PROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla April 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn: Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning.arbetsnamn KARLA A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 5 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 KKS 00 KKS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn: Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning.arbetsnamn KARLA. Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Projekt kring begåvningsstöd med digitala bilder inom daglig verksamhet för vuxna personer med utvecklingsstörning. Study of work with digital photo superwising in daycare for adult persons with mentally retardation. A. Projektansvariga, sveriges kyrkliga studieförbund, Projektansvarig Roger Eriksson, Projektledare:Lasse Englund,Göteborgs stad B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Vi har bedrivit fortbildning kring bildstöd för våra cirkelledare på dagcentren i flera år med gott resultat. I samband med dessa utbildningsdagar kunde vi också se att ett behov av längre utbildning önskades. Vi lille hitta en utbildningsmetod för personalgrupper som har svårt att komma ifrån arbetsplatsen. Nu vill vi erbjuda ett nätverk för cirkelledarna med gemensamt arbete mot ett gemensamt mål. 2.Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Vår hittilsvarande erfarenhet av tillfällig fortbildning är att det kostar mer tid och pengar än vad som ofta finns i de dagliga verksamheterna. Vårt geografiska fält täcker i stort sett mellan- och sydsverige vilket ibland innebär långa resor för många vid utbildningstillfällena i datasalen i Göteborg. 3

4 Genom att erbjuda ett nätverk med arbete mot en gemensam databas för bildstöd vill vi stimulera cirkelledarna att utvecklas vidare i det egna arbetet efter genomångna fortbildningstillfällen. Vi vill inte att fortbildningen bara skall ske vid fysiska utbildningstillfällen. För att ge nätverket ett reellt innehåll valde vi att tillsammans bygga en databas med bildstöd för arbetstagarna på dagcentren, dvs vuxna personer med utvecklingsstörning. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Projektet genomfördes i samarbete mellan SKS, Göteborgsavdelningen samt Eldorado, resurs- och utbildningscenter inom handikappomsorgen i Göteborgs stad. Projektet planerades av Roger Eriksson, handikapputbildningsansvarig i samt Lasse Englund, IT-pedagog på Eldorado i Göteborgs stad Centrum under hösten Vi satte igång med genomförandet 29 februari Som deltagare valde vi 2 cirkelledare från 4 dagcenter i Göteborgs stad. Minst en deltagare från vardera enhet har lång erfarenhet av bildstödsarbete på dagcentret och för att göra projektet mindre sårbart valde vi att ha med alltså ytterligare en deltagare per enhet. På ett av dagcentren har också en arbetstagare, en kvinna med lätt utvecklingsstörning, deltagit i projektet. Genomförandet har gått ut på att använda konferensen KARLA på Folknet för att samla och sprida bilder för begåvningsstöd. Bilderna har hämtats ur verksamheternas dagliga arbete och miljöer och har framställts med digital stillbildskamera och ett bildredigeringsprogram på pc:n. Gruppen har haft 3 fysiska möten under genomförandefasen februari-september Dels en utbildningsdag kring digitala kameran och redigeringsprogrammet. Dels en utbildningdag kring konferensen och FirstClass-programvaran. Deltagarna har haft en bilduppgift att lösa varje vecka under våren och sensommaren. Bilderna har skickats till en underkonferens, Karlabilder, och sorterats och sparats i arkivmappar av projektledaren. Varje enhet har dessutom haft en egen 4

5 underkonferens där man har tagit egna initiativ till bilder utanför veckouppgifterna. En underkonferens för synpunkter har funnits, Tycka-om-Karla. En arkivmapp för ej aktuella inlägg har funnits samt en intern chatikon. Vi har haft en halvtimmas chat per vecka. Denna tid har varierat under projekttiden för att tillgodose olika behov vilket också har lett till lågt chatdeltagande. En heldag har använts för avslutning och utvärdering. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. På SKS har man en anställd som har ansvaret för handikappverksamhet. Denna har ett samarbete sedan flera år med olika dagcenter samt olika instanser i Göteborgs stad, däribland Eldorado. Samarbetet har skett kring olika cirklar samt olika personalutbildningar. Detta arbete har lett fram till en stor samlad kunskap om olika utbildningsbehov kring utvecklingsstörda och deras personalgrupper. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Bildbasen/konferensen Karla fortsätter att växa och fungera som nätverk för personal, anhöriga och andra intresserade inom omsorgen för funktionshindrade i landet. I april 2001 finns ett 15-tal nya deltagare utöver de 9 från projektet. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Karla drar till sej de mest motiverade, välutbildade och ambitiösa av våra återkommande cirkeldeltagare. Utifrån KARLAs bildbas har vi samlat intresserade personer som vi samtalar med angående framtida utbildningsatsningar 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Personal inom daglig verksamhet för utvecklingsstörda som deltagit samt drivit ITstudiecirklar. Varför vände sig kursen till just dessa? Vi ville ha med deltagare med långsiktigt perspektiv på bildstödsarbete och samtidigt erbjuda en förlängd möjlighet till stöd i sina egna strävanden. Det finns ett uppdämt behov av vidareutbildningar samt väldigt lite pengar till att genomföra dessa. Hur informerades om projektet? Förvalda enhetschefer och medarbetare kontaktades. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Bra. Vi försökte handplocka projektdeltagare med både god datavana, maskinresurser och lång anställningstid. 5

6 Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Bra. Vi hittade de vi sökte. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Distansstudier med vissa fysiska träffar inlagda. Deltagarna skulle själva forma arbetsuppgifter under kunnig ledning, då detta arbetssätt är helt nytt för dessa. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Självstudier i kombination med distansupplägg i en färdig konferens i. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Tveksamt då dessa deltagare är vana vid att få mer direktiv samt att strukturstyrning är vanligt. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Ja. 3 heldagar inklusive början, mitten och avslut. Allt skedde i Göteborg. Hur många och hur långa? Ggenomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Ja, deras arbetstid (normal kontorstid). Detta var ett viktigt inslag i projektet. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Vid projektets början. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Nej men man var tvungen att gå tillbaka till sin cirkel för att kunna lösa uppgifterna. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja. Det är bra att ledaren får feedback av cirkelns deltagare. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Vår projektledare har arbetat med detta. Vi hade ingen riktig lärare med utan projektledaren styrde gruppens inlärning. 6

7 Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Projektledaren la ut uppgifter på konferensen en gång i veckan. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Annat? Vi har inte bedrivit distanscirklar tidigare. IT-stödet har krävt mindre lärartid och varit annorlunda på så sätt att projektledaren har försökt få deltagarna att ta visst ansvar för innehållet i kursen. Formerna för distansundervisning har gjort projektledarens/lärarens arbete mer flexibelt. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Nej. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Bra. Se förra frågan. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Varför valde ni detta/dessa medier? Hur användes de i projektet? Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade?. Deltagarna hade ingen erfarenhet av det tidigare. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej vi hade rätt utrustning. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Inte vad vi har kunnat bedöma. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Inte vad vi har kunnat bedöma. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Nej. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? På samma sätt. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Smidigt då vi känner varandras kunnande och behov. 7

8 Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Väl mottaget då det var något helt nytt. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Bra även här då vi som skapade projektet även fick genomföra det. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? :- Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader :- varav :- i utvecklingskostnader. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Vi kan se att driften i projektet blivit avsevärt dyrare, då vi har utvecklat en helt ny typ av kurser för denna målgrupp. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? 80%. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja fast vår egna insats blev lite för stor. Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Mycket god användning av lathundar för first class och digitalkameran. 8

9 Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Datorkommunikation med andra studerande? Kursmaterial och kursadministration på web? Databassökningar? Deltagarna har haft god tillgång till lärarstöd i form av konferens, e-post, telefon, chat samt fysiska besök. Dock har man väldigt lite utnyttjat möjligheten att kontakta andra deltagare. Det har gått bra att bedriva support via konferensen. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Spännande arbetsform. Flexibilitet. Roligt med digitala foton. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Svårt att avsätta tid. Man saknade fysiska möten. Missnöje med dåligt besökta chattillfällen. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Det är lite svårt att svara på denna fråga för SKS står i startgroparna för en distanstudiesatsning inom studieförbundet. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Se föregående svar. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Att skynda långsamt och inte låta den digitala världen ersätta den fysiska. Virtuella nät blir lätt torra och tomma. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Glöm inte att undersöka deltagarbehovet. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Gemensam kursutvärdering samt djupintervjuer med samtliga deltagare. Sveriges Kyrkliga Studieförbund Roger Eriksson Box Göteborg roger.eriksson@sks.se 9