen skulle vända sig till studieförbund. Totalt är universitet och högskola den aktör som flest anger som trolig aktör att vända sig till för att lära mer, sex av tio. De med högre utbildning anger i större utsträckning institutioner som universitet och högskola för kunskapsinhämtning. Hälften anger att de skulle vända sig till internet för ökat lärande om specifikt ämne. Nästan 25 procent anger att det skulle vara troligt att de skulle vända sig till folkhögskola. Yngre kvinnor anger i högre utsträckning att folkhögskola är ett alternativ, 33 procent jämfört med äldre män 15 procent. Det finns en bred förståelse för att studieförbunden är en relevant aktör att vända sig till för att bilda sig. I allmänhet är det äldre och i synnerhet kvinnor som tenderar att välja att gå till ett studieförbund, 64 procent i denna grupp anger det som troligt. Tröskeln att vända sig till ett studieförbund för att lära sig mer om ett specifikt ämne och större förståelse för studieförbunden som möjlig bildningsaktör är något lägre för äldre. En av förklaringarna till att yngre har en viss tendens att välja andra aktörer, framför studieförbund, är att yngre i större utsträckning ägnar sig åt heltidsstudier. Lärandet kopplas ofta ihop med den formella utbildningen i högre grad än den informella fria och frivilliga lärandeprocessen som studieförbunden representerar. Språk ger möjligheter till utveckling Oavsett ålder, kön, bostadsort, inkomst eller utbildningsbakgrund är språk det ämne som flest anger sig vara mest intresserade av. Över hälften av befolkningen ser det som mycket/ganska intressant att lära sig mer om språk Intresset för att lära sig språk verkar öka med åldern och kvinnor har ett större intresse än män i samma ålder. Generellt ökar intresset för språk i och med högre ålder, med undantag för män i åldern år där bara 46 procent anger att de har ett intresse att lära sig mer om språk Sex av tio kvinnor i samma ålder anger att de har intresse att lära sig mer språk. Män säger sig i högre utsträckning vara helt ointresserade av språk än kvinnor, 16 procent män och 11 procent kvinnor. 12

13 Mycket/ganska intresserade att lära sig språk Totalt Man Kvinna Totalt Man Kvinna -29 år år år -29 år år år -29 år år år 53 % 49 % 57 % 49 % 53 % 56 % 49 % 46 % 54 % 50 % 60 % 59 % Källa: TNS Sifo En större andel av de som har arbete anger sig vara intresserade av att lära sig mer språk 2015 och i synnerhet gäller detta egenföretagare, 62 procent. 21 procent av de studerande anger att de är helt ointresserade av att läsa mer språk, vilket kan vara tecken på bildningsmättnad då denna grupp är heltidstuderande. Intresset för språk är något större i storstadsområden och i synnerhet i Sydsverige och Malmöområdet där 60 procent anger att de är intresserade av att lära sig mer språk I Norra Mellansverige är intresset mindre och en av fyra anger sig vara ointresserade av att lära sig mer språk. Denna markanta skillnad kan förklaras av att närheten till kontinenten skapar incitament till att lära mer språk, för att både kunna förstå och göra sig förstådd. Det faktum att intresset att lära språk är så spritt mellan förklaringsfaktorer som ålder, sysselsättning och bostadsort vittnar om att det finns ett stort intresse för ämnet. Anledningarna härtill är flera; framtida arbete, kulturelltillhörighet, reseintresse eller kunna kommunicera med sin granne. Källor Gustafson, Agneta (2013). Ett samhällsekonomiskt perspektiv i Bernt Gustavsson & Matilda Wiklunds Nyttan med folklig bildning. En studie av kapitalformer i folkbildande verksamhet. Lund: Nordic Academic Press. Svedberg, Lars, Johan von Essen, Magnus Jegermalm Svenskarnas engagemang är större än någonsin. Insatser i och utanför föreningslivet (2010) Enheten för forskning om det civila samhället, Ersta Sköndal högskola. Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie Unga med attityd 2013 (2013:3) World Values Survey 13

14 N ILDN 015 BILDN ER 2015 BILDN 2015 BILDN GSTRENDER 2015 BILDN 2015 BILDN BILDN BILD Wallingatan 38, Stockholm Telefone Fax