PROJEKTMATERIAL. Flexibelt lärande för skiftarbetare. Framnäs folkhögskola

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Flexibelt lärande för skiftarbetare Framnäs folkhögskola s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn: Flexibelt lärande för skiftarbetare A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 6 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 KKS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn: Flexibelt lärande för skiftarbetare. Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Vi har genomfört distanskurser riktade till personer som arbetar skiftgång och har tillgång till dator/internet på sin arbetsplats. Genom att låta personerna välja studieämnen har motivationen att delta förstärkts och därigenom gett en ökad datamognad. Studiegrupperna startade när det fanns tillräckligt många anmälda. Sammanfattningsvis har kursdeltagarna fått en ökad datavana och en första inblick i att distansstudera. Framnäs Folk High School has carried through distance courses addressed to shift working people who have access to computer/internet at their place of work. The study groups started when there were enough applicants. By letting the course members choose subject, their motivation to attend increased and thereby they got quite skilled in computering. To sum up, the course members have, through these courses, become computerate and they have also got a first insight into distance studies. A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvariga: Christina Viklund, Lars V. Granberg. Christina Viklund Christina Viklund, Lars V. Granberg. B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Framnäs folkhögskola har tillsammans med ABF Piteå-bygden , genomfört ett utvecklingsarbete där klassiskt studiecirkelarbete har kombinerats med en distansutbildningsdel. Deltagarna hade inga förkunskaper i datahantering och vi provade om det var möjligt att lägga till fördjupningsuppgifter som skickats via e- post utan att deltagarna hade tillgång till en egen dator. Idén var att deltagarna skulle använda datorer som redan fanns tillgängliga i samhället, t ex på bibliotek eller på arbetsplatsen. Projektet finns redovisat på Idégivning: I samband med detta projekt föddes tanken att prova ett flexibelt lärande riktat till människor som har tillgång till dator på sin arbetsplats. Framnäs folkhögskola tog i ett tidigt skede (Ett år innan projektet startade upp hösten 98) kontakt med fackliga företrädare och arbetsgivare på AssiDomän Kraftliner och Piteå älvdals sjukhus och berättade om projektidén. Idén mottogs med ett stort engagemang och en positiv inställning. Efter ett år, våren 2000, fick vi en förfrågan från SCA Packaging Munksund om att få komma med i projektet. Från och med hösten 2000 har SCA också deltagit i projektet 3

4 Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Vi på Framnäs folkhögskola har tidigare samarbetat med ABF Piteå-bygden ( ) i en försöksverksamhet med kurser/cirklar med distansinslag. Den verksamheten väckte ett intresse att gå vidare och lära oss mera om folkbildningsmässig distansutbildning. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Att förmå personer som har ett arbete att använda datorn som ett medel för att öka sin egen bildning och kompetens och att de i och med vårt projekt skulle få en första introduktion i att distansstudera. Att påverka attityder hos framförallt kortutbildade i syfte att förmå dem att prova distansstudier via dator och internet. Att väcka ett intresse hos främst skiftarbetare som annars har svårt att delta i traditionella utbildningar med fasta dagar och tider. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Framnäs folkhögskola samarbetade med Piteå älvdals sjukhus, AssiDomän Kraftliner, SCA Packaging Munksund AB, Kommunal sektion 4, fackklubbarna på AssiDomän och Pappers avd 158 på SCA Packaging. Planering? Genomförande? Deltagarna rekryterades i samarbete med de fackliga organisationerna. Vi märkte att det var viktigt för att kunna bryta genom det motstånd som fanns mot att prova nya former för utbildning. I sammanhanget ska också noteras att de målgrupper vi valt inte tillhört de som har lång studievana och hög motivation att studera. Utan tvärtom fanns det många i vår målgrupp som behövde personlig påverkan för att kunna tänka sig att delta i denna form av utbildning. Vi har sett det som en utmaning och det har fungerat bra eftersom de fackliga företrädarna har varit engagerade och positiva budbärare! Arbetsgivarna har också varit positivt inställda och sett fördelarna med konceptet att satsa på kurser som har utgått från deltagarnas egna intressen som en bra grund för fortsatt utveckling. Vi kom tidigt överens om att satsa på lustfyllda ämnen för att deltagarna, via sitt intresse, skulle mogna datamässigt, få en ökad datavana och en första inblick i att distansstudera. Sammanlagt har ca 150 personer genomfört olika typer av distansutbildningar från hösten 1999 till våren 2001! De tre arbetsplatserna har många skiftarbetare, där behovet att kunna studera på tider man själv väljer, är stort. Vi har också i första hand riktat oss till de skiftgående, men kurserna har varit öppna för all personal. Förslag på ämnen har vi fått från deltagarna och när tio personer anmält sig till samma ämne har kursen kunnat starta. På projektets hemsida har man kunnat gå in och se hur antalet anmälda ökat i just den kurs man anmält sig till. Vi har bland annat genomfört distanskurser i: 4

5 Datagrund, Trädgård, Excel, GPS-navigering, Linux, Ekonomi aktier & fonder, Spanska, Hemsidor och Internet, sökningar och e-post. En del kurser har varit så efterfrågade att vi genomfört fler kurser i samma ämne. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Se ovan, samt att vi samarbetade med Grans Naturbruksgymnasium i distanskursen i Trädgårdsämnen. Handledaren i det ämnet arbetar på Grans Naturbruksgymnasium, så de fysiska träffarna hölls på den skolan. I det fall vi inte haft lärare med rätt kompetens har vi rekryterat externt. Detta gäller bland annat lärare i Spanska, Ekonomi -aktier & fonder och i Medicinsk engelska. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Framnäs folkhögskola Huvudmän är arbetarrörelsens organisationer i Norrbotten samt Piteå kommun. Med arbetarrörelsens idéer som grund ger vi träning i demokrati och kunskaper för personlig utveckling. Vi har även som målsättning att eleverna ska bli delaktiga i vårt kulturarv genom kulturupplevelser. Detta sker bland annat genom vår strävan att göra skolan till ett kulturellt centrum i Pitebygden. En del av detta utgörs av det spännande och utvecklande samarbetet med Musikhögskolan i Piteå. Förutom Allmänna linjen har ända sedan starten Musiklinjen varit skolans kännemärke. Sedan 70-talet finns också Speciallinjen för studerande som är funktionshindrade. Skolan har också ett omfattande engagemang inom Kunskapslyftet. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Vår ambition är att fortsätta! På folkhögskolan kan vi med lätthet fortsätta med liknande utbildningar men den kritiska punkten är den tidskrävande uppgiften att rekrytera deltagare! Den roll som vår projektledare haft som rekryterare (tillsammans med de fackliga företrädarna) och organisatör av den omfattande verksamhet vi bedrivit är ett av skälen till det mycket positiva gensvar vi fått för våra distanskurser. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Vi ser att intresset och nyfikenheten på distansutbildningar har ökat i lärarkåren. Vi känner också att vi fått nyttiga erfarenheter att bygga vidare på i framtiden. Hösten 99 inledde vi med att göra en inventering av vilka ämnen lärarna på folkhögskolan skulle kunna hålla kurser i, förutom klassiska folkhögskoleämnen. I samband med de samtalen fick lärarna en första introduktion till FirstClass. Vi genomförde också en föreläsningsdag i distansmetodik hösten 99 för alla lärare, innan kurserna kommit igång. Där hade vi bland annat gruppdiskussioner om: - Skillnad/likhet mellan traditionell lärarroll och distanslärarroll? och - Ett av de största problemen med distanskurser är att få kursdeltagarna aktiva i de olika diskussionsgrupperna. Hur skulle du gå tillväga för att aktivera deltagarna? 5

6 Efter föreläsningsdagen skapade projektledaren en konferens på FirstClass som vi skulle använda bland annat till internutbildningar och annan information inom skolan. Till den första internutbildningen beslutade vi att dela in oss i grupper och varva lärarrollen mellan oss i de ämnen vi valt att behandla. Dessa ämnen var: 1) Filhantering i FC. 2) Pedagogisk modell (folkhögskolemässig distansutbildning, går det?) 3) Att göra kursplan och handledning. 4) Metodik 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Vi riktade oss främst till skiftarbetare på de arbetsplatser som nämns ovan. Vi ville med vårt projekt väcka ett intresse att studera på distans med datorns hjälp och visa på möjligheterna som öppnar sig för just skiftarbetare som annars har svårt att delta i traditionella utbildningar med fasta dagar och tider. Vi ville också påverka attityder hos framförallt kortutbildade i syfte att förmå dem att prova distansstudier via dator. Det som har gett oss framgång har varit: Den uppsökande verksamheten där vi fått personlig kontakt med de anställda. Närvaron av de fackligt förtroendevalda som varit positiva budbärare och rekryterare. Arbetsgivarens positiva attityd. Förhoppningsvis har deltagarna mognat datamässigt genom att de, via sitt intresse, fått en ökad datavana och en första inblick i att distansstudera. Sammanlagt har ca 150 personer genomfört olika typer av distansutbildningar från hösten 1999 våren 2001! Varför vände sig kursen till just dessa? Se ovan. Hur informerades om projektet? På fackmöten Genom uppsökeri på Piteå älvdals sjukhus och AssiDomän På Skiftesinfo på AssiDomän och SCA (informationsmöten som inleder en ny skiftperiod) Informationsfoldrar/Affischer Via information på projektets hemsida Reportage i Sveriges Radio Norrbotten Piteå älvdals sjukhus Hösten 99. Första steget var information på fackmöten. Nästa steg var att fackrepresentanten bokade tider på de olika avdelningarna, där sedan projektledaren och fackrepresentanten gav en kort information om projektet och gav tillfälle att ställa frågor. I det sammanhanget delades broschyrer ut, som berättade om projektet. Broschyren innehöll förutom en anmälningstalong också information om hur vi i projektgruppen lättast kunde kontaktas. Vi gick även ut en natt för att informera, främst för att nattpersonal ofta har svårt att delta i informationsmöten på 6

7 dagtid. I samband med denna uppsökande verksamhet sattes också affischer upp på sjukhuset. Totalt har ca 200 anställda på 24 olika arbetsplatser erhållit personlig information om projektet på Piteå älvdals sjukhus. Hösten 2000 genomfördes en mindre påminnelsekampanj bland annat med besök på de vårdcentraler som vi tidigare bara skickat ut material till. AssiDomän -Kraftliner Våren 00. Information om projektet har skett på arbetsplatsträffar och på de informationsmöten som inleder varje ny skiftperiod, totalt sex möten, där sammantaget ca 240 personer har informerats. På dessa möten delades också informationsbroschyrer ut. Affischer och information via intranet och interntidningar har också skett i samband med den muntliga informationen på skiftesinformationerna. Även på AssiDomän har fackrepresentanten och projektledaren genomfört en uppsökande verksamhet för att möta de anställda i mindre grupper och för att ge möjligheten att besvara frågor. Hösten 2000 genomförde vi en kortare påminnelsekampanj genom att ordna ett informationsbord i anslutning till matsalen där vi informerat om projektet. SCA Packaging Munksund AB Hösten 00. Information om projektet har skett på de informationsmöten som inleder varje ny skiftperiod, totalt sex möten. På dessa möten delades informationsbroschyrer ut. Affischer och information via intranet och interntidningar har också skett i samband med den muntliga informationen på skiftesinformationerna. Totalt har ca 150 personer erhållit personlig information om projektet på SCA Packaging Munksund AB. Hemsida: Vi har iordningställt en hemsida för projektet, ~christina.viklund, som uppdaterades direkt en anmälan kommit in. Vi noterade både vilket ämne som önskades och hur många anmälningar som gjorts till respektive kurs. Detta för att det skulle vara lättare för intresserade att följa hur länge det dröjde innan en kurs startade och kanske förmå sina arbetskamrater att anmäla sig, för att snabbare få igång en kurs. Vi ville ha ca 10 anmälda för att en kurs skulle starta. Information om projektet har också funnits på de respektive företagens intranet och i deras interntidningar. Vi har också bjudit in de ansvariga på företagen som arbetat med interntidningar och intranet, för att göra reportage om de olika kurserna. De artiklarna har både publicerats på intranet och via interntidningarna, men har även lagts ut på projektets hemsida. Vi har också medverkat och berättat om en av våra distanskurser i ett reportage som Sveriges Radio Norrbotten har gjort. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Det har fungerat mycket bra. Vi har nått den målgrupp vi riktat oss till. Hur fungerade rekryteringen? 7

8 Deltagare har rekryteras i samarbete med de fackliga organisationerna. Vi märkte att det var viktigt för att kunna bryta genom det motstånd som fanns mot att prova nya former för utbildning. I sammanhanget ska också noteras att de målgrupper vi valt inte tillhört de som har lång studievana och hög motivation att studera. Utan tvärtom har det funnits många i vår målgrupp som behövt personlig påverkan för att kunna tänka sig att prova på denna form av utbildning. Vi har sett det som en utmaning och det har fungerat bra eftersom de fackliga företrädarna har varit engagerade och positiva budbärare! Arbetsgivarna har också varit positivt inställda och sett fördelarna med konceptet att satsa på kurser som har utgått från deltagarnas egna intressen som en bra grund för fortsatt utveckling för sina arbetstagare. Vi upplever att kursdeltagarna har mognat datamässigt genom att de, via sitt intresse, fått en ökad datavana och en första inblick i att distansstudera. Nådde ni avsedd målgrupp? Ja, vi nådde avsedd målgrupp. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Kurserna byggde på idén att varva fysiska möten med distansuppgifter. Antalet träffar har styrts av vilket ämne kursen behandlat. Vi har också valt att genomgående använda oss av FirstClass som kommunikationsprogram för att få breda erfarenheter av hur det fungerar i skilda typer av kurser. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Vi har testat några olika modeller. De flesta kurserna har haft ett likartat upplägg, med en liten skillnad i antalet träffar beroende på vilket ämne kursen behandlat. De flesta har pågått 10 veckor, men vi har också haft en del kortare och längre kurser. Vi har i alla kurserna planerat in fysiska träffar, i början, i mitten och i slutet av kursen. Vi har också testat en variant med träffar varje vecka men där det har ingått en kommunikationsdel. Detta var i en HTML-kurs där deltagarna arbetade med sina hemsidor mellan träffarna och använde FirstClass som ett gemensamt forum för tips, frågor och svar om sitt hemsidesbygge. Den kursen fortsatte på deltagarnas önskemål med en PhotoShop-kurs. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Ja, i de allra flesta fall. En 10-veckors kurs i nybörjarspanska fick vi på deltagarnas uttryckliga önskemål justera med tätare träffar i kursens senare del. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Ja. Hur många och hur långa? Se ovan. Det var olika beroende på vilket ämne kursen behandlade. Till de första distanskurserna vi genomförde, hade vi planerat för träffar á fyra timmar, men vi 8

9 insåg rätt snabbt att det var för lång tid så detta justerades sedan till tre timmar per träff. Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Hos utbildningsanordnaren. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Kursdeltagarna kunde göra sina distansuppgifter oberoende av tid. Däremot hade vi ett stoppdatum när uppgifterna skulle vara inlämnade. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Den skedde vid fasta tidpunkter. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? I vissa kurser ingick planerat grupparbete. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? Ja, det har i de flest fall fungerat mycket bra. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Blandad. En viss erfarenhet. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? När vi fått in tillräckligt antal anmälningar till en kurs har en lärare i det ämnet engagerats. Lärarna har tilldelats ett visst antal timmar. De har utöver att delta på träffarna fritt fått disponera den tid de tilldelats. Datagrund och Excel - läraren har gjort allt material själv mot viss extra ersättning. Trädgårdsämnen lärarna har hänvisat till olika typer av trädgårdslitteratur och material från Internet. Spanska läraren har använt eget material. I senare halvan av kursen köpte merparten av deltagarna en nybörjarbok i spanska. Ekonomi, aktier & fonder Läraren har utgått från ett basmaterial och kompletterat med eget framarbetat material (50/50) GPS-navigering Deltagarna har köpt sitt eget material (Bok, sjökort och fjällkarta) HTML läraren har arbetat fram eget material. Lärarlagsarbete har inte tillämpats. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Annat? 9

10 Distanskurserna har haft annat innehåll än våra tidigare kurser vilket gör det svårt att jämföra med motsvarande kurser. Vi har upplevt att det har gått åt mer till att arbeta fram studiematerial anpassat till distansundervisning, jämfört med andra kurser. Formerna för lärarinsatserna har ändrats så till vida att arbetet blivit utspritt under kortare stunder och att det ofta är förlagt under kvällstid. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Projektledaren har använt ledig tid för datorstödd handledning, så också en del av lärarna. Lärarna har ibland valt att förlägga överenskommen arbetsinsats till kvällstid. Detta har främst gällt de lärare som vi anlitat externt, bland annat de som haft kurser i Spanska och i Ekonomi Aktier & Fonder. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja, de lärare som haft liten eller ingen erfarenhet av datorstödd kommunikation har fått det stöd och den hjälp de behövt. I en del fall har projektledaren åkt hem till lärare för att hjälpa till på plats. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Vi använde oss genomgående av FirstClass. I kursen Internet, sökningar och e-post har de även använt sig av sina ordinarie e-postadresser. I den kursen fick också deltagarna webbaserade e-postadresser. Varför valde ni detta/dessa medier? FirstClass är lättanvänt, användarvänligt och lättinstallerat. Det är också en stor fördel med de gemensamma konferenserna där hela gruppen kan ta del av varandras frågor och svar (märktes särskilt i HTML kursen) Hur användes de i projektet? Projektledaren lade upp en konferens i FirstClass för varje ny kurs. För att förenkla så mycket som möjligt för oerfarna kursdeltagare så fick de sina användarnamn och ett personligt lösenord färdigt till kursstarten samt en färdiginskriven kort presentation. Distraherande (?) meddelanden (välkomstmeddelanden till nya deltagare) stängdes ner, men efter den inledande introduktionen i FirstClass tipsade vi om att gå in och ta del av innehållet i övriga konferenser. Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Blandad. Våra datalärare har relativt stora erfarenheter, men varken läraren i Spanska eller i Ekonomi Aktier & Fonder, hade någon tidigare erfarenhet av FirstClass.. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? 10

11 Nej oftast inte. Läraren i spanska upplevde att hon hade nog så liten datavana men har ändå upplevt distansdelen i sin kurs som spännande och intressant. Hon har också fått den hjälp och det stöd hon behövt för att kunna klara sin uppgift. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Nej, oftast inte. Från och med våren -01 har dataansvarig lagt in FirstClass plus Acrobat Reader på en CD för att underlätta installeringen för deltagarna. Tidigare hade vi använt oss av disketter. De problem som ibland har uppstått har alla sin grund i oklarheter i folkbildningsnätets grundmanual (angående inställningsfilen home.fc som ska ersättas med en ny inställningsfil!) Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Vi saknar fortfarande en lättanvänd adressbok till FirstClass. De svagheter vi annars upplever från lärarsynpunkt är att möjligheten saknas att automatiskt sortera post i mappar! Ur deltagarsynpunkt vore det bra om man hade möjlighet att koppla upp sig till FirsClass-servern via sitt invanda e-postprogram (Outlook/ Eudora) och att man kunde gå in i FC-konferenser via andra program än FirstClass (t ex från traditionella diskussionsgrupper) Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Vi skulle inte ändrat på upplägget vad gäller IT-stöd. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Det har fungerat mycket bra! Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) - Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Positivt, nyfiket. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) - Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Utan några som helst problem! Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) - 11

12 D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? kronor. Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Kostnad Lön projektledare 23 månader, inkl. semestertillägg, resor och lönekostnadspåslag Arbetsplats Inklusive telefon och kontorsmaterial. Schablon Utbildning utökad styrgrupp -10 personer * 3 arb.dagar (1 700:-/dag) -Utbildningsmedverkan -Material + lokaler Planeringstid Fyra timmar för var och en av allmänna linjens lärare, betyder åtta arbetsdagar. Samt sex dagars arbetstid för de lärare/handledare som utfört själva utbildningarna. Denna tid behövdes för att anpassa utbildningsmaterial i första hand. totalt 14 dagar och kr per dag. Lärarkostnad Kostnaderna för lärare har sammantaget varit Den kostnaden har räknats fram på följande sätt vardera kurs har haft en omfattning om i snitt 50 timmar Den lärarinsats vi avsatt till kursen har varit 80 arbetstimmar En genomsnittlig kostnad per arbetstimme är 212,50. Sammantaget har 15 kurser genomförts. Arbetsinsats fackliga företrädare En kvalificerad bedömning är: Under projekttiden har framförallt tre fackligt förtroendevalda varit engagerade. Dessa tre personer har var och en använt minst 120 timmar per år för insatser som haft med detta projekt att göra, det betyder 720 tim. Till det kommer den organisation av kontaktombud och andra fackligt förtroendevalda som engagerat sig. Uppskattningsvis 40 personer som var och en använt åtta timmar per år vilket betyder 640 timmar. Därutöver kommer den tid vi använt under projektuppbyggnaden och den sammanträdestid som varit kr kr kr kr kr kr kr kr 12

13 Gäller främst tre personer och tidsåtgången uppskattas till 120 timmar med en genomsnittlig kostnad på 170 kr/ tim med sociala avgifter. Totalt ca 1480 timmar Arbetsinsats företagen Den arbetsinsats som företagsföreträdare lagt in är mer vanskligt att beräkna. Vi har på betald arbetstid prata t med ca 500 personer och en genomsnittlig information har tagit 30 minuter. (250 timmar) Sedan har ett antal mer fördjupande informationer föregått med ca 100 personer där varje presentation tagit ca en timme.(100 timmar) Kontaktpersonerna på företagen har interninformerat på olika sätt och deltagit i det löpande samtal vi fört. Det har varit två personer per företag som använt ca 50 timmar per år åt detta projekt. (300 timmar). Totalt 650 timmar. Sedan har dessa informationsinsatser gjort att samtal och intresse kring att studera på distans på sin fritid diskuterats. Om vi prissätter den arbetstid som beskrivits ovan till 230 kr per timme så blir det närmare kr kr Datakostnader för förtagen är inte möjligt att bedöma med någon större kvalité. Därför avstår vi att kostnadsberäkna det i slutrapporten. Utbildningsmaterial -Böcker mm -Dator -Kurslokaler (Schablon 13 kurser á 1 000:-/kurs) Projektledning Administration 10% på :- Totalt kr kr kr kr kr kr Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Själva kurserna har inte varit dyrare än traditionell utbildning. Snarare något mindre resurskrävande. Extra arbetstid har följt av att lärarna anpassat utbildningsmaterial, men sådana anpassningar har sedan kunnat användas flera gånger. Det resurskrävande arbetet har bestått i att rekrytera deltagare. Här har projektledarens arbete varit helt avgörande för att vi lyckats. Det har handlat om att nå människor som inte alls tänkt sig att studera på distans och utifrån ett sådant utgångsläge på olika sätt locka fram lust att prova distansstudier. Och här ligger också den svårighet som vi vill peka på, dvs att det f.n. krävs avsevärda resurser för att förmå studieovana att förmå sig prova denna form av utbildningssätt. 13

14 Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? I stort sett alla. I någon kurs har någon/några avbrutit kursen på grund av personliga skäl. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. - Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Materialet vår datalärare har arbetat fram till grundkurserna i grundläggande data och i Excel har varit mycket uppskattat. Ett vanligt utvärderingssvar vad gällde det materialet har varit: Grundläggande. Lättförståeligt. Lätt att omsätta texten till handling. Angående kursmaterialet i distanskursen i GPS-navigering så har det genomgående fått bra utvärderingssvar. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Den frågan har aldrig varit preciserad i våra utvärderingsfrågor, men det har varierat mycket mellan kurserna beroende på ämne. Datorkommunikation med andra studerande? Svårt att säga. Kursen i HTML programmering har haft en livfull dialog i konferensen, inte bara från kursledare till elev utan eleverna har även sinsemellan hjälpt varandra när en fråga kommit upp i gruppen. Kursmaterial och kursadministration på web? - Databassökningar? - Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? En kort sammanfattning av de tretton kurser vi haft är: Mycket bra. Lärorikt. Spännande. Bra genomgångar. Kul, jag har studerat när jag haft tid och lust. Passar bra när man arbetar skift. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Datagrund: Det är för långa träffar, fyra timmars genomgång är för mycket. Man orkar inte lyssna hela tiden. (De första kurserna var träffarna upplagda på det sättet, sedan kortades de ner till tre timmar) Spanska: Svårt med ett nybörjarspråk på distans, tätare träffar. 14

15 Önskemålet om fler och tätare träffar har kommit från ett par kurser. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Vi har både den pedagogiska kunskapen och den utrustnings som krävs förutom intresset för att utveckla verksamheten med inriktning mot IT. Vi ser heller inga hinder mot att samverka med externa aktörer. Vi har enbart goda erfarenheter av det. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Den roll som vår projektledare haft som rekryterare (tillsammans med de fackliga företrädarna) och organisatör av den omfattande verksamhet vi bedrivit är ett av skälen till det mycket positiva gensvar vi fått för våra distanskurser. Det är emellertid ett mycket tidskrävande arbete som kräver ekonomiska förutsättningar för att kunna fungera på ett bra sätt. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Positiva erfarenheter: Att våra deltagare i så hög grad fortsatt på andra kurser och även rekommenderat andra att anmäla sig. Vårt mål med 120 personer som skulle delta i försöksutbildningar har vi överskridit med råge, vi har ca 150 deltagare som har gått olika typer av distansutbildningar! Vi har också enbart positiva erfarenheter av vårt samarbete med de tre arbetsplatser vars personal är vår målgrupp. Det har varit positivt att ha haft möjlighet att prova sig fram till en bra folkhögskolemässig lösning på olika typer av distansutbildningar. Det har gett oss mycket värdefulla erfarenheter inför framtiden. Negativa erfarenheter: Distansundervisning kräver mycket lärartid, både utarbetandet av material och för att ha möjlighet att i viss mån individualisera utbildningen. Vår erfarenhet hittills är att man får se IT-stödet som ett komplement till traditionell kursverksamhet. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Det krävs mycket av samordning och tid för kontakt och information. Att med traditionella ekonomiska resurser prioritera den samordningstid som vi ser behövts, kan vara svårt efter projekttidens slut. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Skriftliga frågeformulär/kursutvärderingar. 15