PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Runö folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektledare... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande Projektets uppläggning: Samarbete/samverkan... 5 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 Projektnamn: A. Projektledare Stefan Lauffs, Runö folkhögskola B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Vi vill med lärdom av tidigare erfarenheter utveckla distansmaterial som ska kunna användas interaktivt. Vi vill utveckla dels en lärarhandledning och dels en elevhandledning. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Runöskolan har genomfört distansutbildningar sedan början av 90-talet. Distansutbildningen tog sin början i och med att LOs skolenheten tillsammans med dess motsvarigheter i Storbritannien och Danmark gick in i ett projekt (TUDIC) under dåvarande europeiska utbildningsprogrammet COMETT II. TUDIC handlade om facklig utbildning på distans i elektroniska konferenssystem. För vår del, svensk facklig distansutbildning, var TUDIC synnerligen intressant eftersom vi här såg möjligheter att förena distansstudier med folkbildningstraditionerna som var och är förhärskande inom den fackliga utbildningen i Sverige. Det elektroniska mötet påminner i hög grad om studiecirkeln. Det visste vi inte då, även om vi kunde ana att det fanns likheter. Numera, efter 6 år och otaliga distanskurser, vet vi betydligt mer. Från början kretsade frågorna mycket kring hur datatekniken skulle utformas, anskaffas och underhållas. Därefter fick vi, med utgångspunkt från teknikgrunden, efter bästa förmåga bestämma metod inom ganska smala sektorer. Tekniken var inte särskilt utvecklad och bestämde i hög grad vad som var möjligt att genomföra. Utbildningsformen var dessutom vid den tiden synnerligen exklusiv eftersom den förutsatte att deltagare och lärare dels behärskade tekniken men framför allt hade tillgång till teknik. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Vi vill med lärdom av tidigare erfarenheter utveckla distansmaterial som ska kunna användas interaktivt. Vi vill utveckla dels en lärarhandledning och dels en elevhandledning. Utöver dessa två handledningar vill vi även framställa ett komplett distansmaterial för en befintlig distanskurs inom arbetsrättsområdet. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Ja, vi fick revidera målsättningen till att koncentrera arbetet till att utveckla lärarhandledningen 3

4 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Runö folkhögskola, Bilda Förlag, Hotell- och Restauranganställdas förbund, Sv Livsmedelsarbetareförbundet, Sv Kommunalarbetareförbundet och Sv Metallindustriarbetareförbundet Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Se ovan. Vi vill ha en bred uppslutning kring utvecklingsarbetet som ska mynna ut till reguljär verksamhet bland aktörer inom folkbildningen 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsens (folkhögskolans); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Se tidigare avsnitt Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vem/vilka planerades och genomfördes projektet? Aktörer inom folkbildningen Varför vände sig projektet till just dessa? Samarbetsparterna ingår som en del av Runöskolans närmsta krets Hur informerade ni om projektet? Dels genom olika seminarier och dels genom websida ( distanspraktika ) Projektet har på senare tid redovisats: Eropean Trade Union Distance Education i Florens 8-9 december 1999 Landsmöte för Finlands Fackförbunds Centralorganisation (FFC) i Helsingfors den 11 mars 2000 European Trade Union and Distance Education på Runö den maj 2000 Lärarseminarium för LOs folkhögskolor på Brunnsvik 7-8 augusti 2000 LOs centrala utbildningskommitte (LCU) 18 augusti på Runö Confedarazione Italiane Sindacati Lavoratori (CISL) i Rom 22 september 2000 Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Ja, de fyra samarbetande fackförbunden rekryterade deltagare till provkurs som genomfördes april juni

5 C. Utveckling/Genomförande 6. Projektets uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde projektet på? Interaktion mellan människa-maskin och människa-människa Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Samverkan (cooperative learning) samt undersöka och genomföra (Learning by doing) Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Ja, i stort. Efter provkursen (april-juni 2000) genomfördes vissa justeringar som grundas på lärarnas och deltagarnas utvärdering. 7. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Utmärkt! Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Uppmärksammat Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Ekonomi. Egeninsatsen blev betydligt större än planerad Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Utmärkt! Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) D. Resultat 8. Kursekonomi: Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. C:a :- Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Nej 5

6 Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? Betydligt minskade erhållna medel än begärda samt att strategin för den egna insatsen förändrades under projektets gång (avsevärd ökning av egeninsatsen). 9. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Frihet att studera flexibelt Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Ont om tid 10. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Positiva respektive negativa erfarenheter som ni vill dela med er. Distanspraktika (namnet på kursen som utvecklats i projektet) blev en produkt som vi tror håller in i framtiden. Målsättningen att göra en generell utbildning (lärarhandledning) som enkelt skulle kunna kopieras och anpassas av andra lärare utan speciell IT-kompentens kunde inte förverkligas pga tekniknivån 11.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Inte klart i skrivande stund 6