PROJEKTMATERIAL. Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås Västerås folkhögskola s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn: Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 5 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 KKS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn: Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås. Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Projektet syftade till att utbilda fem lärare på Västerås folkhögskola i samverkansutbildningar på distans med olika organisationer och vuxenutbildningsanordnare i Västerås. Projektet syftade också till att pröva vilken folkbildningspedagogik med IT-stöd som lämpar sig bäst i samverkansprojekt med andra vuxenutbildningsanordnare. Målsättningen med projektet uppnåddes. The main purpose of this project was to give 5 teachers, working with distance courses (education) in co-operation with member organisations at Västerås Folk High School and other adult education organisers in Västerås, the opportunity to participate in further qualified education concerning teaching methods in distance education. Another purpose was to find out, together with other adult education organisers, what teaching methods, including IT- support, would be the most suitable ones in voluntary adult education. The purpose of the project has been achieved. A. Projektansvariga Projektledare: Erling Holmström rektor/ Gunne Linder lärare Informationsansvarig: Lärarlaget samt projektledare Utvärderingsansvarig: B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Skolan har under många år arbetat med samverkanskurser tillsammans med olika medlemsorganisationer. Vi ville se hur distanspedagogik skulle kunna användas för dessa utbildningar, samtidigt som vi ville se i vilken utsträckning vårt arbetssätt skulle behöva anpassas och förändras. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Vi hade precis infört allmän kurs på distans och vi tror att distansutbildning kommer att bli en viktig del av vår verksamhet i framtiden. Den borde passa medlemmar från LO kollektivet som fortfarande har oregelbundna arbetstider, eller de som vill studera på kvällstid. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Syftet med projektet har bl a varit att söka klargöra följande frågeställningar: 3

4 1. Vilken folkbildningspedagogik med IT stöd lämpar sig bäst när det gäller samverkan mellan vuxenutbildningsorganisationer? 2. Hur kan folkbildningspedagogik, med hjälp av IT stöd, användas i andra sammanhang än konkreta utbildningssituationer? (t ex i det vardagliga arbe tet, inom den egna organisationen eller externt, i samband med informations spridning, kampanjer av olika slag, vid erfarenhetsutbyte internt eller externt) 3. På vilket sätt kan den IT stödda pedagogiken förbättra möjligheterna och kvalitén för samverkan mellan organisationer? 4. Hur organiserar man distansstudier så att de, på bästa sätt, kan kombineras med förvärvsarbete eller andra arbetsuppgifter inom en organisation? Projektet syftade också till att utbilda ett antal lärare i samverkansutbildningar på distans. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Syftet har inte förändrats, men väl genomförandet på grund av påfyllnad av nya deltagare under kursens gång. Språkförståelsen blev ett problem eftersom de nya deltagarna genom Broderskapsrörelsen kom från Latin Amerika och Kosovo. Kursen fick delvis ny karaktär på grund av detta. En anpassning till de nya behoven i gruppen ledde bl a till att datastudierna fick bli grundligare än planerat och innehållet i uppgifterna förändrades. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Västerås Folkhögskola, LO-Västmanland, ABF och UÖ. Från hösten 2000 även SAP, Broderskapsrörelsen och handikapporganisationerna (hjärt- och lungsjukas förbund) Genomförandet har skötts av skolans lärare. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Samverkan skedde med ovan nämnda organisationer eftersom flera ingår i organisationen hos våra huvudmän. Vi behövde också deras tankar och idéer inför kursen samt rekryteringsvägar. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Skolan har fungerat som självständig skola sedan juli Tidigare var skolan en filial till Tärna folkhögskola. Samarbetet med ABF och deras medlemsorganisationer har funnits sedan filialstarten Samverkanskurser med ABF, LO-facken, ett flertal TCO-fack m fl organisationer har periodvis utgjort upp till 1/3 av skolans totala verksamhet. Som rörelsefolkhögskola sedan 1997, med ABF, LO, Hyresgästföreningen, Metall och Handelsanställdas förbund som huvudmannaorganisationer, ökade behovet ytterligare av samverkanskurser. Som nystartad folkhögskola, med det begränsade 4

5 statsbidrag som detta innebär, blev också möjligheterna att möta efterfrågan på samverkanskurser begränsad. Det förhållandet att Västerås folkhögskola utvecklat distansutbildning på allmän linje sedan 1997, kombinerat med den snabba utvecklingen inom data/it-området, ledde till att skolan även fick förfrågningar från medlemsorganisationerna om att anordna samverkanskurser på distans. När möjligheter öppnades att söka projektmedel för att utveckla samverkansprojekt med andra vuxenutbildningsorganisationer ledde detta fram till att utbildningen Facklig politisk skolning på distans kunde genomföras som ett pilotprojekt. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja. Det finns ett stort behov från medlemsorganisationernas sida att utbilda sina medlemmar när det gäller data/it och även fortbildning på distans. Behovet att med hjälp av den nya tekniken kunna informera och kommunicera inom organisationen ökar också. I övrigt kommer IT-stödd verksamhet att bedrivas på skolan i allt högre grad. Västerås folkhögskola har under ht.00 och vt-01 även genomfört ett projekt kallat Lokalt nätverk för folkbildare med målsättningen att skapa ett lokalt närverk för folkbildare. Projektmedel har beviljats genom Distum och FBR. Även denna verksamhet kommer att fortsätta. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja. Genom att lärarna fått utbildning och erfarenhet av att arbeta med ett datakommunikationsprogram så har det lett till att information mellan lärare och elever i allt större utsträckning sker genom First Class. Vissa klasser på allmän linje får sina arbetsuppgifter, och utför dem också, på detta sätt. Information om möten, protokoll m m fås också via datorn. Den interna kommunikationen på skolan sker alltmer via FC. Det gäller personal och rektor/arbetsledning såväl som lärarlagen. Skolans virtuella personalrum spelar en allt viktigare roll. I skolans fortbildningsplan för 2001 står f ö att alla lärare på sikt skall kunna arbeta helt eller delvis med distansutbildning. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? ABF SAP SSU UÖ-distrikten och LO-facken i Västmanland Varför vände sig kursen till just dessa? Som skolans medlemsorganisationer bedömdes dessa organisationer som väl lämpade för detta projekt. Behovet fanns redan vilket underlättade rekryteringen. Det som efterfrågades var att anpassa och utveckla den redan befintliga utbildningen, som kallades Fackliga aftonskolan, till distansutbildning. De ämnesblock som ingick var ledarskap, de politiska ideologierna, kommunikation, media, och argumentationsteknik. Dessutom tillkom informationssökning på Internet och träning i att utnyttja de databaser som organisationerna själva har. Man hade också önskemål om att bli 5

6 bättre på att uttrycka sig skriftligt och att tränas i att kommunicera och agera med hjälp av datorn och olika kommunikationsprogram. Förhoppningen var även att organisationerna skulle kunna använda sina deltagare för att föra fram sina viktiga frågor. Vi ville också uppnå resultatet att fler skulle våga ta på sig förtroendeuppdrag inom sina organisationer och lättare kunna ta till sig information från den egna organisationen såväl som samarbetsorganisationer, m fl. Hur informerades om projektet? Den första gruppen ht -99 och vt-00 informerades via utskick till respektive organisation som i sin tur vidarebefordrade till berörda medlemmar. Dessutom trycktes ett större antal foldrar upp för distribution vid studieupptakter, möten etc. Annonsering i ABF:s tidning Profilen gjordes också. Beprövade, redan etablerade informationskanaler utnyttjades alltså. Den andra gruppen ht-00 och vt-01 rekryterades på ett något annorlunda sätt. 1. Brev ut i maj till respektive organisation med kallelse till ett informationsmöte och en kort presentation av kursen 2. Organisationerna ringdes upp för att ge svar på vad som hade hänt med brevet. Bara en organisation hade visat intresse för informationsmötet i detta skede. 3. Samtliga medlemsorganisationer ringdes upp och tider bokades för info vid olika större sammandragningar. 4. En av lärarna åkte ut på ett antal informationsträffar hos de olika organisationerna. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Vid samverkanskurser står den samverkande organisationen normalt för det mesta som rör rekrytering av kursdeltagarna. Så var det tänkt även i detta fall, inte minst därför att man inom den egna organisationen bäst känner utbildningsbehoven hos sina medlemmar och anställda. Det är ju också där beslutet fattas om vilka som skall få förmånen till fortbildning. I det här fallet visade det sig att samverkansorganisationerna behövde stöd i större utsträckning än planerat varför skolan fick gå in och ta över viktiga delar av rekryteringen. Detta försenade i viss mån projektstarten. Av projektet har vi bl a lärt oss att organisationerna behöver mycket längre startsträcka än vi trott, och mycket mer information. Fr a måste kursanordnaren se till att informationen når rätt nivå och rätt beslutsfattare. Detta är inte helt lätt med tanke på de samverkande organisationernas olika strukturer och beslutsnivåer. Samverkan kräver ju två parter som strävar mot ett gemensamt mål. Med facit i hand så kan vi se att vi inte helt uppnådde målet att motivera och engagera alla samverkande organisationer tillräckligt mot detta gemensamma mål. Delvis kan nog problemen även förklaras av organisatoriska problem inom några av organisationerna, samt ovana att samverka på detta nya sätt. Att komma tillrätta med det sistnämnda problemet var ju ett av skälen till att projektet drogs igång. Viktiga erfarenheter har ju också vunnits för framtida samverkanskurser i denna fråga. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? 6

7 Ja, för de flesta kursdeltagarna. De organisationer som hjälpte till med rekryteringen valde i några fall personer som redan var involverade i flera andra utbildningar och projekt och därför inte kunde avsätta fullt så mycket tid som planerat. Andra deltagare hade för små dataförkunskaper, vilket krävde mer datasupport än planerat. I några fall saknades tillgång till egen dator, vilket försvårade möjligheterna att följa kursen kontinuerligt. Så här med facit i handen hade man önskat att kommunikationen med organisationerna om mål och målgrupp för kursen hade fungerat bättre. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Distansstudier med hjälp av kommunikationsprogrammet First Class, kombinerat med självstudier och ett antal närträffar (helgträffar) och chatkvällar. Att arbeta med utveckling av kursens hemsida samt bearbetning av material från Internet, utgjorde en viktig del i kursen. Kursen genomfördes på kvartsfart under 4 terminer. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Målsättningen var att alla deltagare skulle: ha tillgång till egen dator ha en viss datavana kunna avsätta minst 5 tim/vecka för kommunikation och inläsning ha ett intresse för att utveckla IT- området för sig och organisationen. Kursen innehöll ett antal olika virtuella kommunikationsarenor som klassrum, grupprum, café, debattrum, torgmöte och gästforum. Till en början fick gruppen olika uppgifter som skulle besvaras enskilt eller i grupp. De skulle skrivas in i olika rum beroende på uppgiftens karaktär. Vid de fysiska närträffarna gnuggades tekniken samt diskuterades uppgifter och introduktion av nya uppgifter. Mycket tid lades ner till träning i att ta till sig information och i att argumentera på lämpligt sätt för sina förslag. Att målgruppen är viktig för hur jag uttrycker mig, därav de olika arenorna. Fri debatt fanns det också utrymme till och möjlighet att använda kursdeltagarna som bollplank om man ville skriva insändare eller uppvakta politiker etc. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Modellen i sig har fungerat bra, men det har funnits några praktiska problem: några av deltagarna hade inte egna datorer utan fick gå till en datastuga. för några deltagare med invandrarbakgrund blev bristfälliga kunskaperna i svenska språket ett handikapp. Problemet löstes med extra hjälp från lärarnas sida och med en gruppindelning som tog hänsyn till detta. 7

8 Vissa tyckte att innehållet inte blev det som utlovats. De som fanns kvar från den första omgången arbetade med mer kvalificerade uppgifter men blev i viss mån frustrerade av att gruppen som helhet gick för långsamt framåt. datakommunikationen mellan deltagarna blev ibland ett problem eftersom vissa inte hade tid, men väl kunskap och dator. Andra hade tid men inte tillräcklig kunskap om hur man gör och hade behövt mer tid för att lära sig grunderna i data. deltagarna hade också i några fall inte tillräckligt stöd från den egna organisa tionen. Trots problemen har grupper i gruppen hållit kontakten med varandra och varit nöjda. Flera av deltagarna har också synts i debatter och konferenser på nätet utanför kursen vilket var ett av målen med kursen. Som kursanordnare har vi också dragit flera viktiga slutsatser från detta projekt som kommer att bli till nytta för framtiden. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Hur många och hur långa? Tre per termin lördagar mellan , samt en kvällsträff. Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Träffarna lades i folkhögskolans egna lokaler i Västerås. Deltagarna kom från Västerås, Köping, Kolsva, Sala, Fagersta och Kolbäck, d v s från närområdet kring Västerås. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Ja delvis, för de som hade egen dator. Det fanns också gemensamma uppkopplingskvällar för direktchat med handledarna. Grupperna var även tvungna att samordna sina svar till en viss tid. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Antagningen skedde vid hösten 1999 och även hösten 2000 eftersom en nyrekrytring behövdes. Flera deltagare från den första kursen tvingades sluta efter ett år eftersom de fått andra arbetsförhållanden. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Ja. Uppgifterna hade karaktären av grupparbetsfrågor som skulle lösas gemensamt eller enskilt för en slutlig gemensam diskussion. De som hade baskunskaperna om hur datorn och kommunikationen fungerade löste detta tämligen snabbt och hittade ett system som passade den egna gruppen. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Närträffar är en förutsättning för att mötet i datorn skall kunna komma till stånd. Man skulle önska att en längre fysisk introduktion vore möjlig. För den som inte är 8

9 van krävs mycket längre tid innan man vet vad man skall fråga om och vilken hjälp som behövs. Datakommunikationen ökar alltid efter en närträff och avtar sedan efter ett antal veckor för att åter öka inför och efter nästa närträff. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Lärarlaget bestod av 4 lärare. Projektledaren hade tidigare erfarenhet från att ha arbetat med distansstudier på detta sätt samt kommunikation i olika lägen. En lärare har stor datavana och fungerar som datalärare och administrator och har dataansvaret på skolan. En lärare har lång erfarenhet från det politiska livet och mediabranschen och har arbetat med närradio, TV och journalistik. Så kunskapen om det kritiska förhållningssättet fanns väl förankrat där. Flera hade tidigare erfarenhet från den mer traditionella fackliga aftonskolan. Den fjärde läraren hade inte någon större erfarenhet av data eller detta arbetssätt men kunnig i två ämnen som låg väl till pass, nämligen miljö och ekonomi. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Lärarlaget har delvis kommunicerat via First Class och dessutom planeringskvällar vid de tillfällen projektledaren funnits i Västerås. Telefonkonferens för snabbare diskussioner. Ämnena har integrerats och därför har nära kontakt varit nödvändig. Sökövningarna har speglat ämnet etc. Dessutom har samtliga lärare/handledare deltagit i datakonferensen och även varit aktiva i det virtuella och mer allmänt sociala caféet. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Definitivt mer tid och parallell tid har gått åt, dvs fler lärare har varit involverade samtidigt. Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Inte It-stödet i sig utan deltagarnas högst varierande kunskaper inom olika områden gjorde att IT -stödet har fick en annan karaktär. Det i sin tur bidrog till att lärarna fick gå in i konferensen i mycket större utsträckning än vad som var planerat, samtidigt som man fick göra ganska omfattande förändringar i det planerade materialet. Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Ja, eftersom man kan arbeta mer oberoende av tid. Det krävs fortfarande samma planering som till traditionella studier, och delvis fungerar ämnesblock, men tidsöverskridandet blir mer påtagligt när flera lärare finns med i bakgrunden hela tiden, även om huvudansvaret för ett område kan variera från gång till gång. 9

10 I den senare kursen syntes tydligt IT-stödets betydelse för förändring av språket. Korrigering av skrift med färgmarkeringar, som snabbt kunde skickas tillbaka till den som producerat texten. Viktigt var också att handledaren fanns till hands när texten kom, att i förhand uppgjorda uppkopplingstider följdes etc. Annat? Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? JA! Att jobba med distansstudier kräver att läraren är tillgänglig vardag som helgdag och det kan ibland vara lite påfrestande. Deltagaren tar för givet att man finns där. Det går att planera in tider för kontakt men oftast håller de inte. Vi har jobbat sena kvällar eftersom det är på kvällarna deltagarna har tid. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja. Man kan alltid önska sig mer tid, längre framförhållning, mer inläsning av material etc. men för oss har det i princip varit som vilket annat lärarlagsarbete som helst. Vi hade behövt mer gemensam tid för att söka uppgifter på nätet och själva ta del av och delge varandra det som finns på nätet. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Vi har använt oss av textkommunikation via FC. Kursen hade en egen hemsida där information, uppgifter och svar lades in. Vi har också skickat ljudfiler/bilder samt använt oss av Internet och av folkhögskolans hemsida för kursrelaterade länkar, information o d. Varför valde ni detta/dessa medier? Det var dessa som vid starten efterfrågades av organisationerna. Det var också ett medium som vi redan använt i vår ordinarie distansundervisning under några år men ville vidareutveckla. Hur användes de i projektet? En mängd sökövningar har ingått, för att såväl lärare som deltagare skall få en större IT-vana. Inte minst handlade det om att lära sig källkritik på nätet. Kursens egna hemsida har haft länkar till utbildningen, som efterhand utökats alltmer. Även deltagarna själva bidrog med länkar och information till den egna hemsidan. Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? I lärargruppen fanns en datalärare, en lärare som arbetar med skolans journalist och mediaprofil och en lärare som arbetar med den allmänna distansutbildningen på skolan. Samtliga lärare på skolan har kontinuerligt i flera år haft fortbildning inom detta område och utnyttjandegraden av IT och kommunikationsprogram ökas stadigt. Skolan fick särskilda medel från KK-stiftelsen 1997 så att fem lärare kunde gå en ett-årig distansutbildning för att lära sig distanspedagogik och FC. Tre av skolans lärare, samt rektor, har också administratörsutbildningar i FC. De som gått utbild- 10

11 ning fungerar på olika sätt som mentorer och handledare åt den som inte känner sig helt kapabel att stå på egna ben. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Vi har diskuterat huruvida bild och/eller ljud skall användas. I och med att skolan även har två längre data/it och mediaprofiler så finns kunskapen för användning av sådan teknik. Man har också funderingar över bildspelsöverföringar etc. som en del i argumentations- och framförande- teknik men så långt kom inte deltagarna i de pågående projekten. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Även om det inte har varit helt problemfritt, och problemen varierat med kunnandet, så har det i stort sätt fungerat bra när det gäller arbetet med länkar, hemsidor, sökövningar etc. Det har också tagit längre tid för vissa lärare, precis som för deltagarna, men de utbildningstillfällen och sökgenomgångar som erbjudits i den allmänna fortbildningen för skolans lärare har varit ett stöd. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? De problem som uppstått har i de flesta fall kunnat lösas sedan deltagarna fått förklaring, information och guidning av dataläraren eller någon annan i teamet. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Ibland har deltagarna datorer med större kapacitet än de datorer lärarna har tillgång till för hemmabruk och det har gjort att det ibland inte har gått att öppna, lyssna etc på något som en deltagare skickat. Någon lärare hade önskat en scanner i hemmet eller en kamera för att fixa bilder. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? En längre grundutbildning i data för flera av deltagarna, innan själva kursen började, hade säkerligen bidragit till att höja kvalitén på kursen. Det visade sig trots allt att genom de särskilda insatser som gjordes från lärarnas sida under kursens gång, för att hjälpa de deltagare som var i mest akut hjälp i hur man använder de vanligaste programmen, internethantering mm, så kunde kursen genomföras på ett ganska tillfredställande sätt. Eftersom tekniken går framåt hela tiden bör man kolla särskilt med organisationerna vilken teknik som känns viktig för deras interna arbete. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Skolan och lärarna tog på sig ett allt större ansvar under kursens gång eftersom gruppsammansättningen i samband med rekryteringen inte blev helt lyckad. Önskvärt vore att en gemensam planering hade gjorts på ett grundligare sätt och att organisationen hade stöttat sina deltagare mer. 11

12 Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Även om det fanns en lång erfarenhet från tidigare samarbete med de olika organisationerna som fanns representerade i projektet, så fattades djupare insikt i hur de handskas med utskick, vilka tidsramar och vilken framförhållning som gäller, information om andra aktiviteter som var på gång och som kunde kollidera med denna kurs. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Positivt. Eftersom distansstudier redan fanns/finns på allmän linje uppfattade nog de flesta det som ett naturligt steg i utvecklingen att även samverkanskurser kan genomföras på distans. Inom ramen för personalfortbildningen hade redan alla lärare påbörjat en utbildning i att arbeta som distanslärare. I skolans fortbildningsplan står det också att alla tillsvidareanställda lärare på Västerås folkhögskola, på sikt skall kunna arbeta med distansstudier. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Inom projektet har samarbetet fungerat tillfredställande mellan lärarlaget och ledningen. I efterhand upptäcks alltid vissa brister. Exempelvis vore det bra med en mera kontinuerlig avrapportering av hur projektet fortskrider, ekonomi, timmar etc, men mitt under arbetet har det praktiska arbetet med deltagarna känts viktigare. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Det som varit problem, men av smärre karaktär, är att få tiden att räcka till för lärarlaget att hinna besvara varandras frågor och diskussioner för att på ett så bra sätt som möjligt kunna lägga upp kursinnehåll och träffar. Ibland har tiden varit knapp inför närträffen, men eftersom vi är inkörda på varandras sätt att arbeta och fungera sedan tidigare gemensamma insatser, så har det löst sig. Hade samtliga i lärarlaget varit nya samarbetspartners hade det säkerligen behövts mer fysisk planering även för lärarlaget. D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? kr Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. 12

13 kr. Utvecklingskostnaderna har hållit sig något under ramarna. Driftskostnaderna har dragit iväg, inte minst p g a de extra resurser för lärare, datasupport och administration som fått sättas in. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Kursen har i snitt haft ca 12 deltagare. Efter den första omgången fortsatte tre personer. Merparten deltagare genomförde två terminer men tvingades säga nej till de två nästkommande terminerna. De deltog i andra fackliga utbildningar som krävde för mycket tid och tre stycken fick förändrade arbetsvillkor och steg i graderna inom sin organisation och fick inte tid. Det sistnämnda kanske ett resultat av kursen? Efter nyrekryteringen genomförde 50 % av gruppen kursen. Anledningen till avhopp var i ett fall påbörjad skolgång på annat håll. Två hade för dålig tillgång på dator för att det skulle kännas meningsfullt. Tiden räckte inte till för två st som hade betungande ordförandeskap m m. En tyckte att kursen fortskred för långsamt. Bristande kunskaper i svenska bidrog också till två avhopp. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? I stort sett ja. Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? Större lärartäthet än planerat, avsevärt mera datasupport och mer administration. 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? De har haft mest nytta av det material som handledarna skickat ut. Handböckerna användes flitigt i den första kursen. I kurs två visade det sig att de var för svåra för några av deltagarna. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Det har mottagits mycket positivt och ansetts lärorikt. Man har kunnat använda tekniken i arbetet inom organisationen och för egen del. Datorkommunikation med andra studerande? Trevligt med erfarenhetsutbyte, men ibland lite svårt för dem som inte behärskat tekniken. De duktiga stöttade de svagare. Kursmaterial och kursadministration på web? 13

14 Det har använts i grupprummen. I några fall har hänvisningarna upplevts lite komplicerade och tidsödande. Databassökningar? Se ovan. Flera har påpekat att det varit positivt att få lära sig handskas med detta. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Bra att kunna läsa på tider som passar en själv. Jag kan kolla material på jobbet Böckerna innehållsrika (fr a deltagare från den första omgången) Roligt att träffas i data rummen Chattarna mysiga Närträffarna mycket givande och kul att få ses IT och sökövningar en höjdare, nu vet man hur man hittar nyttiga saker Flera har meddelat att de känner sig säkrare och modigare att skriva ner sina åsikter och låta andra ta del av det Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Jag hinner inte Svårt med datan / ingen egen dator Böckerna svåra för några av deltagarna med invandrarbakgrund Vi står och stampar, kommer ingen vart Flera är inte aktiva och det är tråkigt för de övriga Folk lämnar inte in sina uppgifter i tid, det irriterar Dålig disciplin Inte riktigt vad vi tänkt oss 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande: Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Det finns flera områden för utveckling. Vi ser att våra vanliga elever får en del av det vi lär oss i distansutbildningarna. Klasserna använder datorerna som ett naturligt hjälpmedel. Eleverna tar många gånger datakörkort under tiden de går på skolan. Vi utökar områden som nättidning Hemsidan utnyttjas mycket mer i undervisningen. Rapporter från viktigare studiebesök, seminarier, Öppet hus etc läggs in där. Likaså kursdeltagarnas skrivaralster, bilder från våra gemensamma aktiviteter och annan viktig information. Det blir ett sätt att levandegöra verksamheten och det når ut till många fler än bara kursdeltagarna. Material, uppgifter och information till elever läggs ut via FC där klasslärarna kommunicerar utanför skoltid på detta sätt. Det visar sig också att vissa elever lättare kommer till tals på detta sätt än i den vanliga klassrumssituationen. Inom några år kommer förmodligen distansundervisning, helt eller delvis, att användas mycket mer inom ramen för skolans ordinarie kursutbud. Detta projekt har varit skolan till hjälp att förbereda sig inför denna utveckling. 14

15 Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Olika nätverk för lärare och handledare från folkbildningsorganisationerna kan bidra till att diskussionen hålls levande. Det finns mycket att delge varandra inom detta område. Vi har deltagit i IT konferenser på flera håll i landet vilket varit mycket stimu lerande. Försök till nätverkskonferens har gjorts där man diskuterar olika material och aspekter på IT. Förhoppningsvis kommer den att fortsätta. Tillsammans med ABF Västmanland och ABF Västerås diskuteras olika områden där man kan ha nytta av IT och IKT. Materialbanker för lärare/ cirkelledare. Utökande av användning av en hemsida med länkar, alternativt FC. Allt detta kan genomföras på ett relativt enkelt sätt förutsatt att cirkelledarna och folkhögskollärarna kommer till träffarna/fortbildningsdagarna Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? En viktig fråga är hur vi skall kunna motivera deltagarna att delta på folkhögskolebasis och inte bara individuellt, dvs att verkligen samarbeta och kommunicera. Inte bara själv svara på frågor på en tid som passar mig utan även ta direktkontakt och utbyta erfarenheter med min grupp. Hur långt kan deltagarnas källkritik av det som finns på nätet utvecklas? Kan traditionella böcker slopas helt och hållet och ersättas av webbaserad information och av det som finns på Internet i övrigt? När det gäller den här typen av utbildning som vi har genomfört så finns det ju också en demokratiaspekt. Förmågan att kunna ta del av informationsflödet. Förmågan att kunna och våga uttrycka sina åsikter. Är det verkligen så att deltagarna blir säkrare så att de kan/vill yttra sig i olika sammanhang? Vi tycker att det verkar så. Därför borde det vara viktigt för medlemsorganisationerna att få så många som möjligt att delta. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Fortfarande finns inom våra medlemsorganisationer för lite kunskap om användningsområdet och möjligheterna med IT kommunikation. Datorer är ännu inte var mans egendom och när trycket från organisationen ökar så finns inte tillräckliga ekonomiska resurser hos medlemmen. Det kan vara tufft att själv bidra med en dator för att kunna gå en utbildning som gör mig mer lämpad att ta på mig förtroendeuppdrag etc. Självförtroendet är inte det bästa när man tänker på att våga uttrycka sig i tal och skrift och det gör att många inte kommer med i denna typ av utbildning. Våra invandrade kamrater har ännu ett hinder att ta sig över. Språket. Det är svårare att ta till sig information som är skriftlig med avsaknad av gester, ansiktsuttryck, röstlägen mm. För att göra det möjligt att delta i en utbildning på distans så krävs ett antal fysiska träffar med mycket handledning och där grunderna får gnuggas. Det är också 15

16 viktigt att få arbeta med alla handledare så man blir van vid deras sätt att uttrycka sig. Den egna organisationen måste respektera varje medlem och låta dem få utrymme och tillfälle att vara med i verksamheten. Det är inte rätt att samma personer skall vara med i samtliga utbildningar eller projekt. Det finns medlemmar som är intresserade men de nås inte av informationen. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) De flesta synpunkter har framkommit i utvärderingar och diskussioner på närträffar och via svar på mail i FC. En kompletterande rapport kan rekvireras från adressen: Västerås folkhögskola, Kristinagatan 12, VÄSTERÅS. 16