RELIGIONSKUNSKAP PÅ DISTANS

Transkript

1 Projektmaterial RELIGIONSKUNSKP PÅ DISTNS Ljungskile folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet ox Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Projektnamn: Projektansvariga Projektpresentation akgrund: Syfte: ktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 6 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet: Delrapport av kursen...15 Syfte...15 Planering...15 Rekrytering...15 Uppläggning Samarbete Utvärdering Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2 2

3 DUKOMs projektnummer: PROJEKTNMN: RELIGIONSKUNSKP PÅ DISTNS SMMNFTTNING Vi har erbjudit en kurs i Religionskunskap, 20 poäng, på distans över 3 terminer. Kursen är ett samarbete mellan Göteborgs Universitet och Ljungskile folkhögskola. Idén med projektet är att kombinera då båda utbildningsinstitutionernas olika erfarenheter, kompetens och pedagogik. Kursuppläggningen har bestått av temadagar, studiebesök, föreläsningar, parallellt med grupparbeten och examination via modern IT-teknik. SUMMERY We have offered an Open University course in religious education, 20 credit points, run over 3 terms. The course is a cooperation between Göteborg University and Ljungskile folk high school. The idea of the project is to combine the two educational institutions different experiences, qualifications and pedagogies. The disposition of the course has consisted of thematic-days, educational visits and lectures parallel with teamwork and examination through modern IT-techniques.. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Projektets Web-adress: Per Nordqvist Folkhögskolan, LJUNGSKILE telefon , fax e-post: exp@ljungskile.fhsk.se Marja Ekdahl Folkhögskolan LJUNGSKILE telefon , fax e-post: exp@ljungskile.fhsk.se Per Nordqvist dress arbetet: se ovan. Projektpresentation 1. akgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3 3

4 1 Vi ville prova nya möjligheter för studier för personer i förvärvsarbete. Den nya IT-tekniken och vårt planerade upplägg skulle möjliggöra studier i egen takt och skulle förutom litteraturstudier ge möjlighet till träffar vid temadagar för kunskapsinhämtande, reflexion. 1 På Ljungskile folkhögskola har vi lång erfarenhet av utbildning på motsvarande högskolenivå genom vår internationella kurs Världens kurs och vår fritidsledar-, media- och dramaut- bildningar. Vi har också erfarenhet av både kortare och längre kurser för studerande som läser på sin fritid. Valet av ämnet - religionskunskap - ligger väl förankrat i skolans historia och målsättning, då skolan vilar på en kristen ekumenisk grund. 2 Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? 2 1 tt studierna skulle leda till 20-poäng i religionskunskap för de studerande 2 tt de studerande skulle få del av både universitetets och folkhögskolans kunskap och pedagogik. 3 tt utveckla ett samarbete mellan Göteborgs Universitet och Ljungskile folkhögskola, där dessa utbildningsenheter befruktade med varandra och där samarbetet skulle kunna leda vidare till fortsatt gemensamt samarbete på olika plan. 2 Nej. Målsättningen och programupplägget har fungerat bra. 3. ktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? - Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? 3 1 Idégivning. Rektor och lärare från Ljungskile folkhögskola och lärare och personal på Religionsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. 2 Planering. Lärare och rektor från Ljungskile folkhögskola och en lärare från Religionsvetenskapliga Institutionen i Göteborg har skött planeringen Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4 4

5 tillsammans. Det mesta av det praktiska arbetet kring kursen med rekrytering, handläggning och planering av temadagar har skötts från folkhögskolan. 3 Genomförande. Lärare från Ljungskile folkhögskola och Religionsvetenskapliga Institutionen, Göteborgs universitet. 3 Vi har haft föreläsare från olika organisationer, samfund och institutioner som har kunskap om de teman vi har behandlat. Vi har också genomfört ett antal studiebesök. 4. Den egna organisatoriska miljön : eskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (institutionen, skolan, verksamheten); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? C nser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? 4 Ljungskile folkhögskola är en av de största folkhögskolorna i Sverige som bedrivit folkbildning och vuxenutbildning på olika nivåer sedan starten rbetet bygger på ett samspel mellan människor av olika kön och åldrar, människor med olika etnisk, religiös, kulturell, yrkesmässig och erfarenhetsmässig bakgrund. Folkhögskolan är en rörelsefolkhögskola med fem huvudmän, alla baserade på en kristen ekumenisk grundsyn. Skolans arbete har alltid präglats av ett öppet debattklimat, där profilämnen, kultur-, livsåskådnings- och internationella frågor är viktiga hörnstenar i arbetet. 4 Såsom bidragsbestämmelserna idag är utformade förefaller detta omöjligt. Om dessa bidragsregler ändras eller om projektanslag tilldelas från annat håll, så är folkhögskolan intresserad av en fortsättning och en utveckling av detta projekt. 4 C - Projektet har givit vissa spinoff-effekter beträffande det tekniska sättet att arbeta för skolan. - Lärarnas meriter inom religionskunskap har tagits till vara på ett positivt och djupare sätt än vad som annars sker på ordinarie kurser. - Några av föreläsningarna på projektet har varit öppna för andra elever och lärare på skolan. - Projektets utformning med ett samarbete med universitetet och kursens innehåll har båda bidragit till en än mer levande pedagogisk debatt på skolan. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5 5

6 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Varför vände sig kursen till just dessa? C Hur informerades om projektet? D Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? E Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? 5 Projektet planerades för lärare som vill bredda sin ämneskompetens med religionskunskap, de som arbetar inom vården och dagligen ställs inför etiska frågor, de som arbetar inom näringsliv och industri och som behöver kunskap för ökade internationella kontakter, arbetar med flyktingar och invandrare, de som alltid varit intresserade av religion och som i detta projekt såg en möjlighet att utöka sin kunskap antingen man var arbetslös, yrkesarbetande eller pensionär Projektet genomfördes främst med deltagare som har arbete som journalister, lärare, anställda inom Svenska Kyrkan, KFUK/KFUM och Sjukvården. 5 Vi trodde, att personer i de målgrupper till vilka vi vände oss, hade behov av ökad kunskap och reflexion kring tros- och livsåskådningsfrågor i sin yrkesroll i en föränderlig värld, där möten mellan olika kulturer och religioner blir allt vanligare. Vi vet också, att flera lärare undervisar i religionskunskap utan att ha formell behörighet i detta ämne. Vårt projekt skulle kunna ge dessa lärare den formella behörigheten på grundskolenivå och lägga grunden för behörigheten till gymnasienivå 5C Genom en folder som skickades ut till speciellt riktade grupper och som också fanns för utskick till personer som eftersökte den. Genom annonser i dagspress i det närliggande området samt i samfundspress. Genom riktad information till speciella målgrupper. Utskick till vissa församlingar inom upptagningsområdet. Genom uppsökande verksamhet till speciella personer och grupper. 5D lla som sökte kursen var behöriga och alla antogs till kursen. Vi hade räknat med och hoppats på 25 personer. Vi antog 27. 5E Rekryteringen fungerade i stort sett bra. Vi nådde de grupper vi avsåg, förutom näringslivsfolket. Detta kan bero på, att det var det område, där vi hade de minsta kontakterna. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: 6 Vilken pedagogisk idé byggde kursen på? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6 6

7 6 Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? * en fast struktur, beskriven i t ex en studiehandledning/ motsvarande, litteraturlista mm? * en problemorienterad modell/motsvarande? * annan modell, vilken? 6C Hur har eventuell examination skett? 6D nser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? (Motivera ert svar) 6 Kursen bygger på en kombination av folkhögskolans pedagogik och Universitetets gängse undervisningsmodeller. landningen innehöll föreläsningar, grupparbete, individuella arbeten, temadagar somliga med internat med möjlighet till fördjupad personlig kontakt och fortsatt ämnesutbyte samt anknytning till aktuell samhällsdebatt. Studiebesök var också en naturlig del av undervisningen. 6 En fast struktur fastslagen i en kursplan. Litteraturlista. Problemorienterade studier med tematiska studier. Teman som förekommit är: Mat, kvinnor, natur, mystik/meditation, döden, pedagogik, religiösa miljöer. Deltagarna har fått berätta om sin egen livsåskådning. Projektet har innehållit ett antal kulturinslag. Vid några temadagar har övernattningar på internatet förekommit. 6C Examinationen gentemot Göteborgs universitet har skett genom fullgörandet av enskilda uppgifter och grupparbetsuppgifter som redovisats via First Class. Särskild inläsning och vissa grupparbetsuppgifter har genomförts inför de olika temadagarna och även intervjuer och personliga reflexioner i skrift. 6D Modellen har fungerat som förväntat. Kursdeltagarna har givit mycket goda utvärderingar och underhandssynpunkter. De få personer som har slutat kursen har gjort det efter synnerliga goda skäl. Närvaron har vid samtliga föreläsningar, temadagar och studiebesök varit mycket god. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen? * hur många och hur långa? * genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Var kursen oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? C Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? D Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? E nser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7 7

8 7 Ja. Ca en träff i månaden, förlagd över en till två dagar. Träffarna genomfördes på Ljungskile folkhögskola. Ett par temadagar genomfördes med studiebesök i Göteborg och Trollhättan. 7 Deltagarna kunde delvis arbeta i egen takt. De individuella uppgifterna som skulle redovisas till universitetet hade alltid en sista inlämningsdag. Denna kunde efter överenskommelse flytttas. Gruppuppgifterna, som skulle redovisas till universitetet, hade också en sista inlämningsdag. Uppgifterna som skulle genomföras inför de olika temadagarna styrdes självfallet av när dessa temadagar inföll. 7C Vid kursstarten antogs alla anmälda deltagare. Någon antagen deltagare hade dock inte möjlighet att börja förrän efter ett par gånger. Efter förfrågan en bit in i kursen har ytterligare någon deltagare beviljats möjlighet att genomföra kursen. Ytterligare ett par deltagare deltog i början på kursen, men fick så mycket att göra i sitt arbete, så de hoppade av. Ändrade arbetsförhållanden gjorde dock, att dessa personer återupptog sina studier och fick läsa in det som de missat. 7D i Ja. Planerade och strukturerade grupparbeten av olika slag ingick kursmodellen. 7E Vår kursmodell fungerade bra. eträffande pedagogisk uppläggning, se punkt 5D och Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen? Lärarlagsarbete? C Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser? På vilket sätt? * har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? * har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? * har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? * annat? D Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? E nser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) 8 kursen. Ingen erfarenhet fanns bland lärare och övriga medarbetare innan Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8 8

9 8 En lärare från Religionsvetenskapliga Institutionen i Göteborg och ett lärarlag från Ljungskile folkhögskola på två personer har medverkat vid genomförandet av kursen. Vid planeringen och rekryteringen inför kursen har ytterligare en lärare och rektor medverkat. 8C Ingen liknande kurs har tidigare genomförts. IT-stödet har underlättat kontakterna med lärare på Göteborgs Universitet och deltagarna. Någon mindre tid har gått åt än vad som varit fallet utan IT-stödet. IT-stödet har underlättat kontakterna mellan lärare på Göteborgs universitet och Ljungskile folkhögskola och mellan lärarna och de studerande sinsemellan. Informationen har kunnat spridas över tid och rum. 8D Nej. Datorstödet från Ljungskile folkhögskolas del har skötts via dator på skolan. Dock har där tid tagits i anspråk som var tänkt för annat arbete. 8E I stort sett har lärarnas sätt att organisera arbetet fungerat bra. Själva grundupplägget beträffande form, uppläggning och innehåll har fungerat bra. Eftersom detta var ett nytt projekt med en inriktning och form som var ny för skolan, så var det självklart, att det fanns vissa inkörningsproblem främst beträffande tekniken. Dessa löstes dock ganska snabbt. Vi har arbetat för att kombinera den nya teknikens fördelar och den gamla Grundtvigsandan : Det levande ordet på ett levande sätt till levande människor. Vi ansåg, att det fysiska mötet också var viktigt. Inte minst med tanke på det ämne som vi arbetade med - Religionskunskap. Möjligheten till personlig reflexion i ett delaktigt möte med andra. Vi anser också, att grupparbetena över nätet har blivit bättre på grund av de temadagar som vi haft. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? * varför valde ni detta/dessa medier? * hur användes de i projektet? * vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? C Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? D Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? E Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? F Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? 9 First Class. Detta program är lätt att arbeta med. Det var också det program som Folkbildningsrådet rekommenderade oss att använda. Vi använde oss av First Class på flera olika sätt. Här lade lärarna in information och uppgifter, som skulle lösas. Här hade deltagarna kontakt med varandra, här Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9 9

10 skickades in uppgiftssvar, frågor till lärarna och kursledningen. Examinationen gentemot universitetet sköttes via nätet i låsta filer. Här skrev också deltagarna dagbok och anslog olika meddelanden på anslagstavlan. Nätet användes också för gruppsamtal. Från folkhögskolans sida fanns en mycket begränsad erfarenhet av IT-mediet, innan kursen började. nsvarig datalärare på Ljungskile folkhögskola var behjälplig under hela kursen och framför allt i början av kursen fanns han med mycket, till hjälp för både lärare och deltagare. 9 9C Nej Det har varit svårt att komma in i Folkbildningsnätets server. 9D Samma svar som 9C. Eftersom kursledningen sedan tidigare inte hade någon markant erfarenhet av distansutbildning via nätet, så dröjde det ett tag in i kursen, innan ett verkbart organisationsnät beträffande programhanteringen fick sin struktur. 9E I First Class saknar vi rättstavningsprogram, möjlighet till variationer i punktstorlek, fet stil m m samt vissa elementära layoutmässiga möjligheter. 9F Tidigare utskick av diskett med programmet och handledning för installation och hantering, innan kursen, än vad som nu skedde. Det skall dock noteras, att vi fick tillgängligt material sent från Folkbildningsrådet, vilket försvårade tidigt utskick från vår sida. Vi skulle också lagt upp en klarare organisation i First Class-programmet redan från början med några få mappar och filer med tydliga användningsområden. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? nnat?) C Hur togs projektet emot i den egna organisationen? D Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? nnat?) E Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? F Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? nnat?) 10 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 10

11 10 Vår enda externa samarbetspartner har varit Telestugan i Färgelanda. Den kontakten har fungerat tillfredsställande. Den har fungerat på två sätt: 1 Utbildning för de lärare på Ljungskile folkhögskola som medverkade i projektet och ett stöd vid behov till dessa lärare. 2 Vid något tillfälle stöd direkt till någon deltagare. 10 En stor del av första dagen på utbildningen för folkhögskolans lärare på Telestugan uppfattades som missriktad utbildning utifrån det behov som lärarna hade inför projektets start. 10C Någon liten skepsis fanns på folkhögskolan inför samarbetet med universitetet. Funderingar fanns om folkhögskolepedagogiken skulle försvinna i universitetets mer strikta form av undervisning. Samtidigt fanns en viss förväntan på vad kontakterna med universitetet kunde ge. Det skulle också bli spännande att till stor del använda folkhögskolepedagogik på ett universitetsstoff. 10D Vi har inte mött något motstånd i vårt arbete med projektet som kan hänföras till denna punkt. 10E Samarbetet fungerade i alla avseende bra. Flera sammanträden har både i planerings- och genomförandestadiet ägt rum mellan universitetet och folkhögskolan. De ansvariga lärarna på folkhögskolan har regelbundet träffats för arbetet med projektet. Det mesta av det praktiska arbetet har skötts av folkhögskolan. 10F Då det mesta av arbetet fungerade mycket bra, finns det endast något att säga om fördelningen av det praktiska arbetet kring kursen. Här kanske en mer detaljerad och klar fördelning av arbetsuppgifter skulle varit att önska i arbetets initialskede. D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket DUKOM-medel tilldelades projektet? Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. C Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. D Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? E Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? F Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 11 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 11

12 11 Projektmedel: Projektkostnader. Utvecklingskostnader ca Driftskostnader ca Totalt C Differenser projekt - traditionell form Mycket svårt att jämföra. Om en 20-poängskurs skulle kunnat genomföras på folkhögskolan med folkbildningspengar och internatförlagd, uppskattar vi driftskostnaderna till netto minst Observera dock, att studieekonomin då sannolikt gjort hela projektet omöjligt. 11D ndelen: antagna slutförda E Innanför ekonomiska ramarna? Någorlunda, dock har lärarlönerna (inkl projektledarskapet) blivit högre än beräknat. 11 F Varför dyrare? Kommunikationen handledare-studerande via datornätet tog längre tid än beräknat. Delvis säkert beroende på bristande rutin från båda parter, men metoden kräver också en ständig uppkollning för att fylla kravet på snabbhet. Temadagarna har också blivit lite fler än budgeterat. 12. Studerandes synpunkter på kursen: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: * datorkommunikation med lärare? * datorkommunikation med andra studerande? * kursmaterial och kursadministration på web? * databassökningar? C Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen? D Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen? 12 Vi har använt oss av tidningsartiklar, bokutdrag, litteraturlista, radio- och TV-program, föreläsningar och studiebesök. Detta har underlättat inlärandet och den viktiga reflexionen. 12 Stor nytta. Kommunikationen med Ljungskile folkhögskolas lärare har fungerat bra. Likaså med universitet när det gäller examinationsuppgifterna. Lite rädd har man dock varit att störa universitetets lärare med frågor. 12 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 12

13 De studerandes kommunikation sinsemellan över nätet har fungerat bra. Vid något tillfälle har deltagare, som bor nära varandra, träffats på eget initiativ för att arbeta med någon grupparbetsfråga. Vi har inte använt oss av webb från skolans sida. Deltagare har själva naturligtvis kunna söka information och uppgifter från andra webbsidor. Från kursledningens sida har vi inte pratat speciellt om detta, då vi själva har haft så mycket material att erbjuda. Vi kan dock anta, att några deltagare använt sig av möjligheten att söka ytterligare kunskap via Internet. 12C - tt kursledningen har satt ihop ett komplett utbildningsprogram med olika delar som alla känns viktiga. - Man längtar till temadagarna. - Det känns viktigt att få träffas. - Uppskattar studiebesöken och vill ha fler studiebesök. - Folkhögskolan är en positiv miljö att träffas i. - Man säger, att man förstår samband och strukturer i religionens värld på ett bättre sätt nu. Man följer media med nytt intresse och större förståelse. - tt man har nytta av det man lärt sig i sina arbeten. - Kursen har initierat till reflexion i tros- och livsåskådningsfrågor. 12D tt det var lite rörigt med strukturen i First Class i början. Det var lite många olika mappar, filer mm. Vad skulle dessa användas till? Det var lätt att ett dokument hamnade fel. Detta rättades dock ganska snart till. I övrigt har vi inte fått några negativa omdömen. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: - Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande * förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? * förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring IT-stöd och distansutbildning som återstår att besvara? C Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? 13 Om folkhögskolan skall ha möjlighet att fortsätta med projekt, liknande detta med inriktning mot högskola, måste externa ekonomiska medel tillskansas. Folkhögskolan har inte möjlighet att bedriva denna form av kurs med avlönade lärare med medel som annars skulle använts för den ordinarie folkhögskoleverksamheten. Om möjlighet till finansiering finns, tror vi, att ett fruktbart samarbete med universitetet kan fortsätta. Om folkhögskolan inte blir en del i en ev fortsättning utan universitetet fortsätter ensamt med denna kurs, kommer kursen att tappa i både intensitet och bredd. Hela upplägget bygger på ett samarbete, där de båda utbildningsprofilerna kompletterar varandra. 13 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 13

14 Kursens uppläggning bygger på, att deltagarna har tillgång till dator och modem. Detta är ju en självklarhet samtidigt som det naturligtvis begränsar urvalet sökande. Klart är också, att det är lättare, om man har en dator i sitt hem. tt skolan kan få sådan ekonomi att en utbyggnad av fler datorarbetsplatser och utbyggnad av nätverk kan ske. Samt att det samtidigt sker en utbildning i hanteringen av denna teknik hos främst lärare på skolan tt First Class eller andra motsvarande program blir mer utvecklade enligt vad som nämnts tidigare bl a i punkt 9. - tt IT-stödet fungerar ännu smidigare redan från början och att deltagarna, så snart som möjligt, kan känna sig säkra i den tekniska hanteringen av datorn. - Ev möjlighet att hyra datorer från utbildningsanordnaren eller annan distans, kopplad till utbildningen. -Utifrån folkhögskolans erfarenhet och det ämne, som vi valde för detta projekt tillsammans med Göteborgs universitet, anser vi, att det fysiska mötet är viktigt att för en helhet i kursen. Detta anser vi måste finnas med vid planering av distansutbildningar. 13C Inget direkt utöver vad som ovan noterats. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert DUKOM-projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? nnat?) 14 - Vid utvärderingssamtal i planerings- och genomförandegruppen. - Utvärderingssamtal i planeringsgruppen för temadagarna. - Kontinuerliga kursutvärderingar - Deltagarna har skrivit dagbok på nätet. - återkommande planeringssammanträden - sammanträden mellan utbildningsparterna med skrivna protokoll. 14 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 14

15 DELRPPORT V KURSEN 20 p religionskunskap på distans Ljungskile Vi har nu genomfört ungefär hälften av kursen 20p religionskunskap. Kursen är upplagd på tre terminer med start i januari 97 och avslutning i maj 98. Rapporten gäller; syfte, planering, rekrytering, uppläggning, samarbete och en utvärdering av projektet hittills. Syfte 1. Vår intention är att testa ett samarbete mellan folkhögskola och universitet. Vår förhoppning att erfarenheter och pedagogiska modeller inom respektive studiemiljö skulle kunna komplettera varandra och berika studiesituationen för de studerande. 2. tt pröva distansstudier med hjälp av modern teknik. Planering Under våren och hösten 96 träffades vi, representanter från Göteborgs Universitet och Ljungskile folkhögskola, och började planeringen av kursen 20p religionskunskap på distans. Rekrytering Vid rekryteringen vände vi oss till lärare som ville bredda sin ämneskompetens med religionskunskap, vårdpersonal, folk inom näringslivet, människor som arbetar med flyktingar och invandrare och allmänt intresserade. Vår målsättning var att nå en bred grupp människor och inte minst dem som kanske inte skulle läst denna kurs om den bara funnits i universitetets ordinarie program. Vi utarbetade en folder som medvetet spreds till ovannämnda grupper. På kursen studerar nu elever som läser på akademisk nivå för första gången, småbarnsmammor, pensionärer och många med heltidsarbete. På kursen finns också representanter ifrån de områden vi vände oss till, förutom näringslivet, men dessutom människor engagerade i kyrkans arbete och inom massmedia. 27 personer blev antagna, och nu med snart hälften av kursen avklarad så är det 24 studerande. Vi ser det som ett gott betyg att så många finns kvar i studierna trots den erkända svårigheten med att kombinera studier och heltidsarbeten. För några var det kombinationen folkhögskola/universitet som var det mest lockande, för andra var det möjligheten att läsa på distans och kunna arbeta vid sin dator som möjliggjorde studierna. För många var det kombinationen av dessa möjligheter som gjorde kursen attraktiv. 15 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 15

16 Uppläggning Teknik Kursens uppläggning är sådan att alla deltagare fick programmet FirstClass och har använt sig av detta för att kommunicera med varandra och med lärarna. De studerande har varit indelade i grupper för diskussioner och gemensam lösning av uppgifter. Med programmets hjälp har vi också kunnat skicka information och uppgifter. åde individuell tentamen och grupptentamen har skett via FirstClass. Tekniken fungerar nu bra, men det tog ganska lång tid innan alla klarade kommunikationen via nätet. Temadagar Vi träffas cirka en gång i månaden till temadagar, ibland med övernattning på Ljungskile folkhögskola. Temadagarna har dels bestått av universitetsföreläsningar, dels seminarier, studiebesök och programinslag som anordnats från folkhögskolans sida. Exempel på teman vi tagit upp är MT: Nattvarden och offret, frosseri och anorexi, MEDITTION: Tystnadens väg till andlig mognad i olika religioner och tider. Vi har också besökt religiösa miljöer och träffat människor som berättat om sin tro och livsåskådning. Samarbete Vår erfarenhet är att universitet och folkhögskola har mycket att ge varandra. Universitetet har bidragit med ett vetenskapligt synsätt, struktur och analysinstrument. Folkhögskolan har bidragit med helhetssyn, mänskliga möten, studiebesök i levande miljöer, tid för personlig reflexion och för samtal i kreativ miljö, inspiration till att koppla studierna till aktuell arbetsmiljö, studieområdena belysta genom aktuella tidningsartiklar, filmer, radioprogram, bilder mm. Utvärdering Vi upplever samarbetet mellan folkhögskola och universitet som mycket givande. Detta märks inte minst på kursdeltagarnas utvärdering där de ser de olika utbildningstraditionernas tillvägagångssätt som berikande komplement till varandra. Tekniken har varit enkel att använda och till stor hjälp för distansstudier. Svårigheterna har varit att komma in på folkbildningsnätet och den layoutmässiga begränsning som finns i FirstClass. 16 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 16

17 UTDRG UR KURSDELTGRNS UTVÄRDERING il 1 Det är många nya tankar och begrepp som snurrat i huvudet under den här tiden. När jag läste igenom hinduismen och buddhismen i vår bok första gången, kändes det som om det var nya ord på varje rad.. Hur skulle jag kunna ta till mig detta? Efter Lars föreläsning blev det lite klarare och nu efter att ha arbetat med frågorna och försökt skriva om detta själv, så känns det bättre. Jag tror, att jag lärt mig mycket mer än om jag skulle pluggat in detta till en tenta. Nu har det malt i huvudet under en lång tid. Hej, jag tycker, att studiedagen i Göteborg var givande och intressant. Det är intressant att jämföra munklivet i Jonsered och munklivet i Hare Krishna - att man ser vissa likheter. Jag har upplevt kursdagarna och samvaron med övriga kursdeltagare som mycket givande. Jag tycker arbetet med datorn går skapligt, men skulle vilja ha mer tid att komma längre. Jag tycker överhuvudtaget, att det är svårt att få tiden att räcka. Som lärare har jag mycket om mig just nu, men när tillfälle kommer, är det görkul med litteraturen, för att inte tala om glädjen att få kontakt med någon på nätet. Jag ser oerhört mycket fram mot träffarna vi har. Jag har till och med gjort så mycket positiv reklam för alla er kursledare, så många vill hoppa på detta med open flexible learning! Så gärna fler kurser av det här slaget! Och det är jättebra med tydlig och tidig information om uppgifter vi får. Jag har läst i vår fina religionshistoria då och då och blev glad över uppgifter, där man får tänka till. Sedan är det så underligt, att nu ser man allt i tidningar om olika livsöden och religioner på ett annat sätt. Jag sparar för framtida undervisning. Samma dag vi kom hem från kursen, gick det ett program om kvinnor i andra kulturer, men tyvärr blev det ej inspelat. Lars oerhört personliga och lågmälda samtal med oss gjorde gott ända in i själen. Uppskattar mycket de här dagarna, som vi får i Ljungskile. Det känns som ren semester till kropp och själ att själv få lov att vara elev och överlämna sig till skickliga föreläsare. Jag tycker vi är en väldigt trevlig klass. Konstigt att tänka sig, att vi bara har känt varandra så kort tid. Det bästa med denna typ av studier är att man har så mycket tid att tänka efter var man själv befinner sig i allt detta. Denna termin har givit mig otroligt mycket på det personliga planet. Dessutom tror jag, att man får med sig betydligt mer kunskaper genom detta studiesätt än genom det traditionella (hävdar återigen tidsaspekten). Jag måste ändå påpeka vikten av vår grupps träffar. För min del är det fortfarande så, att jag vill se de personer jag diskuterar med - ni vet 17 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 17

18 kroppsspråkets betydelse - (jag vill läsa reaktioner). Det är en vinst för oss att kunna träffas. Kombinationen av folkhögskolepedagogik och universitetsföreläsningar har fungerat mycket väl. Folkbildningens mål, att alla deltagarna skall utvecklas, vara aktiva och känna sig delaktiga har bildat en varm och god jordmån för lärandet. Universitetsföreläsningarna har varit av yppersta kvalité och fungerat som stimulerande kulspruteinjektioner som satt sprätt på både fantasi, kreativitet, grupparbeten och lust att lära (kan det bli bättre?) alansen mellan folkhögskoleinslag/universitetsinslag, enskilda uppgifter/grupparbeten, träffar i verkligheten/träffar på nätet har varit väl avvägd. Sammanfattningsvis är jag mycket, mycket nöjd med både folkhögskolan (lärare) och universitetet (föreläsare). Ja, nu var det några dagar sedan jag var inne på nätet och kollade... Jag har fött mitt andra barn, en fin flicka (lite får man väl skryta) och allt känns underbart! Än så länge är hon väldigt lugn, äter och sover som småttingar skall! Man får en väldig energi av att föda barn och det kändes kul att hitta nya religionsuppgifter att ta itu med! Det var väldigt givande temadagar nu igen, även om tiden med Lars kändes väl kort. Jag har läst om kapitlen om hinduism och buddhism igen efter föreläsningarna och då kändes det lite klarare. När jag har tid, försöker jag surfa på Internet och kolla in religionssajter. Det finns mycket, men det är svårt att hitta precis det man vill ha. Nu har jag hittat några hinduism- och buddhismställen, som jag skall utforska vidare vid tillfälle. Tekniken tycker jag har varit okey den sista tiden. Jag hoppas, att vår grupp skall kunna ha en dialog på ett bra sätt över nätet. Jag har lite svårare att träffas utanför nätet nu när jag har en nyfödd att ta hand om, men det skall säkert gå bra! Jag brukar läsa olika inlägg ute på Folkbildningsnätet om bl a Det mänskliga mötet och jag tycker, att det är ett fantastiskt sätt att kommunicera på! tt använda tekniken på det här sättet behöver ju inte utesluta det fysiska mötet mellan människor, men kan bli en möjlighet till kommunikation på ett nytt sätt. Det är mycket berikande att åka på en- eller tvådagars kurs på folkhögskolan. Gemenskapen mellan eleverna och lärare är unik jämfört med när man läser på högskola och universitet. Det ger glädje till det dagliga arbetet i skolan och inspiration till de egna studierna. 18 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 18

19 Samarbetet mellan folkhögskoleorienterad undervisning som ger upplevelser och inblickar i verkligheten, med universitetsfackkunskaper och teoretiserande, ger en bra helhet av det vi studerar. Jag tycker det är roligt att byta meningar med studiekamraterna även så här på distans. Det är bra med distansstudier, att man kan sätta sig vid datorn när man har tid och lust för det och får svar på sina tankar. Vårt grupparbete har varit givande. Hoppas bara att slutfasen med själva redovisningen fungerar också. Jag ser fram emot att träffa er alla igen. PERSONLIGEN. Emellanåt känns det snudd på lååååångt emellan träffarna. örjar känna mig stressad för jag har inte gjort någon kvinnointervju än, har faktiskt helt glömt av det. Och på jobbet är det MYCKET och i helgen är jag uppbokad. Har jag tagit mig vatten över huvudet? Men det är ju en så ROLIG kurs! Jag känner mig ensam. Kanske blir det bättre om grupp 4 kommer igång. Men att diskutera via First Class och gemensamt formulera något, är en uppgift på gränsen till det görbar vad jag kan förstå. Vi är ju så ojämna i vår datavana. Några verkar inte få ens lillfingret med i spelet. Jag tycker det har varit intressant att följa de andra grupperna lite och se hur olika vinklingar vi kan få av samma ämne. Detta breddar tankegångarna Jag har inte kläm på min grupp. Jag tror det hade varit bättre om vi fått sitta ner öga-mot-öga första gången, och diskuterat. Vi hade kanske kunnat ta en frågeställning var och bearbetat, för att sedan kommentera varandras och gjort en sammanställning. Nu har mycket tanketid gått åt för att komma igång med det tekniska. Men det blir väl lättare och lättare. nnars längtar jag efter nästa sammankomst, vilken jag hoppas skall ge lika mycket som den förra. Jag tycker det har varit en hel del oklart kring vår uppgift. Det tar onödig tid från studierna när man inte vet hur men skall göra. Det är inte bara vår grupp som varit osäker. Det förstår men när man klickar runt lite bland inläggen. Men nu har vi i alla fall fått iväg vårt svar. Det har inte fungerat för mig att posta till rätt ställe. Här hos mig går allt sin gilla gång med arbete och studier. Vår lilla grupp har träffats hemma hos varandra några gånger i denna mellanperiod och det känns bara fint. Vi har suckat, stönat, skratt och jobbat bra tillsammans Jag tror inte längre på teknikens under. llt för mycket av min tid har gått åt till att bli vän med min dator och att komma in på nätet. En dag fungerar det och nästa inte. Idag har jag tur och då vill jag passa på att ge ifrån mig ett livstecken. Kursen känns spännande och intressant och ger ju möjligheten att slå två flugor i en smäll, ds. både studera religion och den nya tekniken. TCK FÖR IGÅR! Det var så inspirerande och stimulerande och roligt (precis som vid vår första kurstillfälle) att få höra fina föreläsningar och berättelser om 19 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 19

20 vad som format livsåskådningen hos Iris och Eva. lla samtal på rasterna och möten med nya människor, det tumlar runt, runt i mitt huvud. När Lars kom hem (som jag lever tillsammans med) log jag lyckligt och försökte berätta för honom om allt vi hade fått lära oss igår, men jag var nog väldigt ostrukturerad och osammanhängande i min berättelse för till slut somnade jag mitt i en mening! Så kan det gå när man får för mycket kunskap på en gång. Nej, jag mår så bra av detta. 20 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 20