PROJEKTMATERIAL. Design Digital Workshop (DDW) Studiefrämjandet i Bergslagen

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:,... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 5 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 8 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 KKS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn:, Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Digital Design workshop är ett försök att öka kunskapen och intresset för design. I projektet sker detta med digitala hjälpmedel främst genom en interaktiv webbaserad plattform. Projektets genomförande blev framförallt att skapa plattformen och testa den. Webb-platsen finns nu länkad till Hällefors kommuns sida; The aim of Digital Design workshop was to increase the knowledge and interest for design. In the project this was made by an interactive web-based platform. The work was concentrated to construct and test this platform. The website is now linked from A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Tomas Carlsson Tomas Carlsson Tomas Carlsson B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Diskussionen om design som verktyg för att öka Sveriges konkurrenskraft tyckte vi skapade en utveckling där folkbildningen skulle kunna vara delaktig, särskilt som vi tror att många människor har en bristfällig kunskap inom området. Flera av de tidigare medarbetarna inom avdelningen hade börjat arbeta inom Bergslagens Designforum ett EU-projekt som bedrivits av Ljusnarsbergs- och Hällefors kommuner. Därifrån kom också idén. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Det var delvis ett nytt fält, men en del konst och konsthantverkscirklar har funnits. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Öka kunskapen om design. Genom att starta en digital plattform på Internet. - DDW Där man kan se och lära sig mer om design, och diskutera om design på Nätet. Detta ska vara ett instrument för allmänhet, företag, organisationer, studiecirklar och kurser. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? 3

4 Nej syftet har inte ändrats, men en del av förutsättningarna förändrades 3. Aktörer: Bergslagens Industridesignforum, Institutionen för Journalistik och medievetenskap på Kalmar Högskola, Förberedande Industridesignutbildningen i Hällefors och Hällefors Folkhögskola. Industridesignforum Folkhögskolan och Studiefrämjandet var de mest aktiva parterna än så länge. Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Se ovan, men det var framförallt Bergslagens Industridesignforum som stod för idégivning, planering och genomförande. Medarbetare där var Tomas Carlsson och Helena Backius som under vissa delar av projekttiden jobbade på Hällefors folkhögskola och den Förberedande Industridesignutbildningen i Hällefors. I det diskussionsforum som skapades på webplatsen, fick vi också god hjälp av Kalmar Högskola (Institutionen för Journalistik och medievetenskap). Tanken vara att vi genom detta nätverk och personliga överbryggningar skulle lyckas bättre i projektet. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Se ovan. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Värmlands - Bergslagsavdelningen av Studiefrämjandet omfattar kommunerna i västra Bergslagen och större delen av Värmland. Så var det inte när projektet började då var Bergslagsavdelningen en egen avdelning, och sammanslagningen skulle just starta. Den avdelningschef som var med att starta DDW, slutade ganska snart efter det att projektet startat. Avdelningarna slogs officiellt ihop. I Hällefors lades lokalkontoret ned och verksamheten koncentrerades till Lindesberg. Under denna ganska turbulenta och delvis röriga tid skulle projektet verka. Vi som arbetade med projektet upplevde dock aldrig någon negativ inställning till arbetet. Problemet handlade mer om otillräcklighet hos de olika medarbetarna på avdelningen att hinna engagera sig i projektet, när så många andra saker som handlade om kärnverksamheten behövde stramas upp eller återfå sin styrka. Generellt tycker jag att avdelningen (både på Värmlands och Bergslagssidan) har en lång och spännande tradition av pedagogisk utveckling inom folkbildningen, där ett antal spännande och lyckade projekt genomförts under 1990-talet Detta gjorde att jag betraktade det som lämpligt att försöka utveckla DDW inom ramen för denna tradition. Men den ovan nämnda organisationsförändringen tillsammans med de förändringar som skedde i BIf under projektet, gjorde att DDW inte blev så utvecklat som var tanken. 4

5 Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja det är troligt att delar kommer att fortsätta att utvecklas. Den webbaserade plattformen är ett exempel på hur man kan bygga en dörr för vanliga människor utan mer avancerad designkunskap, så att diskussionen och bildningsarbetet inom detta fält kan vidgas. Men från perioden augusti 2001 och under 2002, sker stora förändringar i utvecklingen av designområdet i Hällefors, vilket gör att under denna tid kommer troligen inget arbete att ske. När de nya satsningarna är klara kan det finnas goda möjligheter att utveckla projektets plattform vidare. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Nej den har nog varit begränsad 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Endast en liten del av de som var målgruppen blev berörda av projektet. Det var framförallt klasserna på Hällefors folkhögskola under våren Studenter på den Förberedande Industridesignutbildningen i Hällefors, samt några av de anställda på Studiefrämjandet. Tanken var annars att olika cirklar framförallt i konst- och konsthantverk, och andra grupper t.ex. skolelever i grundskolan skulle använda webbsiten. Det fanns också planer på att starta cirklar i design. Varför vände sig kursen till just dessa? De som blev berörda var de som av praktiska skäl fanns i direkt närhet av projektet. Hur informerades om projektet? Genom muntlig information och visning av webbsiten. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Eftersom den biten aldrig kom igång på alvar vet vi inte hur det skulle ha gått. Men svårigheten kanske också beror på att vi har en överdriven tro på behoven för en DDW-site. Kanske är svårigheten med att hitta grupper som kastar sig över uppgiften med entusiasm har att göra med teknikens trösklar och frånvaron av tydligare social kontakt. Det skulle kunna tolkas så att många som går cirklar eller folkhögskolekurser, i första hand gör det för den sociala kontakten. Medan ämnesområdet blir underordnat. Det kan också vara så att designområdet kräver en mer basal start med fysiskt närvarande ledare och handfast tredimensionellt material. Vad gäller målgrupperna nådde vi inte särskilt långt. Det visade sig också att det under denna tid inte fanns särskilt många cirklar i konst och relativt få i konsthantverk. För att få olika cirklar att använda ett sådant redskap som DDW, krävs en engagerad och inspirerad person som på plats i cirkeln kan visa DDW-siten och 5

6 tala om design. Från projektledarnas sida räckte inte kraften till detta, utom i små portioner i den absoluta närheten Men de elever som provade siten tyckte ändå att det var spännande. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Det blev aldrig någon cirkel. Folkhögskolan i Hällefors använde resursen sporadiskt. Idén var annars att varje deltagare skulle inspireras och kunna diskutera fenomenet design. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Vi hade tänkt oss en ganska praktisk pedagogik med t.ex. konsthantverks- eller konstcirklar. Dessa skulle arbeta med bild och form. De skulle kunna använda webbsiten som en diskussions och hjälpplattform under och mellan cirkeltillfällena. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Nej, men den har egentligen inte prövats i större skala. Att den inte lockat till mer aktivitet skulle kunna tolkas så att den inte fungerar så bra pedagogiskt. Men det kan också bero på att för få personer har känt till den, och att tilltänkta grupper inte funnits på det sätt som vi räknat med. (Se också tidigare svar). Vi har dock i några fall fått god respons av enskilda personer som tyckte att det fungerade bra. Några av dessa ställde också frågor på den virtuella platsen. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Hur många och hur långa? Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Blandade, men erfarenheterna bland projektarbetarna var god. (t.o.m. mycket god) 6

7 Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? ar HIT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Annat? Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Internet, med webbaserade sidor Varför valde ni detta/dessa medier? Vi såg den potential med tillgänglighet för många olika människor som nätet innebär, särskilt vad gäller text och bild, som ofta är en huvuddel när man diskuterar design. Hur användes de i projektet? Vi byggde en webbsite som dels handlade om design, med möjlighet att själv fundera över olika designproblem. Där frågeställningarna även kan förstås av noviser inom designområdet. Vi skapade också en diskussionsdel där man skulle kunna diskutera området med andra. Siten var helt öppen för alla (bara man kände till den) Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? De var mycket goda Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Nej egentligen inte, men det tog ändå mycket mer tid än vi hade räknat med. Den här typen av idé skulle kanske kunna ha god hjälp av en teknikerbank på folkbildningsrådet/folkbildningsnätet. En resurs som kunde handskas med olika lösningar och plattformar. Den här typen av siter ska nog ligga under folkbildningsnätet direkt så att alla kan använda den och den vägen får full kännedom om den. Jag anser fortfarande att vår idé har bärkraft och skulle kunna vara/ bli kopplad till folkbildningsnätet. Ett problem när vi skapade projektet var att vi inte kunde se någon lämplig teknisk lösning inom folkbildningsnätet. Ett på många 7

8 sätt utmärkt nät, men som är starkt kopplat till First Class (vilket ofta har många fördelar, men inte som vi såg det i detta projekt, där bild och form var så centralt). Jag önskar att folkbildningen satsat på en open source programvara (som t.ex. Linux), där alla världens användare kan vara med att lösa och utveckla program och applikationer. (jag inser också komplikationerna med detta inom folkbildningen, som tex. svårigheten när man inte har den typen av kunskap eller medarbetare inom tex. en liten avdelning). Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? IT-stödet är ju den delen som vi utvecklat, och den skulle nog se ut på ett liknande sätt om vi startade nu. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Bra, alla inblandade partners kunde samarbeta. Projektets problem låg inte på den nivån. Men även Bergslagens Industridesignforum (BIf) har förändrats under tiden. Under år 2000 stod det klart att Ljusnarsbergs kommun inte ville fortsätta att driva verksamheten när EU- projektet var färdigt. Under våren 2001 bestämdes att Hällefors kommun skulle ta över projektet. Det skall ingå i en stor satsning på form och design. Bl.a. ska ett stort Formens hus skapas, där bl.a. den historiska designutställningen som BIf hade i Ljusnarsberg, ska inrymmas. Utställningen köptes av Hällefors kommun under sommaren (tidigare ägdes den av en privatperson och hyrdes av BIf). I denna process har projektledaren (TC) och dataprogrammeraren (HB) fått nya uppgifter, vilket också påverkat utvecklingen av DDW. Framförallt har det inneburit att tid och kraft inte räckt till att komma så långt i DDW som var tänkt. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Här fanns ett problem, kraften hos de som hade kompetensen (projektledaren m.fl.) räckte inte till att föra ut projektet inom organisationen. Det fanns inte den tid som krävts för att sätta in befintlig personal i frågeställningarna. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Annat: Kunskapen och därmed intresset inom organisationen var för lågt för att på egen hand skapa inspiration inom designområdet. På ett sätt kan man säga att det handlar om organisation och den totala resursen inom organisationen vilket också är folkbildningens dilemma. Den interna personalens utrymme räcker inte till för ett område som kräver relativt mycket utbildning och insikt. Inom avdelningen och organisationen (och folkbildningen) i stort finns relativt lite kunskap om området design. (vilket också var ett av skälen till att vi startade projektet). 8

9 Problemen hade också sina orsaker i det som tidigare beskrivits av förändringarna både inom Studiefrämjandets organisation och Industridesignforums organisation/ projekt där projektarbetarnas tid splittrades i många olika delar. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Samarbetet fungerade i och för sig bra, men av de ovan beskrivna orsakerna uppstod ändå problem, att få fart på den bildande delen av projektet. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) se ovan D. Resultat Vi skapade en webbaserad plattform - Design Digital Workshop. Vi har också försökt göra en vackert och inbjudande layout. De två delarna är: En presentation av design där vi försökt göra det på ett enkelt och lättbegripligt sätt. Där kan läsaren också följa enkla råd för att fundera och reflektera över design. En diskussions - site (skapad med php, en databasbaserad programmeringsteknik), som inbjuder till frågor och diskussion om design. Där man lättöverskådligt kan göra inlägg och svara eller kommentera det andra skriver. Presentations - siten har använts av ett okänt antal personer. Vi vet att den har använts även utanför de ovan beskrivna grupperna genom ett antal epostmeddelande vi fått, ca ett tiotal. Bl.a. från någon lärare som prövat det med sina elever. Webbsidorna har också varit en del av BIfs hela webbsite som fått en del beröm från designers och andra. Dessa sidor har marknadsförts och varit åtkomliga för alla. Diskussions - siten tog ganska lång tid att få klar (våren -01) och eftersom vi var osäkra på hur den skulle handhas på sikt las den inte ut offentligt förrän i slutet av våren som en länk från presentations - siten. Innan detta skedde fungerade diskussions- siten på försök för de aktiva inom projektet och andra i dess närhet. (Av tekniska skäl ligger den i en dator på Högskolan i Kalmar) Det kan också vara på sin plats att nämna en mer praktisk del som låg ganska nära idén med DDW; Designverkstad som genomfördes under somrarna 2000 och Den riktade sig främst till barn som gästade museet (Design för Maskinen). Den bekostades inte inom It- projektets ram, men var en inspirationskälla för oss som sysslade med utvecklingen av DDW. Hur det blir under det kommande året är osäkert. På grund av omstrukturering av BIf kommer dess webbsida att vara nedlagd under tiden. Men DDW finns kvar, sidorna kan dock inte nås så lätt om man inte vet den exakta adressen. Men den finns nu också länkad från Hällefors kommuns webbplats, från de sidor som handlar om kommuns stora EU-projekt med inriktning på design. 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? :- 9

10 Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Ca: :- i utveckling och resten i driftskostnader Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja - Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Datorkommunikation med andra studerande? Kursmaterial och kursadministration på web? Databassökningar? Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Sådant som var negativt att vi inte gjorde i större omfattning: Att man väljer ämnen som deltagarna tycker om eller har tydliga behov av. Sådant som var positivt: Vi fick faktiskt en del samarbete mellan olika institutioner som kan vara användbart inför framtiden. Vi fick börja pröva en idé som på sikt kan användas när området design blir tydligare bland de deltagare som studieförbund och folkhögskolor har. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Att tänka på: Att IT-projektet förankras tydligt (inte bara genom samtal utan också genom konkretare handlingar utanför själva IT-delen. Att projekten helst drivs av personer inom verksamheten. Positivt var: Att det fortfarande finns personer som hittar till websiten och använder den, trots att det inte är så lätt att hitta den Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? 10

11 Att gränssnitten är så lätta och tilldragande att man vill använda dem. Och att innehållet hela tiden förbättras. Att IT-redskapen underordnas berättelsen (projektet). Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Att hela designområdet formuleras på ett tydligare sätt för folkbildningens målgrupper 14. Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Ur minnet och i diskussion med projektets medarbetare. En kompletterande muntlig rapport kan fås från adressen: Tomas Carlsson Hällefors kommun