Projektmaterial. Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Lunds universitet

Transkript

1 Projektmaterial SVENSKA FÖR UTLÄNDSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL DISTANSUTBILDNINGSMODELL Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Lunds universitet Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Projektnamn:. Distansutbildningsmodell... 3 Kort sammanfattning på svenska och på engelska... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 6 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:...13 Egen utvärdering...14 Svenska för utländsk hälso- och sjukvårdsperonal. Distansutbildningsmodell...14 Målsättning...14 Kursen...14 Projektgruppen...14 Planeringsarbetet...15 Material...16 Produktionsprocessen...16 Rekrytering och genomförande Slutsatser...18 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 DUKOMs projektnummer: 106 PROJEKTNAMN: SVENSKA FÖR UTLÄNDSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL. DISTANSUTBILDNINGSMODELL Kort sammanfattning på svenska och på engelska Sjukvårdssvenska - en distansmodell har utvecklats av Folkuniversitetet i Lund. Utgångspunkten har varit den redan befintliga kursen Svenska för utländsk hälsooch sjukvårdspersonal steg 2 (sjukvårdssvenska 2) Kursen ges på uppdag av Socialstyrelsen och godkänt slutprov är en förutsättning för att kunna få svensk legitimation. Under projektet har det utvecklats ett datorstött utbildningsprogram i programvaran AsymetrixToolbook II. Utbildningsmaterialet består av 7 CD-skivor, läroböcker och kompendier. Kommunikationen med läraren sker över Internet. E- post och www är integrerat i programmet. Utbildningen kan skräddarsys för den enskilde eleven och kursstart sker kontinuerligt. Medical swedish - a modell for distance learning has been developed at Folkuniversitetet in Lund. It is based on the 20 week languagecourse in medical swedish that has been carried out for several years by Folkuniversitetet on behalf of the Swedish Medical Board. The projectgroup has created a computer aided educationprogram with the software AsymetrixToolbok II. The material contains of 7 CD-rom, books and boooklets. The communication between teacher and student is carried out over Internet. and webbrowser is integrated with the program. The course can be tailormaid for the individual student and courses can start continually. A. Projektansvariga Projektledare: Christer Ericsson Folkuniversitetet Box Lund , fax christer.ericsson@folkuni.se Informationsansvarig: Per Ola Olsson Folkuniversitetet Box Lund , fax perola.olsson@folkuni.se Utvärderingsansvarig: Per Ola Olsson se ovan Intern Projektets Web-adress: http//: Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 B. Projektpresentation 1. Bakgrund: - Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Frågan om distansutbildningens nya förutsättningar med hjälp av ny teknik hade redan börjat diskuteras inom Folkuniversitetet. Eftersom vi var mycket angelägna att delta i utvecklingens frontarbete så tedde sig ett deltagande i DUKOM:s arbete fullt naturligt. Att vi valde sjukvårdssvenska berodde dels på att det var en väl definierad kurs med väl definierad målgrupp som vi hade lång erfarenhet av i sin traditionella form, dels att det var en ganska avancerad språkutbildning med ett tydligt slutmål som vi tyckte var en utmaning att kunna lyckas med. - Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Folkuniversitetet har under hela sin historia haft som mål att arbeta med pedagogisk förnyelse. Vi har tidigare erfarenheter av distansutbildning i traditionell form och vi har också en lång erfarenhet av språkutbildning bl.a. svenska som andra språk vilket sjukvårdssvenskan är en form av. 2. Syfte: - Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Vi ville skapa en IT-baserad version av kursen Sjukvårdssvenska steg 2 (en beskrivning av kursinehållet finns i projektets fria rapport) samt genomföra en utbildning med minst tre och högst tolv deltagare för att utveckla en pedagogisk metod för denna typ av avancerade utbildningar. Vi ville också nå de potentiella elever som av familjeskäl eller ekonomiska skäl (t.ex. resor, dubbelboende, förlorad inkomst) inte kan följa utbildningen vid de fem orter i Sverige där den ges. Bl.a hoppades vi kunna nå invandrarkvinnor med sjuksköterksebakgrund som inte har möjlighet att gå kursen och därmed inte kan utöva sitt yrke. - Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Syftet har inte förändrats men verkligheten har gjort att en viss fokusförändring har skett. I stället för att både hinna skapa programmet och genomföra en fullständig kurs så har vi inriktat oss på att kunna färdigställa programmet och att hinna prova det på ett fåtal elever. Det visade sig även att målgruppen snarare bestod av ambitiösa läkare som behövde en möjlighet att göra vissa delar av kursen utan att följa en hel kurs. Ofta kombinerat med arbete av olika slag. Detta förändrade även kursupplägget från studiegrupper till individuella utbildningar och från kompletta 20-veckorskurser till skräddarsydda paket på mellan 10 och 20 veckor. 3. Aktörer: - Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Följande har medverkat i projektet: Idégivning och ansökan: Christer Ericsson, Per Ola Olsson och Johan Sandholm (samtliga Folkuniversitetet) Planering och kreativt förarbete: Christer Ericsson, Per Ola Olsson, Thony Cedrius, Lars Holmbring, Lena Bruzæus, Ulla Göransson, Elisabet Westin.Tord Johnson (samtliga Folkuniversitetet), Peter Tomaszewski (LundaForum), Alf Dahlberg (PanEydos) Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 Genomförande: (huvudsakligen programproduktion) Per Ola Olsson (projektledning), Thony Cedrius (ansvarig pedagog ) Lars Holmbring (programmering och design), Elisabeth Westin (logoped), Ulla Göransson, Lena Bruzæus, Tord Johnson och Annika Noori (materialproduktion), Jan Jansson (ljudinspelningar och bearbetning) Samtliga Folkuniversitetet i Lund.Kärnan i projektet har utgjorts av Per Ola Olsson, Lars Holmbring och Thony Cedrius. - Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Under den inledande planeringsfasen samverkade vi med IT-innovationsföretaget LundaForum för att få hjälp med att se olika informationspedagogiska lösningar. Vi samarbetade även med Alf Dahlberg från firma PanEydos som framför allt tillförde multimediaerfarenheter och grafiska synpunkter från ett projekt avseende multimedialäromedel i logopedutbildningen vid Lunds universitet. (Han arbetar även som lärare i grafisk formgivning vid Folkuniversitetet.) Vi har även haft ett mindre utbyte med datafirman Novada som arbetat med olika dataprogram för svenskinlärning på grundläggande nivåer. Under utvecklingsperioden sammanträffade några ur projektgruppen med Stephen J Anspacher som är prefekt för distansutbildningsenheten vid The New School i New York för att stämma av våra idéer med hans omfattande erfarenhet av distansutbildningsupplägg. 4. Den egna organisatoriska miljön : - Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (institutionen, skolan, verksamheten); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Studieförbundet Folkuniversitetet är den samlade organisationern för Kursverksamheterna vid universiteten i Lund, Uppsala, Stockholm, Göteborg och Umeå. Varje Kursverksamhet är en stiftelse knuten till sitt universitet och den lokala studentkåren. Stiftelserna/Kursverksamheterna utgör regioner inom Folkuniversitetet och respektive region består av ett antal avdelningar på ett fyrtiotal orter. Folkuniversitetets utbildningskultur och pedagogiska tradition präglas av organisationens fyra grundpelare; universitetsanknytning, obundenhet, internationalisering och strävan efter pedagogisk förnyelse med studiecirkelmetodiken som ett grundfundament. De tre viktigaste ämnesområdena inom Folkuniversitetet är språk, kvalificerad estetisk utbildning samt kvalificerad vuxenutbildning och forskningsinformation. Inom organisationen finns en ständig strävan efter att i projektens form utveckla ny teknik och metodik i utbildningen. Utvecklingsarbete stimuleras. Projektet Sjukvårdsvenska genomfördes inom Folkuniversitetets Lundaavdelning, vilken är en av de största avdelningarna i landet, dynamiskt påverkad av närheten till Lunds universitet och forskningsbyn Idéon. - Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja. I och med projektet har vi egentligen bara kommit fram till startblocken vad avser distansutbildning med ny teknik. Nu börjar loppet. - Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja! Projektet har haft positiv effekt för den ordinarie utbildningen i sjukvårdssvenska bl.a. genom nyproduktion av undervisningsmaterial och genom att olika idéer till undervisning i blandform kommit fram i dialogen mellan projektgruppen och ordinarie huvudlärare. Vidare har projektet efterhand engagerat personer i Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 organisationen som fått vidga sitt arbetsfält och skaffa sig ny kunskap och ny kompetens vilket vi bedömer kommer att stimulera till fortsatt utvecklingsarbete. Till sist har den kompetens som projektet givit sina medarbetare genererat en efterfrågan i organisatioen om hjälp med olika idéer inom DU-området. Inom Folkuniversitetet region syd har en speciell grupp bildats för att fortsätta utvecklingsarbetet inom området öppen och flexibel inlärning. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: - För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Utländsk hälso- och sjukvårdspersonal med genomgången godkänd kurs sjukvårdssvenska steg 1 eller motsvarande kunskaper prövade genom intestning. I detta fallet speciellt de som av olika anledningar inte kan delta i den ordinarie undervisningen vid våra kursorter Uppsala, Stockholm, Umeå och Lund samt vid Göteborgs universitet. Med utländsk hälso- och sjukvårdspersonal menas här främst läkare och sjuksköterskor men även t.ex. sjukgymnaster och farmaceuter kan vara aktuella. - Varför vände sig kursen till just dessa? Folkuniversitetet bedriver sedan många år just denna kurs på uppdrag av Socialstyrelsen och därmed är målgruppen är väl definierad. Vi trodde att den skulle vara ganska lätt att nå med hjälp av Socialstyrelsen och arbetsförmedlingarna. Vidare så finns det redan en relativt hög utbildningsnivå hos målgruppen vilket vi antog skulle underlätta arbetet med datorer och datakommunikation. - Hur informerades om projektet? Information skickades brevledes till samtliga arbetsförmedlingar i landet minst en gång samt till ett urval av arbetsförmedlingar ytterligare två gånger. Annons infördes i riksupplagan av Nytt Jobb Vård Information skickades även brevledes till alla invandrarverkets kontor vid ett tillfälle. Sedan gjordes en uppföljning per telefon till ett urval av arbetsförmedlare främst i södra Sverige. Brev skickades även ut till ett antal elever som med godkänt resultat klarat sjukvårdssvenska steg 1 men som inte fortsatt på steg 2. Inom Folkuniversitetet informerades alla avdelningschefer vid en årlig konferens på Visingsö sommaren Representant för Socialstyrelsen informerades under våren Utöver detta så informerades via DUKOMS och Folkuniversitetes websidor. - Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Gällande urvalsystemet fungerade såtillvida att kraven inte behövde sänkas, däremot så kom kraven att ökas något eftersom vi kom till slutsatsen att alla inte skulle passa för den här typen av utbildning. I skrivande stund genomför två elever utbildningen och tre står i begrepp att börja. Av dessa är det bara en som skall genomföra en fullständig 20 veckors utbildning. De övriga studerar enligt skräddarsydda tioveckorspaket där vissa delar uteslutits eftersom eleverna bedöms som för bra för att behöva en hel kurs men inte tillräckligt bra i vissa avsnitt för att klara provet som privatister. Som en följd av detta har antagningen förändrats från fixerade kursstarter med hela grupper till rullande antagning. Detta anser vi som nödvändigt för att kunna nå målet att nå de som inte kan delta i den ordinarie utbildningen, vilket är vårt mål. - Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Det var oerhört trögt att rekrytera. Detta är en typ av utbildning där eleverna inte kan förväntas betala själv. Finansieringskällorna är dels de platser som Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

7 Socialstyrelsen betalar, dels platser bekostade av enskilda arbetsförmedlingar. Vi kunde i detta projekt inte räkna med någon socialstyrelseplats eftersom de redan är översökta till de ordinarie kurserna. Genomslaget bland arbetsförmedlingarna har varit oerhört trögt. En del arbetsförmedlare var öppet skeptiska, t.o.m. negativa till distansutbildning. Skälen var huvudsakligen att man då inte ansåg sig kunna ha kontroll över att eleverna verkligen studerade så mycket som de skulle. Detta trots att programmet sparar alla loggfiler där man kan avläsa exakt hur mycket eleven arbetar med övningarna. En arbetsförmedlare uttryckte åsikten att det bara var bra att de (eleverna) lärde sig pendla.i projektets slutfas skedde till slut en viss öppning för skräddarsydda specialvarianter. Intressant att notera är att av fem elever kommer tre från Ljungby där Tryggve Svensson på arbetsförmedlingen har gett oss vårt efterlängtade genombrott. En av eleverna kommer att betalas av socialstyrelsen. Den eleven kommer också att bli ett intressant samarbete mellan Folkuniversiteten i Lund och Umeå. Vi nådde inte den målgrupp vi hade trott, d.v.s. sjuksköterskor och i viss mån läkare som p.g.a. familjeskäl eller andra tidsskäl inte kunde långpendla till kursorterna. I stället blev målgruppen inledningsvis högt motiverade läkare med behov av individuellt anpassade utbildningspaket. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: - Vilken pedagogisk idé byggde kursen på? IT-stödda självstudier med snabb lärarfeedback kombinerat med gruppvisa sammandragningar för lärarledd undervisning alt. videolektioner - Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? en fast struktur, beskriven i t ex en studiehandledning/ motsvarande, litteraturlista mm? en problemorienterad modell/motsvarande? annan modell, vilken? Eftersom målgruppen förändrades så förändrades även den pedagogiska modellen. Bl.a. har det ännu inte uppstått några grupper vilket gör att några gruppvisa sammandragningar inte kunnat genomföras. Den pedagogiska modellen har blivit ett modulsystem där varje modul har sin studiehandledning och där läraren kan komponera den struktur som passar bäst för den enskilde eleven. Med modul avser vi här ett kursavsnitt som t.ex. anamnes eller ordkunskap. För en fullständig bild av vilka avsnitt som ingår, se den fria rapporten.till hela utbildningen hör även en gemensam baslitterturlista. - Hur har eventuell examination skett? Någon examination har ännu ej skett av skäl som tidigare redovisats. Examination kommer att ske i form av Socialstyrelsens språkprov. - Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? (Motivera ert svar) Ett fullständigt svar på denna fråga får anstå tills de första eleverna har examinerats men redan på detta stadiet kan vi konstatera att det är tack vare den flexibla modulmodellen som vi har fått huvuddelen av våra elever. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7

8 7. Utbildningens organisation: - Ingick obligatoriska träffar i kursen? Ja. I vår planering tre stycken, en introduktion, en mitt i kursen och en strax innan slutprovet. Utöver detta skulle man också kunna organisera lokala sammandragningar för t.ex. videokonferenser. Med det förändrade elevunderlaget så blev det istället en introduktion samt individuellt planerade träffar. * hur många och hur långa? En introduktionsutbildning på en dag samt individuellt planerade möten på en halv till en hel dag, c:a en gång per femte vecka. * genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Både och beroende på omständigheterna. - Var kursen oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Inom den individuellt anpassade studieplanen kan de jobba i vilken takt de vill bara de blir klara med sitt pensum inom angiven tid. - Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Antagningen blev efterhand rullande. - Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Det ingick i den ursprunliga kursmodellen men har på grund av utvecklingen mot individualiserade kurser ej kunnat genomföras. - Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Bortsett från grupparbetena, vilka vi inte kunna genomföra så tycker vi att vårt upplägg hitills fungerat bra. I övrigt så anser vi att det är nödvändigt med en ordentlig introduktion för att eleverna skall kunna hantera dator och programmvara i fortsättningn, alltså måste den vara obligatorisk.den individuella studietakten passar våra elevers önskemål och ger därför en positivare inlärningssituation än en alltför styrd plan.att ha ett ytterligare antal träffar är enligt vår mening bra för att kunna känna av att den individuella planen fungerar. En sak som vi inte kunnat bedöma än är om den högt drivna individualiseringen skapar en för stor arbetsbörda för läraren. Var går brytgränsen? Hur många elever med individuella kursupplägg kan en lärare klara av? 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: - Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Ingen bland de direkt involverade - Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen? Lärarlagsarbete? Eftersom vi inte har genomfört någon fullständig utbildning så har lärarinsatsen endast varit en lärare. I skrivande stund engageras ytterligare en lärare för att överlappa den första lärarens insatser. Detta eftersom han arbetat med projektet över ett år utan chans till sammanhängande semester. Konkret innebär det att lärare ett genomför två tioveckorskurser. Därefter tar lärare två över och genomför en tjugoveckors och två tioveckorskurser. Ytterligare en lärare har varit behjälplig med viss stödundervisning på plats i Lund. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8

9 - Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser? På vilket sätt? * har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Denna fråga kan vi i nuläget inte svara på. En gissning skulle vara oförändrat med dragning mot mer. Åtminstonde inledningsvis. * har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? IT -stödet har skapat en situation där eleven i större utsträckning riktar sina krav och frågor mot läraren till skillnad från klassrummet där läraren traditionellt är den som ofta ställer kraven och frågorna. Fokus förändras från lärarens utlärning till elevens inlärning. * har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Från traditionellt undervisande lärare blir man handledare, tränare och coach för elevens inlärning. Från den sedvanliga cykeln med förberedelser, genomförande och efterarbete blir det nu förberedelser och efterarbete som glider in i varandra. Genomförandet sker hos eleven utan lärarens direkta medverkan. * annat? Även om speciell teknisk support finns så måste läraren även kunna ge viss teknisk hjälp eftersom han eller hon oftast är i mer kontakt med eleverna. - Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Eftersom lärarhandledningen har utförts av samma person som varit ansvarig pedagog i utvecklingsarbetet och huvuddelen av hans arbete skett på distans från hemmet samt att de första kurserna ännu inte är avslutade kan vi inte utvärdera detta i nuläget. Frågan man kan ställa sig är, vad är ledig tid? - Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Vi kan inte utvärdera detta i nuläget 9. IT-stöd i projektet: - Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Vi använde oss av dator med uppkoppling till Internet för kommunikation och framtida webanvändning. Materialet distribueras på CD-rom skivor.sjäva programapplikationen Sjukvårdssvenska gjordes i programmet Assymetrix Toolbook. I detta integrerades Eudora ligth som mailsystem. Desssutom använder vi oss av traditionell IT i form av bandspelare och telefon. * varför valde ni detta/dessa medier? Datorstöd och kommunikation över Internet var utgångspunkten i vår ansökan. CD-rom blev snabbt aktuellt när vi insåg att mycket av materialet består av tunga ljudfiler som inte är effektivt att distribuera över nätet när eleverna är modemuppkopplade. Programmet Toolbook valde vi för dess mångsidighet och för att det är enkelt att komplettera när väl ramprogrammet är konstruerat. Telefon och bandspelare är naturliga komplement när datorn har sina begränsningar eller när t.ex. mailsystem krånglar. * hur användes de i projektet? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9

10 Datorn med den programapplikation vi har tillverkat är elevens främsta verktyg. Materialet ligger på 7 CD-romskivor. Här finns alla övningar varav många är självrättande. Med den inbyggda mailfunktionen skickas alla övningsresultat till läraren och respons från lärare till elev. För support eller när det i övrigt är befogat så ersätts datakommunikationen med telefon. Vissa hörförståelseövningar kräver att eleven skall kunna backa bandet och denna funktion var mycket svår att lösa i programmet, därför valde vi att temporärt lägga dessa övningar på vanliga kassettband. * vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Ansvarig huvudpedagog och huvuddelen av de övriga lärarna hade ingen erfarenhet av datorer eller datakommunikation. Övriga i projektgruppen hade god dator och datakommunikationserfarenhet. Endast en person kunde arbeta i programmet Toolbook och ytterligare två personer hade kommit i kontakt med det.(telefon och bandspelare behärskades av alla.) - Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Ja. På två punkter har valet av teknikstöd förändrats. Vi trodde ursprungligen att vi skulle skicka mer material över www och vi hade en idé om att använda videokonferenser vid några tillfällen under en kurs. Detta är dock förhållanden som främst berör nuläget. I framtiden kommer websidorna troligen att utnyttjas mer och om det uppstår större lokala grupper någonstans så har vi en beredskap för att använda videokonferenser i kurserna. - Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Det enda problemet som vi haft är att mailprogrammet och internetuppkopplingen inte alltid har fungerat smärtfritt i kombination med programmet. Detta problem är nu löst. Det har också tagit tid att få en bra metodik i kommunikationen. t.ex. att hålla igång konversationen även om man inte har någon rättad övning att skicka till eleven. - Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Samma problem som lärarna har haft med mailprogram och internetuppkoppling har även drabbat eleverna. Annars är det hittills största problemet att eleverna ibland har varit klåfingriga och gått in i programinställningar där de inte skall vara och försökt göra egna förbättringar vilket lett till en del problem. Handhavandefel till följd av att vår introduktionsutbildning av programmen inte varit tillräcklig har också förekommit. Vi har också drabbats av en del tekniska problem, ett åskväder lyckades slå ut en bildslärm och ett modem hos samma elev. - Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Nej. Alla de funktioner som vi just nu saknar vet vi att vi kan utveckla i programmet. Endast tiden har här varit gränssättande. - Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Utöver det vi har idag skulle vi förmodligen arbeta mer med websidorna och så skulle vi spela in ett antal anamneser på vanlig VHS-video Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 10

11 10. Samarbete/samverkan - Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Bra. Vi utnyttjade våra externa partners främst under idé- och planeringsskedet När vi gick in i mer handfast genomförandefas jobbade vi i helt internt. - Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) - Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Projektet hade från första början ett odelat stöd från ledningen. En viss skepsis mot projektet fanns inledningsvis bland en del lärare som undervisar på de ordnarie kurserna. Denna har dock förbytts i ett intresse för den nya teknikens möjligheter samt ett stöd till projektgruppens arbete. - Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Något direkt motstånd har vi inte upplevt men den skepsis som fanns bland vissa lärare ledde till att det i början gick lite trögt att få fram en del material. Ett problem som vi nuddat vid är hur vi i framtiden skall definiera lärartid och därmed avlöning. Här är förmodligen dagens avtal och regler ett problem. - Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Sammarbetet fungerade hela tiden bra i projektet. Däremot hade vi ibland en del kommunikationsproblem. Tidsplanerna var också svåra att hålla. - Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Eftersom vi har försökt leva som vi lär så har projektgruppens medlemmar suttit och arbetat en hel del på distans från varandra. Detta har då lett till en del kommunikationsmissar men å andra sidan värdefulla metodiska erfarenheter. Endast en person i gruppen har arbetat heltid med projektet. Övriga har jobbat mellan 50% och ner till enstaka timmar parallellt med andra arbetsuppgifter. Detta har lett till att tidsplaneringen ibland har varit mycket svår att hålla. Sedan har vi haft otur med en del saker som sjukdom, en försvunnen CD-skiva och en flytt som i vissa fall också påverkat arbetet. Ytterligare en lärare i den inre gruppen hade också varit ett plus. Men det fanns inte fler som just i denna perioden kunde arbeta med projektet. D. Resultat 11. Kursekonomi: - Hur mycket DUKOM-medel tilldelades projektet? kr - Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. C:a kr. Eftersom utvecklingsarbetet har glidit in i de första kurserna så är det oerhört svårt att bedöma driftskostnaden. En uppskattning vi gör är att en 20- Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 11

12 veckors kurs har särkostnader på kr. utan examination. Våra två 10- veckorskurser ligger i det häradet så omkring kr av total kr är driftskostnader. - Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Kostnaden per elev för kursen i distansform blir ungefär lika stor som för motsvarande traditionell kurs. Detta förutsätter att man antingen kan engagera en lärare fullt ut i distansundervisning eller att man kan mixa traditionell undervisning med distansundervisning. Lokalkostnaderna för en traditionell elev distanselev uppvägs av dator- och datorkommunikationskostnaderna för en distanselev - Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Vi har ännu inte genomfört en hel kurs men räknar med att alla nu engagerade kommer att genomföra sina kurser. Det finns inga indikationer på att detta inte kommer att ske. - Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja - Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen: - Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? - Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: * datorkommunikation med lärare? * datorkommunikation med andra studerande? * kursmaterial och kursadministration på web? * databassökningar? - Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen? - Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen? Ingen elevutvärdering har kunnat göras vid rapporttillfället eftersom endast två elever påbörjat kursen och de har bara använt materialet fullt ut i några veckor. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: - Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande * förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Inom Folkuniversitetet finns både intresset och viljan att fortsätta utveckla den öppna och flexibla inlärningen med hjälp av olika ITverktyg. Det stora problemet är att allt utvecklingsarbete inom detta fältet kräver ganska stora resurser, både vad avser tid och pengar. Därför kommer det att krävas både intern samverkan och samordning samt allianser med andra aktörer för att kunna uppfylla den ambition som finns. * förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 12

13 Genomförandet hänger intimt ihop med utvecklingsarbetet. Att olika former av IT kommer att användas står bortom alla tvivel. Distansutbildning i olika blandformer kommer också att bli vanligare. Men eftersom utvecklingsarbetet måste bekostas så måste vi hitta system för både göra detta till en lokal angelägenhet samtidigt som reurser måste avsättas till samordnat utvecklingsarbete. Genomförandet kommer också att delvis vara avhängigt av att man kan göra nya avtalskonstruktioner med lärare och cirkelledare samt att bidragssystemet förändras till att passa för flexibel inlärning. - Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Upphovsrättsfrågorna och har mycket fysisk kontakt som behövs för att resultate skall bli optimalt. Halvdistans eller heldistans, när riskerar distansutbildningen att bli distanserande? Hur värderas lärarinsatsen? - Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Olika typer av regelverk som är konstruerade för konventionella utbildningssituationer; läraravtal, rapportering och bidragssystem, arbetsförmedlingarnas olika regelsystem upphovsrättsliga problem etc. Sedan måste utrustningen bli billigare, både för institutioner och enskilda. Investeringskostnaden och den relativt korta livslängden är ett hinder idag. Det stora genomslaget kommer inte att komma förrän nätverksdatorn för några tusenlappar är en realitet. Kunskapen hos uppköpare av utbildning måste också bli bättre. Genom utbildning och information så måste industrisamhällets statiska syn på arbetsorganisation (7-4) brytas ner. 14.Utvärdering av projektet: - Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert DUKOM-projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Kontinuerlig dokumentation av projektprocessen och diskussionerna inom projektgruppen. Utvärderingen av ert projekt består av två delar; den avrapportering som ni lämnat här och en egen slutrapport. Om ni vill, kan ni nedan kortfattat ange huvudpunkterna i er egen och kompletterande utvärderingsrapport. (Om rapporten publiceras, ange då även var den går att finna i publicerad form.) Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 13

14 EGEN UTVÄRDERING SVENSKA FÖR UTLÄNDSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERONAL. DISTANSUTBILDNINGSMODELL. Målsättning Målet med projektet var att hitta en IT-stödd distansmodell för 20-veckorskursen steg 2. Kursen ges i traditionell form vid Folkuniversitetet i Uppsala, Stockholm, Umeå och Lunds samt av Göteborgs universitet på uppdrag av Socialstyrelsen. Examination sker för Socialstyrelsens räkning vid dessa orter. Målgruppen är utländska läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och farmaceuter som är godkända på steg 1 eller har klarat intestning motsvarande godkänd steg 1. Efter godkänd kurs steg 2 kan eleverna gå vidare för att få svensk legitimation. Kursen Kursen består av följande moment: Anamneskrivning för läkare och sjukgymnaster (samtal patient - läkare) alt. Rapportskrivning för sjuksköterskor (överlämning mellan två sjuksköterskor) Uppsatsskrivning Författningssvenska Textdiktamen Namndiktamen Läkemedelsdiktamen Bruksanvisningsdiktamen Uttalsövningar Hörförståelse Läsförståelse Ordkunskapsövningar Lucktester De fyra sistnämnda momenten är avsedda för att öva upp det allmänna ordförrådet och grammatiken. I kursen kan även ingå allmän samhällsorientering, speciellt inriktad på social sektor. Projektgruppen När projektet startade fanns det en viss skepsis bland en del lärare i sjukvårdssvenska mot projektet och tanken på att kunna ge kursen på distans. En stor del av denna skepsis berodde främst på att man inte hade någon erfarenhet av datorer och datorkommunikation samt dess möjligheter. Därför ansåg vi att det var viktigt att formera en projektgrupp med stor bredd och där de som representerade teknikkunnandet inte var traditionella tekniker. En bidragande orsak till detta blev att den lärare som var intresserad av att jobba på heltid med innehållet inte själv hade någon större erfarenhet av steg -2- kursen och ingen erfarenhet av datorer. Vi var alltså en projektgrupp där de som kunde någonting om innehållet inte kunde något om tekniken och omvänt, men alla var villiga att lära sig. Som bollplank till vår Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 14

15 huvudpedagog fanns dock från början en f.d. lärare i sjukvårdssvenska som också är intresserad av datorns möjligheter och datorkommunikation. Vidare så fanns i utkanten av gruppen en kombinerad svensk och datalärare från vår avdelning i Kristianstad. Vi använde oss också av två externa medlemmar i gruppen under planeringsstadiet, dels en grafiker och multimediapedagog som även arbetar för oss som lärare i layout samt en IT-pedagog från Idéon -företaget LundaForum som hade erfarenhet av att introducera Internetanvändning i bl.a. skolor. Med detta fick gruppen följande sammansättning: Projektansvarig: Projektledare: Huvudlärare: Programmering och design: musik) Pedagogiska bollplank och skribenter: Grafik och multimedia konsult: IT-pedagogik konsult: Logoped: Christer Ericsson, avdchef Lund Per Ola Olsson Thony Cedrius Lars Holmbring, sektionschef (med lärarbakgrund i Ulla Göransson, Lena Bruzæus, Tord Johnson Alf Dahlberg (med lärarerfarenhet i layout m.m.) Peter Tomaszewski Elisabet Westin Utöver dessa bidrog även följande personer under produktionsprocessen: Janne Jansson (ljudtekniker), Marianne Söderberg (texter och röst), Annika Noori (texter, röst, rekrytering m.m.), jur kand Peter Alling (juridikkompendium), Anne Nilsson, Johan Sandholm och Anna Josefsson (röster), samtliga Folkuniversitetet i Lund utom Peter Alling och Anna Josefsson. Planeringsarbetet Planeringsarbetet och diskussionerna i projektgruppen varade väldigt länge om man tittar i backspegeln. Om man bortser från några inledande möten i maj så ägnades tiden från augusti till november till att diskutera hur strukturen och designen skulle se ut och vilka multimediala finesser som skulle användas. Tidigt kom vi, framför allt med hjälp av våra externa konsulter, fram till att inte skapa några hoppande hundar (detta blev symbolen för onödiga finesser som inte var pedagogiskt motiverade). Programmet skulle vi försöka hålla så rent som möjligt och hela tiden dra nytta av mediets absoluta fördelar framför böcker och kompendier. Om vi inte hittade några fördelar skulle böcker och kompendier fortsätta att gälla. Det skriftliga materialet var inget större problem. Den relativa fördelen med datorstöd var t.ex. möjligheten till självrättning samt att vi med mail kunde snabba på interaktionen mellan elev och lärare. Dessutom kunde en komplettering av materialet ske både snabbt och individuellt. Det stora problemet var alla ljudövningar som förekommer i en språkutbildning. Här lade vi ner en ansenlig tid på att diskutera hur anamneser/rapporter och uttalsövningar skulle utformas. När det gällde anamneserna och rapporterna var vi länge inne på att vi skulle försöka göra dem som videoklipp för att kunna beskriva hela situationen. Tiden medgav dock inte detta utan det blev ljudinspelningar. I momentet uttal önskade vi oss länge någon form av röstigenkänning så att eleven med hjälp av ljudkurvor eller Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 15

16 annan röstigenkänning skulle kunna jämföra sitt eget uttal med datorns rätta uttal. Vi sökte länge men de röstigenkänningsprogram som vi hittade på marknaden höll inte måttet. Lösningen blev plan B, nämligen att eleven kunde lyssna på inspelade uttal och spela in sig själv för att dels lyssna, dels skicka sitt eget uttal på ljudfiler till läraren för bedömning. Vår logoped fick ansvaret för att skapa en uttalsdel till vilken hon själv hade allt material. Komna så här långt i processen övergick vi i mitten november till en produktionsfas med fortsatt materialinsamling, inskrivning, ljudinspelningar och programmering. Material Innan jag går vidare och beskriver produktionsprocessen några ord om materialet och olika problem i samband med detta. Materialet omfattar c:a 3.5 GB med ljudinspelningar av anamneser, rapporter, hörförståelser, diktamensövningar och uttalsövningar. Det övriga materialet på omkring 100 MB består av 20 st bakgrundsartiklar till uppsatser, 20 st läsförståelser med 300 frågor, 20 ordkunskapövningar med 979 luckor och 10 st lucktester med 889 luckor, 20 st övningar i författningssvenska med lagtexter, frågor på lagtexterna, synonymövningar och lucktester samt frågor och övningar till bl.a. hörförståelserna. En enorm mängd material, varav en del nyproducerats men den huvudsakliga delen redan fanns till de reguljära kurserna. Eftersom inget befintligt material tidigare fanns på diskett eller liknande var vi tvugna att skriva in allt material (c.a 2100 sidor). Inget av uttalsmaterialet fanns på band och det övriga ljudmaterialet höll inte en sådan kvalitet att vi kunde använda befintliga inspelningar så den absoluta huvuddelen av de 3.5 GB ljud spelades in på nytt. De största problemet med materialet i sig självt var dels att knäcka vilka upphovsrättsliga konsekvenser som fanns, få de tillstånd som behövdes samt att försöka överblicka mängden av material. Här var det ett problem att vi som hade någon vision om teknikens möjligheter inte visste något om materialläget och de som kunde materialet inte hade kunskap nog om tekniken för att se hur det skulle kunna användas, något som ledde till att arbetet med materialisamling och kodning inte kom igång tidigt nog. Vad avser de upphovsrättsliga problemen så utgick vi efter en del diskussioner från att kopieringsavtalet måste gälla om vi betraktade en grupp på distans som lika med en klass. I några fall översteg vi kopieringsavtalets 15 sidor men bad om och fick tillstånd av författarna eller deras ombud. Skyddet av vårt eget material anser vi löst med hjälp av det kopieringsskydd som programmet är utrustat med. Produktionsprocessen Produktionsprocessen bestod i inskrivning, ljudinspelningar, diskussioner om hur övningarna skulle utformas i programmet, programmering, korrekturläsning och korrigering samt kontinuerlig nyutformning av funktioner som inte var så bra som vi trodde från början. Under denna tidsperioden sprack tidplanen oupphörligen. Först och främst skall man nog erkänna att den hade nog aldrig hållit fullt ut ens under de gynsammaste av betingelser men det fanns ett antal stora förseningsfaktorer som vi kan dra mycket lärdom av. Först och främst så kom materialproduktionen igång försent. Som jag nämnt ovan hade vi från början inte riktigt klart för oss vilken enorm omfattning detta skulle få. Sett i backspegeln så skulle man ha satt igång med inskrivning och inspelningar trots att strukturerna inte var helt klara. Som det nu blev så började de första manusen att droppa in den 1 oktober 96. Det var många löshästar iblandade i materialproduktionen och därför Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 16

17 blev manusleveranserna ryckiga och det gick inte alltid att direkt börja lägga in materialet eftersom instruktioner kanske saknades eller någon enstaka övning fattades. Detta gav ganska stora ställtider som ibland var helt onödiga. Ljudinspelningarna krävde att ett antal människor koordinerades och detta innebar att vi inte kunde spela in allt materialet i en följd under en begränsad tid. Därför hände det att ljudfiler levererades i oordning eller att någon inspelning glömdes bort och därmed uppstod nya ställtider för Lasse som jobbade med mjukvaran. De största problemen var uttalsövningarna och författningssvenskan. Vår logoped Elisabet som har gjort alla uttalsövningarna bor i Helsingborg och kunde bara komma till Lund vissa dagar för att spela in. När allt sedan var inspelat så kom vi fram till att strukturen måste göras om. När den nya strukturen väl var uttänkt så visade den sig innebära ganska omfattande omredigeringar i inspelningarna vilket tog ett antal veckor extra. Vi hade alltså inte haft en tillräckligt tydlig vision om slutresultatet för att kunna styra inspelninarna rätt från början. Författningssvenskan tog för lång tid att göra och åkte sedan jojo mellan författaren och vår huvudpedagog innan den blev godkänd och kunde nå Lasse och då var det många veckors jobb att få alla självrättande övningar att fungera. I ärlighetens namn så skall det också sägas att vår ambitionsnivå var oändligt hög och vi har trots allt lyckats framställa ett program som förmodligen skulle kunna ha tagit hur lång tid som helst att göra. I förhållande till hur lite vi har hunnit testa programmet har det varit förvånasvärt få fel. Vi vet också att de saker vi inte har hunnit med och de korrigeringar vi vill göra till nästa version är fullt genomförbara och förmodligen oerhört mycket enklare att göra än det vi har genomfört hittils. Rekrytering och genomförande Parallellt med produktionen började vi rekrytera deltagare. Våra åtgärder finns redovisade i den formella rapportdelen. Utöver detta så kan man säga att det var mycket svårt av två orsaker. För det första så var det en tvåfrontsrekrytering där vi dels skulle nå potentiella elever, dels nå de beslutsfattare som skulle betala för deras kursplatser. Det räckte inte med att övertyga en om distansutbildningens förträfflighet utan båda måste vara med på det. Även om många arbetsförmedlare tyckte att det lät intressant så fanns det lika många som var skeptiska. Jag fick hela tiden intrycket av att man inte tyckte att detta var en riktig utbildning, förmodligen för att de inte kunde kontrollera elevernas närvaro i sann Tayloristisk anda. Detta trots att a) det rör sig om vuxna människor med tydligt mål att få praktisera sitt yrke i Sverige och b) programmet innehåller olika kontrollfunktioner.för det andra så var vi inte tillräckligt klara med alla detaljer i programmet för att jag i alla lägen skulle kunna framstå som den 100% säljaren. Öppningen kom när den ordinarie huvudläraren i Lund Annika Noori blivit övertygad om att kursen kanske kunde fungera, framför allt för elever som inte behövde gå en hel kurs utan bara vissa delar. Ett system som tidigare inte kunnat praktiseras. Tack vare hennes kontakter så har våra första elever droppat in. En läkare och en sjukgymnast har påbörjat varsin skräddarsydd 10-veckorskurs och ytterligare tre läkare väntar på att få börja. Av dessa skall en gå en hel 20- veckorskurs. Hon finns i Östersund och vi kommer att sammarbeta med Folkuniversitetet i Umeå. Hon är kanske den enda hittils som överenstämmer med den ursprungliga målgruppen eftersom hennes alternativ hade varit långpendling till Umeå. De två första eleverna blev dock tyvärr lite av en nödstart eftersom både de och vi ville komma igång. För Thony som huvudpedagog blev det splittrande att både börja en kurs och fortsätta med materialproduktionen. För eleverna har det inneburit att en del material har kommit först efter hand. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 17

18 Vi ser dock framtiden an med optimism eftersom det verkar finnas någon form av ketchup-effekt i detta, när det väl lossnar på ett ställe så vågar fler satsa på denna typ av utbildning. Det är väl för väl att det goda exemplet fortfarande har makt. Under den korta tid våra elever har varit igång kan vi inte dra några säkra slutsatser om programmet som sådant men däremot att det är av yttersta vikt att man satsar på en ordentlig introduktionsutbildning av både lärare och elever i datoranvändning och datakommunikation. Handhavandefel är hittills vanligare än fel i programmet. Vi kan dock konstatera att de elever som nu, mer eller mindre provar ut programmet är föredömligt entusiastiska. Slutsatser Slutsatserna vill jag göra i några lättöverskådliga punkter: Inom de ramar vi har arbetat är vi mycket nöjda med vad vi åstadkommit hittills. Med mer tid och mer pengar kan det bli ännu bättre men det vi har är en oerhört bra grund att stå på och i nuläget ett alldeles utmärkt undervisningsprogram. Utveckling av bra DU eller ÖFL material kostar tid och pengar. Generaliserbarheten måste vara stor om framtida investeringar skall kunna räknas hem. Ett fortsatt stöd till utvecklingsarbetet är nog av nöden under en lång tid framåt. Tid är en avgörande faktor, allting tar dubbelt så lång tid som man tror Man måste skaffa sig en en tydlig överblick över materialet på ett tidigt stadium för att kunna jobba effektivt. Det är en vacker tanke att låta projektgruppens medlemmar jobba på distans men kanske inte mer än två dagar i veckan eller halva dagar. Man måste sitta tätt ihop för att kunna bolla idéer direkt eller för att kunna få grepp om tidsfaktorer innan de spårar ut. Internutbildning innan den verkliga utbildningen är en av de största nycklarna till framgång. Alla i produktionen måste få klart för sig hur både tekniken och materialet fungerar för att kunna skapa process och struktur. Lärare och elever måste kunna tekniken för att kunna koncentrera sig på innehållet. Inann kursen börjar måste ett kontrakt slutas mellan elev och lärare där man definierar vilka krav och förväntningar man har på varandra så att inga missförstånd uppstår på distans. Detta har vi upptäckt är oerhört viktigt för att kommunikationen skall bli smidig. Hur snabbt kan man förvänta sig en rättad uppsats, hur ofta öppnar man sin mail etc. Sedan måste man också sluta ett avtal mellan elev och anordnare om vad man får och inte får hitta på med datorn och programmet. Detta för att undvika ev. konflikter om teknisk support. För vår del var detta första gången vi genomförde ett så här stort projekt, nästa gång vet vi hur man gör. Det är också lättare att engagera fler lärare när vi har ett konkret exempel att utgå ifrån. Här kanske en av de största framtidsvinsterna ligger för vår del. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 18