Projektmaterial. Mariannelunds folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial VARDAGSNÄRA TEOLOGI Mariannelunds folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 DUKOMs projektnummer: 020 PROJEKTNAMN: VARDAGSNÄRA TEOLOGI Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst c:a 50 ord vardera): Distanskursen har haft som syfte att ge kristna möjlighet att mötas och oberoende av bostadsort tillsammans studera en av Nya Testamentets skrifter, Apostlagärningarna. Kunskapsarbetet har innefattat både enskilda textanalyser, enligt en enkel tolkningsmetod, och gemensamma utbyten av synpunkter på hur texterna kan uppfattas och omsättas till dagens situation. Short summary in English: The course has been aiming at providing an opportunity for Christians to meet electronically and together study a part of the New Testament, the Acts. The course has been promoting both individual analysis of the text and discussions on how to relate their meaning to the modern day situation. A. Projektansvariga Projektledare: Sven-Olov Möller Mariannelunds folkhögskola Box 130, Mariannelund telefon , fax e-post: sven-olov.moller@folkbildning.net Informationsansvarig: Samma som ovan Utvärderingsansvarig: Samma som ovan Projektets Web-adress: B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Vi ville pröva en modell för att bl.a. vidga våra möjligheter att nå ut till en större del av kristenheten, och därmed ge dem tillfälle att ta del av skolans undervisning. Ett annat syfte var att pröva möjligheten till att samordna geografiskt åtskilda kurser i gemensamma studier. Man kan urskilja tre målgrupper: Vanliga registrerade användare av Crossnet BBS, kursdeltagare vid två kurser, del en vid Mariannelunds folkhögskola och dels en som finns i Stockholm. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Vi har sedan tidigare bedrivit vissa former av teologiska distanskurser. Dels som vanliga brevkurser och dels som deltidskurser. 3

4 2. Syfte: - Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Vi ville få ökad förståelse av hur en elektronisk distanskurs i teologi kan betjäna en kristen folkrörelse (Pingströrelsen). - Har projektets syfte ändrats under projekttiden? Nej. 3. Aktörer: - Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? I huvudsak var det den projektansvarige som skötte allt. Men en hel del betydelsefull input kom genom den projektansvariges eget deltagande i en elektronisk distanskurs. Samarbetet med personal vid Crossnet BBS, där kursen var förlagd, förlöpte bra. - Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Under genomförandet skedde ingen sådan samverkan. 4. Den egna organisatoriska miljön : - Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (institutionen, skolan, verksamheten); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Den egna organisationen präglades av småskalighet och närhet mellan idé och beslut. Denna form präglar också den relativt lilla folkhögskola som genomförde distanskursen. - Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Avsikten är utnyttja erfarenheterna från detta projekt i olika sammanhang: både i kurser i teologi och i vanliga allmänna ämnen. - Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja, på så sätt att skolan vågat tänka vidare i utveckling av nya kurskoncept. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: - För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Kursen planerades i huvudsak för lekmän i de kristna församlingarna, plus deltagare vid två folkhögskolekurser med teologisk profil. - Varför vände sig kursen till just dessa? Det är just dessa grupper som vår skolas huvudman både representerar och vill serva. - Hur informerades om projektet? Information om projektet annonserades både i tidningar och genom ett för alla till Crossnet inloggande automatiskt öppnande meddelande. - Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Det fanns inga antagningskriterier annat än att man hade tillgång till dator/modem. 4

5 - Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? I stort sett nådde vi de olika kategorier vi avsåg att nå. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: - Vilken pedagogisk idé byggde kursen på? Dialog och individuell reflektion. Syftet var att via förutsättningslösa elektroniska samtal och inlägg nå fram till i bästa fall konsensus men i varje fall förståelse av olika perspektiv. Detta ledde till att vi inte använde oss av några egentliga studieböcker (med undantag av Bibeln själv). - Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Själva proceduren för arbetet med bibeltexterna var: ÖPPNA (notera de omedelbara associationer som deltagaren fick vid den första läsningen av texten), GRÄVA (fördjupning i de delar som verkade antingen mest intressanta eller mest svårtillgängliga) och TILLÄMPA (där det gällde att väva ihop de första tankarna med fördjupningen samt försöka hitta fram till en personlig tillämpning). - Hur har eventuell examination skett? Ingen examination har skett - Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? I stort sett har den fungerat. Men det tog ett bra tag innan deltagarna förstod arbetssättet. I början föreställde de flesta sig att studiet av bibletexterna skulle vara ungefär som i kyrkan. Flera upptäckte dock fördelen med denna form av arbete med texter. 7. Utbildningens organisation: - Ingick obligatoriska träffar i kursen? På grund av den brevkursliknande prioritetsgraden gjorde vi bedömningen att det skulle vara svårt att motivera till en gemensam träff. Därför ingick inte detta i kursen. - Var kursen oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Kursen var oberoende av tid under varje veckofas, men det förväntades att deltagarna i stort sett följde den gemensamma pulsen. - Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Kursen hade en tydlig startpunkt, men det gick att komma med även ett par veckor efter kursstart. - Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Vi försökte oss på att arbeta med elektroniska små studiegrupper. - Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? Kursen var begränsad till enbart tio veckor varför det var möjligt att i stort sett hålla ihop arbetsformen. En viss eftersläpning inträffade dock men detta kunde korrigeras på olika sätt. 5

6 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: - Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Den projektansvarige hade själv varit deltagare i en elektronisk distanskurs på temat: administration av elektroniska distanskurser. - Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen? Lärarlagsarbete? Som kursledare har det varit ett mycket smidigt sätt att jobba med en kurs. Det är så många faktorer som man inte behöver belasta sig med: t.ex. avsaknaden av föreläsningar. I stället har det t.ex. varit möjligt att handledda när det passar. Det har dock varit lite rörigt att sköta både konferensstruktur och handledning av kursdeltagare. Tillgänglighet har också varit enkel för deltagarna. Utom under en fas då jag, som kursledare, drabbades av överhopning i arbetsbördan. Där fanns det ingen som kunde ersätta, varför kursen kom att halta lite. Efter den punkten var det också svårt att hämta upp styrfarten igen. Det tycks som om en elektronisk distanskurs mår bäst av att ha högt tempo. Frågan om makt och inflytande har i denna kurs utformats så att kursledarens profil har varit ganska låg. Någon deltagare efterlyste vid ett tillfälle ett tillrättavisande agerande från kursledaren (det handlade om att en annan deltagare hade uttryck tvivelaktig syn i vissa trosfrågor). Men som kursledare avstod jag naturligtvis från detta. Däremot försökte jag att stimulera till en debatt kring det aktuella spörsmålet. Min strävan var här att försöka styra deltagarna till varandra, vilket tyvärr inte lyckades i detta aktuella fallet. - Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser? På vilket sätt? * Ungefär samma tidsåtgång (om allt ska räknas in så har det gått åt mer tid). * Innehållet i lärarinsatsen har egentligen inte förändrats. Det handlar fortfarande om att försöka stimulera det egna lärandet, att vara social, hålla ihop klassen och försöka skapa lite samhörighetskänsla. * Formerna för lärarinsatsen har förändrats på så vis att arbetspulsen blir högre. Man måste kolla samma konferenser och underkonferenser flera gånger dagligen för att stimulera till ett högre tempo. - Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja, tiden flöt ihop och det var svårt att skilja på arbetstid och ledig tid (faktiskt ganska krävande). - Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? Med det upplägg som kursen den här gången hade (en ensam lärare som skötte allt) var det inte möjligt att göra på annat sätt. Även om det var krävande. Med ett delat ansvar skulle man säkerligen kunnat fördela bevakningen. 9. IT-stöd i projektet: - Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Enbart datorkommunikation med användande av FirstClass förekom i kursen. Kursen hade dialogen som sitt centrum varför det räkte med denna form. - Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej. 6

7 - Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? Nej - Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? Ja, dels beroende på ovana vid användande av dator och dels på ovana vid promvaran FirstClass. - Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Jag saknade då och saknar fortfarande möjligheten till Whiteboard - Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Med de förutsättningar som gällde hade det varit svårt att göra på annat sätt. 10. Samarbete/samverkan - Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners? Det fanns egentligen inga andra med undantag för det företag som förvaltade servern där kursen var förlagd. Samarbetet med dem fungerade utmärkt. - Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Lärarkåren och administrationen har varit intresserad av att ge möjlighet till genomförande av projektet, men har inte i någon större utsträckning velat ta del av erfarenheterna från kursen. - Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? Jag tror att anledningen till att intresset för att ta del av resultatet har berott på en ganska pressad arbetsbörda hos all vår personal. Alla har egna projekt som man är mycket upptagen med. D. Resultat 11. Kursekonomi: - Hur mycket DUKOM-medel tilldelades projektet? kronor - Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader kronor - Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? ca 10 personer - Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Vi försökte hålla oss inom de givna ramarna och har i stort lyckats. Dock blev det en del förskjutningar inom budgeten. Kostnaderna för tillgång till server blev mindre medan förberedelsekostnaderna blev högre. 7

8 12. Studerandes synpunkter på kursen: - Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat fˆrproducerat material) för sin inlärning? Genom kursmaterialet fick de tidsplan och introduktion till arbetsmetoden. - Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: * datorkommunikation med lärare? Har inneburit blandade upplevelser. I något fall tyckte någon att handledaren (jag) inte var tillräckligt styrande. Medan andra tyckte att mitt arbete var gott. * datorkommunikation med andra studerande? Kommunikationen med andra studeranden var ganska bristfällig. Det var svårt att få igång riktiga relationer. * kursmaterial och kursadministration på web? Flera tyckte att det elektroniska biblioteket var värdefullt. * databassökningar? Har kursen inte använt sig av. - Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen? Tillfälle till eftertanke. Utbyte av tankar och erfarenheter. Kursledarens sammanfattningar har varit värdefulla. Många nya infallsvinklar på den tid som Apostlagärningarna skildrar. Deltagarna har tvingats till att tänka igenom frågeställningarna själva först utan att påverkas av andras ord. Studier på en tid som passar var och en - Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen? Dialogen blir långsammare Lång tid mellan frågor och svar, missförstånd blir inte utredda Verkliga relationer mellan deltagarna skapas sällan Det krävs en annan form av självdisciplin i denna studieform. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: - Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er. Eftersom denna kurs har varit byggd kring deltagarnas aktiva arbete i att forma innehållet och materialet, är det självfallet på detta område som de viktigaste iakttagelserna gjorts. Organisation av deltagare i elektroniska studiegrupper är något som ständigt måste uppmärksammas från kursledningens håll. Över huvud taget måste kursledaren inta en mycket aktiv drivande och uppmuntrande roll och inte släppa kursdeltagarna till att sköta sig själva. För kursledaren har hela processen: förberedelsen (inklusive erfarenheten av att själv ha deltagit i en kurs), genomförandet och utvärderingen, inneburit en helhetssyn och känsla för vilka processer som äger rum i samband med en elektronisk distanskurs. Även om man väljer en lite svagare handledande roll så blir man ändå en spindel i nätet för att hålla ihop hela kursen, och det är tveksamt om det går att lämna över den rollen till någon av kursdeltagarna. Ett nätverk tycks trots allt vara beroende av ett tydligt centrum. En annan insikt är att formen är mycket tidskrävande, bland annat därför att man inte kommer ifrån sociala funktioner: att hålla ihop den stora gruppen, att uppmuntra och bekräfta individerna, försöka skapa trivsel genom att t.ex. aktivt använda café-betonade eller friare konferenser. 8

9 - Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring IT-stöd och distansutbildning som återstår att besvara? Hur man skapar samhörighet och trivsel i en elektronisk kurs och hur man lyckas befria sig från elektroniska konferensers mystik, så att deltagarna blir verkliga människor. - Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Att göra de elektroniska konferenserna lika flexibla och dynamiska som ett vanligt klassrum kan vara. 14.Utvärdering av projektet: - Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert DUKOM-projekt? I huvudsak har utvärderingen gjorts baserad på deltagares berättelser om kursen samt projektledarens fortlöpande dagboksanteckningar och reflektioner. 9