PROJEKTMATERIAL. Viteck. April 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Västanviks folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt Dnr: 256u,99,15,BG... 3 Projektnamn: VITECK... 3 A. Projektansvariga: Suzanne Staaf, Lars Jobs... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön: Målgrupp och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 8 D. Resultat Kursekonomi Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 KKS/Folkbildningsrådets projekt Dnr: 256u,99,15,BG Projektnamn: VITECK VITECK was a pioneering project in the area of distance education for deaf students using sign language based material in the web. Templates for video compression, and web pages with video were developed and used to produce a course about Euro. The course was tried and evaluated with groups of deaf students. The project performed well and gathered important experience for further development. VITECK var ett pionjär-projekt inom distansutbildning för döva studenter med hjälp av teckenspråkigt material i webben. Mallar för videokomprimering och webb-sidor med video utvecklades och användes för att producera en kurs om Euro. Kursen provades och utvärderades med grupper av döva deltagare. Projektet genomfördes väl, och samlade viktig erfarenhet för fortsatt utveckling. A. Projektansvariga: Suzanne Staaf, Lars Jobs Projektledare: Thomas Hellsten Informationsansvarig:Suzanne Staaf Utvärderingsansvarig: Lars Jobs, Thomas Hellsten och Suzanne Staaf. B. Projektpresentation 1. Bakgrund: - Den teknik som vi använde i projektet kommer att leda till att döva i framtiden(den som redan är här ) får tillgång till information via webben på deras eget språk som är teckenspråk. Vi möjliggör distansundervisning för döva varhelst de bor i Sverige och kan på så sätt ge döva möjlighet till en bra grundutbildning och möjlighet till ett livslångt lärande. För döva finns endast en folkhögskola, Västanviks folkhögskola i Leksand, som erbjuder undervisning på teckenspråk. Många döva har av olika skäl inte möjlighet att komma till folkhögskolan för studier. För dem är möjligheten till distansutbildning mycket värdefull. 2. Syfte: - Pröva om det går att genomföra en webbaserad utbildning för döva. Skapa möjligheter för Västanviks folkhögskola att genomföra studiecirklar på distans baserat på teckenspråk. Med detta samlar man erfarenheter och vidgar distansutbildningsverksamheten för döva. 3. Aktörer: - Idén för projektet var att med modern IT-teknik öppna nya vägar inom folkbildningen för döva och få erfarenheter och kunskaper för möjliga lösningar i framtiden. 3

4 Planeringen och genomförandet sköttes av Västanviks Resurs- och utvecklingscenter (VRC) samt Västanviks fhsk. VRC: Gum Anders Andersson, Thomas Hellsten och Lars Jobs. Västanviks fhsk: Suzanne Staaf bitr.rektor, Jan Magnström (lärare) och Anders Lundberg (lärare) Studiecirkelledare: Per Eriksson, Örebro och Jan Nyström, Piteå. - För att få tillräcklig teknisk support samverkade vi med Omnitor, Gunnar Hellström och Thomas Johansson. Omnitor är ett teknikutvecklingsföretag i området IT och funktionshinder. En stor del av verksamheten är inriktad på dövas kommunikation. Omnitor har stor vana i att skapa teckenspråksmaterial med rätt kvalitet för användbarhet och optimal lagring. 4. Den egna organisatoriska miljön: - Västanviks folkhögskola är en folkhögskola för döva och har Sveriges Dövas Riksförbund som huvudman. Skolans verksamhet riktar sig i första hand till döva och all undervisning sker därför på teckenspråk. är grunden för nästa projekt som heter STUDIS. (Se bilaga 1 ) - Skolans lärare har med fått lära sig att använda ett nytt verktyg och prövat detta i praktiken. Skolan kommer att fortsätta utveckla distansutbildning för döva. 5. Målgrupp och rekrytering: Döva i alla åldrar i Örebro och Piteå. För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? - Medlemmar i de lokala dövföreningarna i Örebro och Piteå. Varför vände sig kursen till just dessa? - För att se om verktyget passade alla åldrar och kön. Dessutom fanns tillgång till bredband i Örebro och Piteå. Hur informerades om projektet? - Annonsering via dövföreningarna på respektive ort. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? - Bra. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? - Ja. 4

5 C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? - Distansmetodik där allt förmedlas på teckenspråk via webben och där bilden spelar en mycket viktig roll. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? - Att i så hög grad som möjligt använda den nya tekniken: Webben Videokonferens Bildtelefon E-post Föreläsningar på plats av huvudlärarna Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Ja. - För de döva studiecirkeldeltagarna öppnades nya möjligheter att skaffa sig information i ett mycket angeläget ämne och de insåg värdet av den nya tekniken för all information i framtiden. På detta sätt kan samhällsinformationen för döva bli mer tillgänglig och döva kan bli mer delaktiga i samhällsutvecklingen. 7. Utbildningens organisation: - PITEÅ I Piteå har man genomfört 2 studiecirklar med 16 respektive 14 deltagare. Det var flest manliga deltagare. I den första studiecirkeln deltog 10 män och 6 kvinnor och i den andra 9 män och 5 kvinnor. Projektledare Anders Lundberg har vid ett tillfälle hållit en föreläsning om EMU för samtliga deltagare. Material: Videokassetten om EMU har använts i båda studiecirklarna. 1-2 april Veckoslutskurs i Oskarshamn, Kalmar läns dövas förening och ABF i Kalmar län. 16 deltagare. Ålder: år. ÖREBRO April maj: 2 studiecirklar för döva pensionärer, 14 deltagare i varje cirkel, 6 7 träffar maj: en helgkurs i Örebro, 3 deltagare, ålder: år. 30 april: EMU en propagandaafton på Dövas Hus i Örebro där man använde sig av Europriser som sedan fick räknas om till SEK. 50 deltagare/besökare, ålder: år. 5

6 31/5 Genomgång av EMU-materialet för 5 dövlärare vid Risbergska skolan (gymnasium för döva i Örebro). 14/6 Genomgång av EMU- materialet för 2 döva personer, ålder år. 19/6 Genomgång av EMU materialet för IT-forskare vid Örebro universitet. Material: I samband med studiecirklarna för döva pensionärer delades informationsbroschyr Euron och hushållen och information om EMU - kassett ut till samtliga deltagare. Dövas Hus i Örebro håller just nu på att färdigställa ett IT-rum med bredbandsanslutning. Detta skall vara klart i början av 2001 och då planeras ytterligare studiecirklar. De planerade träffarna kommer i första hand att riktas till pensionärer. Eftersom vi arbetar med att föra ut översatt informationsmaterial på teckenspråk på nätet räknar vi med att fler döva kommer att använda sig av den informationskanalen framöver. Nu har vi bara testat det i Piteå och i Örebro. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? - Nej. Studierna bedrev på särskilda studiecentra. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Både och. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Nej. Metoden är att arbeta individuellt med handledning och i egen takt Egen dator men i grupp. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? - Handledaren fanns till hands hela tiden. Lärarna på Västanvik. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? - Lärarna hade ringa erfarenhet av distansutbildning för döva vid projektstarten. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? - Lärarna har under projektets gång samarbetat med studiecirkelledarna, kursdeltagarna, VRC samt med Omnitor. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? - IT-stödet har medfört att lärarna ej behövt medverka vid studiecirkelträffarna utan har i stället levererat informationsmaterial via webben, bildtelefon och via videokonferens. Endast vid ett par tillfällen(föreläsningar) krävdes lärarnas närvaro på plats. Projektet var för båda lärarna en ny pedagogisk situation. Vid vissa tillfällen arbetade lärarna med att färdigställa materialet på kvällstid utanför ordinarie arbetstid. 6

7 Båda lärarna hade under projekttiden nedsatt undervisningsskyldighet i sina ordinarie lärartjänster och hade på så sätt speciellt avsatt tid för projektarbetet. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Bildtelefon, videokonferens, digitalvideokamera, dator med utrustning för hantering av digital video. Videokompression till streaming-format för 200 kbit/s, webbsidor med mallar för inläggning av video på fast plats. Varför valde ni detta/dessa medier? För många döva studerande är det helt avgörande att ha studiematerial och handledning på teckenspråk. Medierna valdes för att de var de mest lämpade för produktion och kommunikation på teckenspråk. Hur användes de i projektet? De användes för att sända informationen till studiecirkeldeltagare och studiecirkelledarna. IT-medierna användes också för kommunikation mellan deltagare, ledare och lärarna. Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? - Erfarenhet av videokonferens digitalvideokamera fanns hos lärarna från tidigare undervisningssituationer, bla från en Kooperativ utbildning som getts på Västanviks folkhögskola. Erfarenhet av bildtelefon fanns då detta medium används dagligen av döva. Erfarenhet att via webben leverera information på teckenspråk fanns dock ej för verklig användning före projektet. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? - Nej Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? - Ja. Problem att få tillräckligt genomflöde i bredbandsanslutning för rörliga bilder med den kvalitet som behövs för teckenspråk har funnits under projektets gång. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? På grund av att bredbandsgenomflödet inte varit tillräckligt blev den rörliga bilden ibland för långsam och ibland stannade till. Vår streaming-video var gjord för 200 kbit/s, men ibland var tillgänglig kapacitet för oss mycket lägre på grund av att många delar samma kapacitet. Studieledarna fick lov att sätta upp buffringstiden till 30 sekunder vilket ger en besvärande väntan före varje uppspelning av video. Vi skall i fortsättningen minska bandbreddeen på vår video till 150 kbit/s, vilket är lägsta gräns för bekvämt avläsbart teckenspråk med tillgänglig komprimering. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Vi avstod medvetet från att använda någon distansutbildningsplattform, eftersom projektet var hårt bantat i tid och ekonomi. Därmed avstod vi från den elevhantering och stöd för gruppdiskussion i text som brukar finnas i distansutbildningsplattformar. Det hade ingen betydelse i detta projekt, men i en större verksamhet är det angeläget att använda sådana funktioner. 7

8 Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Vi skulle satsa något mera tid på att lärare och utbildningsmaterialutvecklare skulle få sätta sig in i de mallar för materialutveckling som tagits fram inom projektet och smidigt komma igång och använda dem. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Mycket bra. - Eftersom detta är något helt nytt inom skolans verksamhet har projektet upplevts mycket angeläget och vi ser fram emot att kunna vidareutveckla möjligheten till distansutbildning för döva. D. Resultat. 11. Kursekonomi. Västanvik Resurs & Utvecklingscenter Period: Beslut Utfall Intäkter Folkbildningsrådet SDR:s Testaments- & Donationsstiftelse Västanviks Folkhögskola Summa intäkter Kostnader Utvecklingskostnader Driftskostnader Summa Resultat Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? - Nej Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? - Arbetstiden har blivit mycket högre än beräknat. 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? - Bra 8

9 Datorkommunikation med andra studerande? - Förekom inte. Kursmaterial och kursadministration på web? - Det teckenspråkiga kursmaterialet uppfattades tydligt och lättfattligt att förstå. Databassökningar? - Lätt att använda, dock var bildkvaliteten inte alltid den bästa. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? - Att informationen gavs på teckenspråk och att den var lättillgänglig för samtliga kursdeltagare. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? - Bildkvaliteten kunde vara bättre, i övrigt inga negativa omdömen. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? - Genom den snabba tekniska utvecklingen kommer de erfarenheter som vi förvärvat genom projektet VITECK att ge Västanviks folkhögskola en ny framtida roll som distansutbildare för döva på teckenspråk. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? - Se bilaga om STUDIS-projektet som är en direkt fortsättning på VITECK, nu med medel från distansutbildningsmyndigheten DISTUM i Härnösand. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Att utveckla tekniken ytterligare och att utbilda lärare för distansutbildning. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? - Att inplantera nya arbetsmetoder inom folkbildningen, i detta fall folkhögskolan. 14. Utvärdering av projektet: - Genom ständiga kontakter med samtliga involverade i projektet har projektet utvärderats kontinuerligt. Västanviks Folkhögskola Västanvik Resurs- och Utvecklingscenter Box 300 Box Leksand Leksand. 9