Skapande möten för bättre

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Skapande möten för bättre livskvalitet Fristads folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning SKAPANDE MÖTEN FÖR BÄTTRE LIVSKVALITET... 3 Bakgrund och motiv... 3 Mål och Syfte med projektet... 3 AKTÖRER... 3 MÅLGRUPPER... 5 UTVECKLING/GENOMFÖRANDE... 5 SAMVERKAN... 5 PROJEKTEKONOMI... 5 DELTAGARUTVÄRDERING... 6 RESULTAT... 6 SLUTSATSER

3 SKAPANDE MÖTEN FÖR BÄTTRE LIVSKVALITET Fristads Folkhögskola Projektledare: Margareta Dahlquist och Gunvor Erlingsson Projekttid: Bakgrund och motiv Vuxna personer med utvecklingsstörning går en tvåårig kurs Lära Mera på Fristads folkhögskola. Under kurstiden på Fristads folkhögskola genomgår de studerande en fantastisk utveckling, får en säkrare självkänsla och trygghet. De blir öppnare och får lättare att klara många situationer i samhället som de tidigare inte haft möjlighet till. Utvecklingen som påbörjades på folkhögskolan har emellertid ofta inte fortsatt efteråt, och i många fall har vi märkt en tydlig tillbakagång hos eleven. Vi har upptäckt att personalen inte förstår och har insikt i den förändring deltagarna genomgår under kurstiden på folkhögskolan, och vi inser att det inte räcker med enbart information utan att det finns ett stort behov av handledning. Mål och Syfte med projektet Att de studerande ska fortsätta växa och utvecklas efter skolans slut. Detta kan ske bl a genom en fortsatt kontakt med skolan. Att ge de studerande djupare livskvalitet Att ge de studerande en reell möjlighet att använda sina nya kunskaper och intressen vidare i livet Att deras personal och skolan skall kunna mötas för elevens bästa. Att ge möjlighet till skapande möten - för att lära, glädjas och hitta gemenskap. AKTÖRER I planering och genomförande av projektet har arbetslaget i Lära Mera deltagit. Arbetslaget har bestått av 5-6 personer (lärare och assistenter) Samtal och kontakter med: AF Samhall Sär-vux LSS-handläggare Personal på gruppbostäder och dagcenter Projektet har medfört att vi ökat våra kontakter med personer utanför folkhögskolan och funnit stora gemensamma intressen och problem som rör de personer som är våra tidigare och blivande Lära Mera elever. Vi ser alla att detta är människor som har svårt att göra sina röster hörda, att vara delaktiga i samhället och få leva ett så självständigt liv som de skulle kunna. Vi har tagit kontakter med lärare 3

4 på sär-vux och vuxenskolans cirkelledare på dagcenter och LSS-handläggarna i de olika kommundelarna och kommunerna. Vi har samverkat med grupphandledare på dagcenter och även varit på dagcenter och presenterat oss för all personal. MÅLGRUPPER De studerade eftersom de kan fortsätta den utveckling de påbörjat under kurstiden och genom att de får fortsatt kontakt med skolan. De studerande genom att få en djupare livskvalitet. Personal på dagcenter och gruppbostäder. De studerandes anhöriga. Personal i andra organisationer som möter personer som vill söka eller har genomgått utbildning på Lära Mera, på sär-vux, Samhall, arbetsförmedling och LSSansvariga. UTVECKLING/GENOMFÖRANDE Projektet bygger på ett behov som skulle kunna inrymmas under begreppet habilitering, och som beror på att de studerande på Lära Mera behöver stöd för att hålla ihop sina egna världar. De som stöder de studerande i vardagsmiljön, boendepersonal, dagcenterpersonal, anhöriga och LSS-handläggare visste för lite om folkhögskolan och vi var för dåligt insatta i andra stödåtgärder. För att kunna stödja personerna på ett bra sätt att utvecklas vidare behöver vi kännedom om varandra. SAMVERKAN Projekttiden har gått och vi kan rapportera att projektarbetet har fungerat bra, tack vare att det funnits med i vårt dagliga arbete och varit nära knutet till det vi gjort där. Vi har också upplevt ett positivt intresse från skolan, både för våra kurser och för projektet. Alla externa samarbetspartners har mött oss med intresse och vilja till samarbete. Vi har alla sett vikten av samverkan. De små svårigheter vi haft har handlat om att inte veta till vem eller vilka personer man skulle vända sig med information. Att Borås kommun är organiserat i 11 kommundelar försvårar kommunikationen. PROJEKTEKONOMI Till projektet var anslaget kronor, lönekostnader, kostnader för kurser och anhörigträffar och en liten del materialkostnad. Vi har klarat av att genomföra projektet inom ramen. Folkhögskolan har också stött projektet, tex med assistentlön vid olika aktiviteter. 5

5 DELTAGARUTVÄRDERING Vi hade en 2-dagarskurs för personal på gruppbostäder och dagcenter i september. 13 personal som möttes till studiedagar tillsammans med lärarna på Lära Mera. Utvärderingen visade på ett behov av att få träffas och att veta om varandra. Vi hade önskat mer deltagare, men förhoppningsvis kan vi fortsätta denna verksamheten. Utvärdering med kursdeltagarna i Lära Mera på jobbet visade att alla var mycket nöjda och att 9 av 10 ville fortsätta efter projektiden. RESULTAT Vi har provat olika arbetsformer (aktiviteter) för att de personer med lindrig utvecklingsstörning som går Lära Mera -kurser på folkhögskolan ska få möjligheter att fortsätta den utveckling som påbörjats under kurstiden. Syftet är att de studerande genom dessa aktiviteter ska erbjudas möjligheter att använda sina nya kunskaper och intressen vidare i livet. Tanken är också att deras anhöriga, deras personal och folkhögskolan ska ha former för att kunna mötas för Lära Mera deltagarnas bästa. Vi har genomfört och fortsätter med de aktiviteter vi tänkte och nya har utvecklats under arbetets gång. Planerade aktiviteter Åter-träff, 1 dag Ny- utvecklade aktiviteter Anhörigträff Återsamlingsveckor Utvecklingssamtal Start-samtal Uppföljning av tidigare kursdeltagare Kurs för personal, 2 dagar Lära mera på jobbet Digital kamera Studiedag lärare + personal om data och bilder Samverkan med dagcenter Studiebesök Utställning Samtal och kontakter med: AF Samhall Sär-vux LSS-handläggare Personal på gruppbostäder och dagcenter 6

6 I mars inbjöd vi till en anhörigträff som blev lyckad, kanske inte till antal men till innehåll. Det var givande diskussioner om vikten av stöd för kursdeltagarna efter skolan och de problem som finns med detta. Ett förslag om att ha utvecklingssamtal med kursdeltagarna innan de slutar på skolan kom upp på mötet. Detta har vi redan gjort verklighet av. Dessa har dokumenterats och har upplevts mycket positivt av alla berörda. En ytterligare utveckling här är att vi även haft ett startsamtal med höstterminens nya Lära Mera-deltagare, där de haft personal eller anhöriga med. Detta för att stärka samarbetet mellan kursdeltagarna, personal och anhöriga, att veta om varandra och kunna arbeta för kursdeltagarens bästa. Vi har ordnat endags-återsamlingsträff på folkhögskolan för tidigare kursdeltagare. Vi har genomfört två återsamlingsveckor med 7 respektive 10 deltagare. En vecka i juni och en i augusti. Detta föll väl ut och vi har redan planerat in två återsamlingsveckor till sommaren Då som en del av skolans sommarkursverksamhet. Vi samverkar med en grupphandledare och en grupp (9 personer) på ett dagcenter i Borås och har kurs en gång/vecka, Lära Mera på jobbet. I gruppen ingår några personer som gått Lära Mera, några som söker till Lära Mera och några som har sämre läs och skrivförmåga än våra blivande elever. Vi har gjort studiebesök och jobbat med digitala bilder och video, skrivit och läst, för att lära mera om de arbetsuppgifter som utförs i gruppen. Vi har gjort en utställning om kursen, som varit utställd på stadsbiblioteket i Borås och på nätverks-träffen på Fristads Folkhögskola. Vi har goda möjligheter att fortsätta detta samarbete. SLUTSATSER Projektet har hittills medfört att vi ökat våra kontakter med personer utanför folkhögskolan och funnit stora gemensamma intressen och problem som rör de personer som är våra tidigare och blivande Lära Mera elever. Vi ser alla att detta är människor som har svårt att göra sina röster hörda, att vara delaktiga i samhället och få leva ett så självständigt liv som de skulle kunna. Vi har tagit värdefulla kontakter med lärare på sär-vux och vuxenskolans cirkelledare på dagcenter och LSS-handläggarna i Borås kommundelar och i Marks kommun. Dessa kontakter kommer att ha stor betydelse för oss i framtiden. Vi har under året fullföljt de aktiviteter som vi planerat. En viktig fråga kvarstår: Vilka aktiviteter fyller bäst syftet att stödja Lära Mera deltagare i en fortsatt utveckling efter folkhögskolan? Projektet har gett oss flera svar, men här finns mer att utveckla. En positiv effekt av projektet är att vi fortsätter med de aktiviteter vi startat upp under projekttiden. Resultatet har också varit att vi i våra Lära Mera kurser på folkhögskolan börjat utveckla att använda den digitala kameran i undervisningen. Vi upplever att mycket av det vi gjort inte är engångs-företeelser utan en del av det ansvar som hör ihop med Lära Mera kurserna. Gunvor Erlingsson Margareta Dahlquist 7