PROJEKTMATERIAL. Kvinnor ITiden. TBV Trollhättan. Mars 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL TBV Trollhättan Mars 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:... 3 Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:... 9 RAPPORT OCH IAKTTAGELSER Bakgrund Målsättning Slutligen

3 KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): TBV Trollhättan utvecklar ett projekt där målgruppen var de kvinnor som har tillgång till modem, men aldrig använder möjligheten. Ett djupgående problem i samhällsutvecklingen är att många inte blir delaktiga i den datatekniska utvecklingen och i synnerhet gäller detta flickor. Man kan konstatera att familjemönster, traditionella värderingar och rollmönster bildar betydelsefull bakgrund. På Pettersbergsskolan i Trollhättan har gjorts framgångsrika försök att intressera flickor för modern teknik. Med dessa erfarenheter har TBV Trollhättan genomfört ett distansutvecklingsprojekt med 100 kvinnor. Ett folkbildningsprojekt för kvinnor i alla åldrar. Några viktiga slutsatser kan dras av det projektet. 1 Kvinnor är intresserade av teknik. 2 Teknikutveckling går fortfarande på mäns villkor. 3 Vi har iakttagit att kvinnor är intresserade av kommunikation och dialog med varandra om gemensamma intressen. TBV Trollhättan developed a project which was supposed to reach women with modems, that never used the possibility. A big problem in society is that many does not join the computer technology development and especially girls. You can see that the family pattern, traditionally values and behaviors makes an important background. In Pettersbersskolan, Trollhättan has been made some successful attempts to make modern technology interesting. With these experiences has TBV Trollhättan worked with a distance developing project with 100 women. For women in all ages. Some important conclusions were made: 1 Women are interested in technology 2 Technology development is still on rules of males. 3 We have watched women and seen their interest in communication and dialog with each other about common interests. A. Projektansvariga Projektledare: Annliz Plattén Informationsansvarig:Annliz Plattén Utvärderingsansvarig:Annliz Plattén B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? 3

4 Vi ville öppna möjligheterna för kvinnor att distansutbilda sig, börja ngnstans för att gå vidare. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Traditionella Mammakurser till våra elevers mammor, med fysiska träffar och cirkelverksamhet. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Engagera kvinnor i samhällsrevolutionen, klargöra att det finns plats och syfte för dem i vårt IT-samhället. Se till att de ej kommer utanför. Våga! Ge sådana kunskaper att samtliga skulle våga anmäla sig till vidare distansutbildningar. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? TBV-chef Rosie Loheden, Rektor Ingwar Blomster och datalärare Annliz Plattén Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? En projektledningsgrupp bestående av 4 intresserade mammor. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. 2 miljöer; TBV Trollhättan, Lextorpsområdets grundskola. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja, behovet för vår verksamhet finns även om vi har små resurser. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Vi Upplever att vi gör nytta för andra distanskurser som våra elever sedan vågar sig på. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Kvinnor med modem. Varför vände sig kursen till just dessa? Oftast är det männen och barnen som använder dessa möjligheter och inte kvinnorna enligt vår erfarenhet. Vi upplever att vi gör nytta för andra distanskurser som våra deltagare sedan vågar sig på. Hur informerades om projektet? Annonsanmälningar. TV och tidningsartiklar. 4

5 Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Vår kurs är uppbyggd enligt principen desto fler desto roligare. Krav: Kvinna med modem. Det fungerade bra. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Vi utgick med flygblad. Annonserade anmälningsmöjlighet lokalt. TV och tidningsartiklar gav oss luft under vingarna. Ja, vi nådde vår målgrupp. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Kom, våga, var med i TT-samhället. Få hjälp på traven, vad dagens teknik har att erbjuda. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Vi har arbetat med en fingertoppskänsla och arbetat för att uppfylla vår deltagares behov och önskemål. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Ja, vår uppfattning är att vi har positiva deltagare. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Ja. Hur många och hur långa? 4 st, 3 lektioners. Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? I de flesta fall i närheten av de studerandes hemort eftersom vi denna gång gick ut endast lokalt. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Ja. Lite upp till deltagaren hur mkt engagemang som hon ville ge, med vissa minimikrav. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Hade en senast anmälningsdatum, men tog ändå emot rullande. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Nej. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja. Vissa fysiska träffar är nödvändiga. Viktigt att deltagaren får växa i sin egen takt efter sin förmåga. 5

6 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Endast projektledare och lärares erfarenhet. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Samverkan i projektledningen. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Ja, volymen har varit mkt större och naturligtvis har vi tagit lärdom av tidigare misstag. Insett att grundtekniken varit viktigare än vi trodde tidigare. Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Mer, men med friheten att vara platsobunden och tidsobunden. Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Annorlunda pedagogik och större uppmärksamhet på tekniken. Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Annat? Läraren blir mer en handledare än på en traditionell cirkel. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Jajamensan!! Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja, det har växt fram till en mkt väl fungerande organisation. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Konferenssystemet First Class Varför valde ni detta/dessa medier? TBV har använt det tidigare. Hur användes de i projektet? Som konferenssystem mellan deltagare. Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Annliz Plattén och Ingwar Blomster har tidigare använt systemet. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? 6

7 Nej. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? De har blivit lotsade och väl omhändertagna med ol slags bekymmer. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? En fungerande Off-line funktion. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Vi gjorde enormt stort förarbete och är nöjda. Har anpassat efter kursens gång vilket har fungerat bra. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Kanonbra! Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hade inga sådana problem. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Mycket bra och positivt. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Inga problem. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Finfint! Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Distansutbildningsverksamhet räknas ej in som underlag för cirkelverksamhet endast fysiska träffar utgör grunden för bidrag. D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? kr Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader kr 7

8 Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Utvecklingskostnaden är hög, men på lång sikt bör inte driftskostnaderna bli högre än andra typer av datautbildningar. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? 99 % Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja, genom viss omfördelning i den preliminära budgeten. Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Vi har inte arbetat på det viset. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Mkt, öppnat möjligheten att våga sig på distanskurser. Platsobundenhet och tidsobundenhet har uppskattats mycket. Datorkommunikation med lärare? Viktigt att det funnits mycket aktiv handledning i andra ändan. Datorkommunikation med andra studerande? Det är en av hörnpelarna som upplevts positivt och kul. Kursmaterial och kursadministration på web? De har fått vad de behövt för kursen. Databassökningar? Har ej använt detta. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Glada att det medfört datorvana och möjligheterna det medförde. Kul, så att en del vill gå en omgång till, en del positiva och redo att gå vidare på annan distanskurs. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Inga till vår kännedom. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Man måste beakta behovet av utbildning hur tekniken används. 8

9 Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Vi anser oss nu ha sådana erfarenheter. Externa aktörers kunskapsnivå kan variera mkt. Hur samordna den starkt varierande kunskapsnivå på deltagarna? Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Ekonomiska resurser, f ö anser vi att vi nu har kompetensen att genomföra distanskurser med gott resultat. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Kursstatistik och rullande kommunikation. I augusti kommer vi att lämna ut enkät på vår slutträff. 9

10 Annliz Plattén TBV TROLLHÄTTAN RAPPORT OCH IAKTTAGELSER Bakgrund Pettersbergsskolan i Trollhättan har under flera år genomfört s k mammakurser i datakunskap. Målet för denna verksamhet har varit att få kvinnor intresserade av dataverksamhet och därigenom stimulera flickor att i större utsträckning än tidigare intressera sig och få stöd för teknikinriktade val. Verksamheten rönte stor uppmärksamhet, inte minst på grund av att intresset var mycket stort. Över 100 mammor genomförde kurser. Dessa kurser gav också mig erfarenhet och kunskaper om kvinnors intresse för datakunskap. Det gav mig också kunskap om vilken kunskapsbakgrund som råder inom ämnet. Parallellt med detta genomförde också TBV två (2) ekonomikurser via distans och First Class, som också gav erfarenheter och kunskaper om hur en sådan undervisning bör gå till. Den ena kursen riktade sig mot rektorer och den andra mot sjukvården. Utifrån detta ansökte TBV om medel för genomförande av distansutbildning via First Class för kvinnor. Utbildningen riktade sig till dem, som redan hade en ansluten dator hemma, men av olika skäl aldrig använt datorn. Med mycket små marknadsföringsmedel, anmälde sig 100 kvinnor till utbildningen. Målsättning Målsättningen för utbildningen, vilket också genomfördes, var att: Få kvinnor att börja använda sina datorer. Ge grundläggande kunskaper i distansutbildning. Ge fördjupad undervisning i First Class. Våga sig ut på internet Ge möjlighet till övning i tangentbordsteknik Ge sådana kunskaper att samtliga skulle våga anmäla sig till en distanskurs. Målsättningen var också att bygga upp ett konferenssystem där dessa 100 kvinnor kunde dela med sig av sina erfarenheter, diskutera svårigheter och få svar av varandra eller av experter inom 50 ämnesområden, som utgjorde mappsystemet. Detta i enlighet med det som idag kallas lärande organisation. (Om 100 kvinnor har 20 idéer var, så skulle de finnas inlägg i mapparna för att nämna ett exempel). Från omgivningen riktades någon gång den kritiken att utbildningen inte hade något innehåll. Det fanns ingen kursbok, ingen förhandsform, utan kvinnorna byggde själva upp en mycket stor kunskapsbank som handlade om allt från våra barns skola till sex och samlevnad, juridik, miljö, mat, lediga jobb, billiga tips, ledarskap, kultur, ekonomi, kost och motion mm. Kunskaper och idéer, som vi idag funderar på att trycka ut i någon slags bokform. Utvärdering och reflexioner 10

11 Det föreligger ett mycket stort intresse för denna typ av verksamhet, men det behövs ett omfattande stöd och utbildningsvolymen blev mycket stor. (man bör här påminna om att många av kvinnorna aldrig ens använt en skrivmaskin och hade svårt att hitta bokstäverna på tangentbordet, medan andra var vana vid att använda speciella applikationer i arbetet). Vi har nu ett omfattande material, som kan analyseras vidare. Översiktligt kan konstateras att samtliga gjorde sin egen presentation. Översiktligt kan också konstateras att sammanlagt gjorde 156 aktörer totalt 347 inlägg i mappsystemet. Dessa inlägg varierade mellan ett (1) inlägg av en (1) person till 24 inlägg av 18 personer. Vid genomgång av historiken kunde då, i slumpvis valda mappar konstateras att varje inlägg lästes av mellan 11 och 45 personer. med en genomsnittsvolym, som motsvarar ca 30 personer, som läste varje inlägg. Intresset för vad som skrevs var alltså mycket stort. Vi kan konstatera att förmodligen gjorde alla ett inlägg och några gjorde flera. (Det finns möjlighet att analysera detta totalt, men tiden begränsar vår möjlighet. Frågan är emellertid varför det inte blev mer omfattande diskussioner på nätet. Varför blev det aldrig några vassa diskussioner i ex jämställdhetsmappen mm? Här finns mycket att diskutera och forska i, men detta behöver inte alls ha med datatekniken att göra. Samlar man 100 personer i en sal så är det vanligt att ett mycket fåtal, ibland en eller två personer yttrar sig. I så motto kan man säga att distansutbildningen var en mycket stor framgång. Många yttrade sig och alla läste, även om de inte läste allt. Å andra sidan kan man i små cirkelkurser få nästan alla att deltaga i en diskussion, men inte om vad som helst, utan då beror det på att man går i en cirkel därför att man är intresserad av det speciella ämnet. Vi vet heller inte i hur hög grad man använde mailboxen, för den kan vi inte se eftersom den är privat och vi vet inte hur mycket direktsamtal, som försiggick. Vi skall dock lämna ut en enkät till deltagarna i samband med slutträff i augusti. Det måste också påminnas om att många vuxna har svårt att skriva och känner en större motstånd mot att skriva än att prata. Slutligen Det föreligger ett mycket stort utbildningsbehov. Det föreligger också en mycket stor spännvidd i kunskaper mellan deltagarna, men även de som har datorvana har ibland haft avsevärda svårigheter att arbeta i distanssystem. Det föreligger också ett mycket stort intresse. Man kan också konstatera att TBV, med sin speciella kunskap om cirkelpedagogik, utgör en mycket god grund för vidareutveckling av distansutbildningsverksamhet. Annliz Plattén Projektledare 11