PROJEKTMATERIAL. Webbapplikationer i undervisningen

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Glimåkra folkhögskola s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund:: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön: Målgrupp/-er och rekrytering:... 5 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 9 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 KKS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): I projekt webbapplikationer i undervisningen har Glimåkra folkhögskola utvecklat en webbapplikation som kan användas i olika undervisningssituationer. Webbapplikationen är uppbyggd kring en databas och ett antal logiskt sammanbundna webbsidor. För att komma åt funktioner som Forum, Lektionsrapport, Länksamling, Nyhetspublicering loggar du in med användarnamn och lösenord. Olika behörigheter kan tilldelas användarna. Teknik: ASP/MS Access. The purpose with the project is to create a web application which can be used in different situations of education. You have to log in before you can use functions; a web forum, a special forum for education where teachers can write notes, collect links, publish news. Technique; ASP / MS Access A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Anders Sjunnesson Tel: E-post: anders.sjunnesson@folkbildning.net Glimåkra folkhögskola se ovan se ovan B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Glimåkra folkhögskola hade tidigare arbetat en del med tekniken att koppla databaser till webbsidor. Vi anpassade bland annat en gästbok där studerande och lärare kunde skriva kommentarer till olika uppsatsarbeten. Opponenter och respondenter förde en dialog via inlägg på skolans intranet. En del studerande uppskattade modellen inte minst de som inte var lika verbala som andra. Dessutom var det intressant att kunna påverka en webbsida och direkt få gensvar. Detta hände för några år sen då de allra flesta webbsidor på Internet bestod av statiskt uppbyggda sidor. Då handlade det framför allt om att publicera information. Att koppla databaser med script och via formulär låta surfare kommunicera och bidra med innehåll var en svårtillgänglig teknik och något för de som var riktigt intresserade. Tillsammans med några andra lärare på Glimåkra folkhögskola påbörjade jag så småningom F-linjen på distans. Dessa studier innebar delvis studier via First Class och jag kunde se både för- och nackdelar med den miljön. Under denna period aktualiserades nyare teknik (i bland annat facktidskrifter) att via script koppla 3

4 databaser och webbsidor. Det ena gav den andra, och när inbjudan att söka projektmedel till IT-stöd i folkbildningen kom kändes det skräddarsytt för oss på Glimåkra folkhögskola att lämna in en projektansökan. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Syftet med projekt webbapplikationer i undervisningen har varit att skapa och utveckla en funktionell webbapplikation som kan användas i olika ämnesområden och undervisningssituationer. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Projektets syfte har inte förändrats. Däremot har fler områden än just undervisningssituationer blivit intressanta i utvecklingsarbetet. Dessa områden som att exempelvis att lägga ut diverse skolinformation och koppla en webbkalender till funktioner har testats. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Projektet har varit ett utvecklingsarbete som följt formen: idé utveckling test utvärdering anpassning ny funktion Idéer har kommit från olika håll. Dels från egna erfarenheter om hur det i skolan fungerar att skriva anteckningar, rapporter och kommentarer i traditionell bemärkelse; papper och penna eller via dator och ordbehandlingsprogram. Idéer har också snappats upp från hur olika webbplatser på Internet fungerar. Dessutom har en och annan idé från kollegor och studerande på folkhögskolan påverkat webbapplikationen. Alla dessa aktörer har svarat för respons och idégivning i projektet. Är det en funktion som inte fungerar som den ska eller saknas har frågan kommit kan man inte göra så här. En del av de önskemålen har förverkligats. Planeringen har jag som projektledare gjort. Genomförandet har lärare, studerande och i viss mån administrativ personal på ett eller annat sätt medverkat i. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? I projektet har två folkhögskolor (Fellingsbro och Furuboda) ingått som referensskolor. De har hjälpt till att utvärdera webbapplikationen. Grundtanken var att de skulle ge nya idéer och föreslå användningsområden. 4. Den egna organisatoriska miljön: Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Glimåkra folkhögskola ligger i nordöstra Skåne. Huvudman för skolan är EFS Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Skolan hade under projektperioden 9 långa 4

5 kurser. Antal anställda motsvarade 45 heltidstjänster varav 23 på undervisningssidan. På skolans internat bor årligen studerande. Skolan vänder sig till olika målgrupper, bland annat till handikappade, lågpresterande, och invandrare. Viss verksamhet finns även i Malmö och Hässleholm. De pedagogiska traditionerna har under 90-talet inneburit alltmer ämnesövergripande tematiska studier. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Som projektledare är det min förhoppning att verksamheten kommer att fortsätta och dessutom vidareutvecklas och få nya funktioner. Det behöver inte vara funktioner som direkt handlar om undervisning utan sådant som berör en folkhögskola. Kan exempelvis skolinformation, nyhetsartiklar, lokalbokningar, olika kalendrar publiceras och administreras via webbapplikationen kan det blir riktigt bra. Vi har haft 1,5 år på oss att ta fram en fungerande kommunikationsform och det har varit en bra, men relativt kort tid. Utvecklingsarbete tar tid om resultatet ska bli bestående och i detta fallet webbapplikationen - fristående. Det finns i princip två möjligheter för andra folkhögskolor att ta del av resultatet: 1. De som är intresserade av webbapplikationen kan gå till adressen Där går det bra att logga in och själv testa de olika funktionerna. Möjligheterna är dock starkt begränsade med det inloggningsnamn som finns för ändamålet. För personer som är inom folkbildningen går det också att hämta hem en del av webbapplikationen koden är tillgänglig fram till årsskiftet 2001/2002 då projektets webbplats förmodligen upphör. Support ges inte efter juni månad Den som hämtat hem koden kan själv testa och kanske till och med använda webbapplikationen på sin folkhögskola. Det är med andra ord fritt fram att lägga till funktioner och förbättra webbapplikationen. Som projektledare är jag tacksam för vetskap om nya funktioner och väsentliga buggar. Ett par viktiga förbehåll finns: - den som hämtat hem webbapplikationen får inte sälja den, eller delar av den vidare - support ges inte 2. Support och vidareutveckling kan ges/ske mot ersättning. Det förutsätter att Glimåkra folkhögskola har möjlighet och resurser till detta. En annan möjlighet är att någon annan intressent ser en fortsättning och kan finansiera den, eller att ett nytt finansierat projekt tar hand om vidareutvecklingen. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? 5

6 I första hand har projektet planerats och genomförts för vissa långa kurser på Glimåkra folkhögskola (Bibellinje, Allmän linje, Assistentlinje, Högskoleförberedande år), samt kurser på de två referensskolor som ingått (Fellingsbro folkhögskola och Furuboda folkhögskola). I vår projektansökan skrev vi att om intresse finns från andra folkhögskolor eller studieförbund kan projektet i sin förlängning möjliggöra att de kan använda webbapplikationen. Det är nu möjligt eftersom en del av webbapplikationen finns tillgänglig att hämta. Varför vände sig kursen till just dessa? Bibellinje Bibellinjen har en internationell profil och använde en del av webbapplikationen (ett diskussionsforum) i sina distansstudier. Kursdeltagarna fanns både i England, Österrike, Etiopien. Assistentlinje, Allmän linje, Högskoleförberedande år Dessa kurser har periodvis under tema- och specialarbeten använt bland annat Lektionsrapporten och Länksamlingen i webbapplikationen. Ämneskurs Vi hann påbörja en bilddagbok för Ämneskursen där vuxna förståndshandikappade studerar. Denna bilddagbok befinner sig i ett teststadium då projekttiden är slut. Skolan som helhet Vi har fortlöpande publicerat en del text och bildmaterial från speciella skolaktiviteter på skolans intranet och hänvisat att synpunkter och kommentarer till det som publicerats kan skrivas i en enkel snabb debatt vi kallar för chatdebatt (del av webbapplikationen). För att ännu mer främja användandet av skolans intranet har vi också lagt ut viss skolinformation via webbapplikationen (kalender, veckoschema och matsedel). De senare funktionerna är inte klara och behöver utvecklas vidare. Webbapplikationen är integrerad i vårt intranet. Hur informerades om projektet? På Glimåkra folkhögskola informerade vi om projektet i både skolans lärarråd, personalråd samt vissa linjeråd. En del av informationen har varit övergripande och en del mer genomgående med bland annat förevisningar. Dessutom har en del rektorer och IT-ansvariga på folkhögskolor i Skåne informerats och förevisats om hur vi byggt upp webbapplikationen. Som projektledare har jag i oktober besökt, informerat och förevisat lärare på de båda referensskolor som ingår i projektet. Löpande information har dessutom getts på projektets webbplats En startguide togs fram för att underlätta arbetet för Glimåkra folkhögskola och de båda referensfolkhögskolorna. Personer som haft tillgång till har haft möjligheter att ta del av projektansökan och den delrapport som skickats in. Via denna möjlighet har projektet uppmärksammats som ett intressant projekt i folkbildningen (Projektet 6

7 Ljud och Bild en rapport i utvecklingsprojektet pedagogisk/teknisk utveckling (PTU) 2001, Sven-Olof Larsson.) Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? (ej relevant för detta projekt) C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Projektet är ett utvecklingsarbete som följer formen: idé utveckling test utvärdering anpassning ny funktion I inledningsskedet har arbetet fokuserats på att skapa en vettig säkerhet på användarnivå. På Glimåkra folkhögskola använde vi innan projektet kom igång ett enkelt forum och en lektionsrapport i skolans intranet och behovet av att avgöra vem som skrev var inte i fokus. Vi kunde lita på att man skrev en rapport under sitt egna namn etc, och vi slapp en inloggningsprocedur. Under projekttiden har webbapplikationen arbetats om och olika delfunktioner har kopplats med ett personligt användarnamn/lösenord och olika former av behörigheter. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Ur många aspekter har modellen fungerat som förväntat. Förutsättning för att det ska vara lättskött är exemplevis att: - de olika funktionerna ska kunna administreras och underhållas i ett webbgränssnitt - viss personlig service som glömda lösenord ska kunna ges automatiskt via mail - olika behörigheter kan tilldelas användare för att delegera uppgifter och ansvar - delar kan arkiveras och publiceras vid behov Dessa funktioner finns, men de kan förbättras. Andra funktioner för att administrera och konfigurera webbapplikationen är mer eller mindre på skisstadiet. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Bibellinje med internationell profil Studierna i Sverige genomförs på Glimåkra folkhögskola under tre perioder; terminsstart, terminsmitt samt terminsslut. Under två perioder är de studerande ute som volontärer och studerar delvis på distans. Distansstudierna sköttes via ett diskussionsforum (webbapplikationen). Vist telefon- och brevkontakt förekom också med de studerande. Fysiska träffar är en viktig grundförutsättning som förmodligen är svår att vara utan då det handlar om studier på halv- och heltid. 7

8 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Vi hade innan projektet sattes igång en del erfarenheter av IT-stött lärande inom lärarkåren. Glimåkra folkhögskola har vidareutbildat lärare och personal under flera år och det tillsammans med att det finns en öppenhet för nya idéer och det har givetvis underlättat arbetet. Trots det så är det inte helt lätt att få den uppmärksamhet kring ett projekt i den grad man som projektledare kanske önskar. Men samtidigt är vi som folkhögskola i en ständig förändring och det är många idéer som ska få sin rättmätiga plats. Som projektledare har jag också önskat att bolla fler idéer tillsammans med mina kolleger eftersom utvecklingsarbetet i hög grad varit ett ensamarbete. Jag har inte upplevt något direkt motstånd inom projektet. Det finns i och för sig ett slags motstånd mot många snabba förändringar, och det är sunt i sig menar jag. Detta betecknar jag som lite självsanerande för vilda idéer och tankar förblir på skisstadiet. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Bibellinjen Vid introducerandet av webbapplikationen gick projektledaren igenom funktioner och hur man använder de olika delarna för att hantera egna uppgifter och skriva i forumet. Lärare som höll i kursen tog tillsammans med de studerande fram en modell för hur distansstudierna skulle utformas. Innan första perioden av kursdeltagarnas distansstudier började använde vi modellen på skolan ett par gånger för att se hur det fungerade. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Ett år tidigare hade de som studerade på Bibellinjen med internationell profil använt ett betydligt enklare forum. Inloggningen byggde inte på ett personligt användarnamn och det fanns inga enkla sätt att hantera olika ämnen. På så vis har senaste versionen av detta forum förbättrat och förenklat studierna. Min uppfattning är att IT-stödet inte medför att det går varken mer eller mindre lärartid åt. Det beror förstås på hur en lärare sätter nivån på studierna. Handledning, administration, uppföljning och planering blir centrala, och för att kursen ska lyckas väl tar det tid. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? I mindre omfattning Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Det har fungerat bra, men det hade givetvis kunnat fungera bättre. I den utvärdering som gjorts med de olika kurserna har olika synpunkter kommit fram: De som studerat på distans har önskat tydligare och mer avgränsade uppgifter och att dessa ska vara mer tidsbundna. De har dessutom önskat att studieplanen för volontärtiden skulle vara mer detaljerad. 8

9 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Mediet i vårt fall är givetvis datorn och webben som arbetsredskap, teknikstödet är detsamma sedan starten. Följande olika tekniker bygger webbapplikationen på: - webbsidor skrivna i ASP Active Server Pages, samt HTML - databas Microsoft Access 97 / webbserver Microsoft Internet Information Server - serverkomponent JMail (hantera mail via script) - serverkomponent APSUpload (ladda bilder) - serverkomponent APSJpeg (hantera bilder) Under utvecklingsarbetet har olika text- och webbverktyg och webbläsare använts. Sidorna är kodade manuellt. Andra verktyg och programvaror som använts är Adobe PhotoShop, Adobe Acrobat, FTP-program, digitalkamera, scanner etc. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Om det finns ett problem så är de relaterade till en viss ovana vid att hantera distansstudier, samt använda Internet. Eftersom webbapplikationen har utformats så att den ska kunna uppdateras och administreras i ett webbgränssnitt och inte via traditionell FTP-överföring har värdefulla synpunkter från inblandade lärare påverkat och förbättrar denna funktion. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Enligt våra kursdeltagare har det inte funnits några egentliga problem med ITstödet vad gäller teknik och funktion som är relaterade till webbapplikationen. Det har dock inte varit helt bekymmersfritt att ansluta till Internet för de som studerat varit ute i Europa samt Etiopien. Det har handlat om tillgänglighet till dator med Internet-uppkoppling och tillförlitlig uppkoppling. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Det finns flera funktioner som kan förbättras och vidareutvecklas i webbapplikationen. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? De synpunkter som kommit fram under resans lopp har varit värdefulla och påverkat utvecklingen. Därför har jag som projektledare och utvecklare svårt att se hur arbetet skulle gjorts på annat sätt. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) 9

10 Det har fungerat både bra och mindre bra. Ett problem har varit att få tiden att räcka till. Förmodligen har tidsbristen eller valet av tid för test påverkat referensskolorna mer än vad det gjort mig som projektledare. Projektet var ursprungligen planerat till att starta ett halvår tidigare i samband med starten för läsåret Projektet beviljades dock inte förrän ett halvår senare och det har varit ett problem att försöka komprimera innehållet och utvecklingsarbetet. Eftersom projektet har inneburit ett utvecklingsarbete har referensskolorna fått ta del av webbapplikationen i ett senare skede, mitt i höstterminen Då var deras kurser redan igång och de har haft problem med att planera in testet av webbapplikationen i deras undervisning. Samtidigt arbetade kursdeltagare på en av skolorna (Fellingsbro folkhögskola) med att få en rutin att skriva logbok via First Class och enligt uppgift har det varit svårt att motivera de studerande att dessutom ägna tid åt webbapplikationen. Då de tog tid på sig att introducera webbapplikationen och lektionsrapporten hade de problem med att logga in vilket inte påverkat de studerandes intresse för att testa i positiv riktning. Som projektledare har jag dock från samma skola fått positiv respons på att support och kommunikation fungerat föredömligt. I sin utvärdering till mig har de betonat att problemet... är att introducera något nytt där det redan finns ett sedan länge väl inarbetat system.. (First Class). En erfarenhet av kontakten med referensskolorna är att välja referensskola som själva uttryckt ett behov av att lösa ett problem, eller saknar möjlighheter istället för att jag som i detta fallet frågade två personer om de kunde tänka sig hjälpa till att utvärdera webbapplikationen. De använde redan, och som många andra inom Folkbildningen fanns inget direkt behov av en annan lösning. Även om jag som projektledare ser fördelar med webbapplikationen i jämförelse med First Class och till att lösa vissa uppgifter, är det inte säkert att andra ser samma fördelar. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/ förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Som folkhögskola hade vi inte haft så många projekt som finansierats via liknande projektmedel och då ett projekt beviljas är det givetvis positivt. Som projektledare upplever jag att det har varit positivt både från skolledning och kollegor. Sedan medför ett projekt också ett merarbete samt egeninsatser för både skolledning och de som ska medverka. I praktiken handlade det om bland annat ny tjänstefördelning mitt i ett pågående läsår. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Det har fungerat bra, dock har en del av arbetet inneburit ett ensamjobb vilket i våra ursprungliga planer var ett arbete som skulle delas av 2-3 personer. 10

11 D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? SEK Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader SEK. Gränserna mellan utvecklings- och driftskostnader är svåra att dra för detta projekt. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. För detta projekt ser jag inte direkt hur en jämförelse ska göras. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Det fanns ingen kurs där webbapplikationen utgjorde denna grundförutsättning. Webbapplikationen är generell och passar många olika områden. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Webbapplikationen i sig är det verktyg som används för inlärningen frågan låter sig inte besvaras. Vilka var de vanligast förekommande positiva och negativa omdömena om kursen/ cirkeln? Några kommentarer från enkäter om själva webbapplikationen (inte kursen) Frågor till Assitentlinjen om: Hur den studerande upplevt det att logga in på skolans intranetsida och skriva i Lektionsrapporten Lätta att komma in Alltid funkat Det var inga som helst problem att logga in, det var ett bra sätt att kommunicera med läraren Det har alltid funkat Krångligt att komma in i början Första gången var det knepigt, men annars var det inga problem Onödigt att ha 11

12 lite trögt att bläddra i mängden av rapporter Frågor till Bibellinjen om: Hur den studerande upplevt det att logga in på skolans hemsida och skriva i diskussionsforumet Den har så gott som alltid varit tillgänglig Trots dåliga förbindelser så har Glimåkras hemsida alltid varit lätt att komma åt Endast strulat en eller två gånger och det är ju inte så farligt Inte strulat vad jag vet om det strulat har det nog varit mitt program Jag tycker att det är onödigt att skriva in hela epostadressen, skulle vara lättare med bara namnet Ibland har INTE markören hoppat ner till nästa rad av sig självt när man skrivit in något nytt. Frustrerande Detaljerade frågor har ställts till hur diskussionsforumet fungerar och hur de studerande skulle vilja förändra funktioner och möjligheter. Det handlar om att sortera och visa, redigera och strukturera, söka inlägg och skapa nya originalinlägg. De har också gett synpunkter på olika ikonteman som man kan posta med varje inlägg. Jag föreslår ett besök på för att kika på exempelvis webbapplikationens Forum eller Lektionsrapport för att komplettera läsarens uppfattning om dessa återgivna enkätkommentarer. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Webbapplikationen kan fylla en viktig funktion för en folkhögskola som aktivt vill använda webben för kommunikation internt och externt. Ett utvecklingsarbete som detta projekt tar tid om resultatet ska bli bestående På folkhögskolor och studieförbund används och First Class miljön flitigt, och det är enligt min mening ur de flesta synpunkter bra, till och med utmärkt! Nu när har kompletterats med resursdatabaser i webbmiljö och tillgång till Nationalencyklopedin har det blivit ännu bättre. Men Inom Folkbildningen handlar distansstudier och kommunikation ofta om First Class. First Class har många bra och användbara funktioner för bl a epost, diskussioner och direktsamtal. Samtidigt så är uppbyggnaden och gränssnittet av First Class begränsat. Det handlar mycket om att skicka epost till enskilda mottagare, 12

13 grupper eller forum. Inläggen följer formen av hur ett epost-meddelande är uppbyggt: avsändare / mottagare / meddelande. I en webbapplikation kan man anpassa ett inlägg efter ett mer detaljerat formulär, det går att validera informationen i formulären och se till att de följer en viss form. Du styr användaren så information hamnar i avsedda fält, ett konkret exempel: Har du läst ett antal rapporter eller uppsatser är du glad om de följer en viss form. Det underlättar för dig som ska svara för uppföljandet och bearbetningen av dessa. Skapar man ett rapportformulär med några rubriker kan en sådan mall vara till hjälp för den som ska skriva rapporten. Det finns förstås fler fördelar, det går bland annat att lista ett antal poster från en databas så helheten tydliggörs på ett annat sätt, grafik och layout får en annan roll i en webbapplikationen än i First Class. Arbetar man med First Class som plattform för distansstudier tenderar exempelvis svarsuppgifter, inlämningsuppgifter, instruktionsgivning etc bli en brokig samling meddelanden som ska sammanställas och bedömas. Visserligen kan man skapa underkonferenser och på så sätt uppnå en vettig struktur, men det finns ändå en begränsning i formen för kommunikation i First Class i textmassan som skrivs i fältet för meddelande. Har du som lärare läst ett antal rapporter, loggböcker uppsatser etc är du glad om de följer en viss form. Det underlättar för dig som ska svara för uppföljandet och bearbetningen av dessa. Dessutom kan en tydlig mall vara till hjälp för den som ska skriva rapporten. Det finns flera fördelar än så, det går bland annat att lista ett antal poster från en databas så helheten tydliggörs på ett annat sätt, grafik och layout får en annan roll i en webbapplikation än i First Class. Flera funktioner som finns i webbapplikationen saknas i och vice versa. Webbapplikationen tillför andra funktioner och möjligheter. En poäng är att webbapplikationen är avsedd för ett mindre antal användare, en skola tar själv kontroll över vilka dessa är. Stora nätverk kan vara ett problem där många kända och okända användare finns registrerade. Ett delikat problem att administrera. Dessutom är det trevligt med ett webbgrässnitt och det går att anpassa layouten så att den skräddarsys efter egna önskemål. Jag tror att många organisationer ha ett behov av att skapa ett eget utseende i webbmiljö på samma sätt som man formger en trycksak, ett prospektmaterial. Egna logotyper, bildmaterial skriver material etc betyder mer än vad man tror. Det är några saker som webbapplikationen kan tillhandahålla. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Det gäller att vara öppen och lyhörd för nya tekniska framsteg eftersom de skapar nya förutsättningar. Därmed måste vi inse att det vi nu har som en fungerande form kommer att förändras och vi kommer att förundras över de nya möjligheterna. En betydelsefull fråga tror jag är att bygga vidare på plattformsoberoende modeller och inte enbart vara hänvisade till funktionerna i en viss programvara för klient- 13

14 server arkitektur som First Class. Då sitter man i händerna på en mjukvaruleverantör, och det är inte säkert att de är lyhörda för önskemål om nya funktioner som skulle kunna passa i folkbildningen. 14. Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Samtliga ovanstående Mer information: 14