PROJEKTMATERIAL. IT-stöd i folkbildningsverksamheten. Ljungskile folkhögskola

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Ljungskile folkhögskola s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön: Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 6 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 KKS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn: Kort sammanfattning: Informationssökning har för många studerande blivit synonymt med internet och sökmotorer med mera. Kunskaperna hur man använder denna möjlighet till aktiv och styrd sökning för informationshämtning och i kunskapsbyggande syfte, är dock bristfällig. Mycket arbete sker utan struktur och genomtänkt metodik. Samtidigt har våra traditionella kanaler för informationssökning med biblioteken i spetsen mycket kunskap att förmedla. Det finns faktakunskap som är lättare att nå och källgranskade via traditionella informationsmedier än via internet. Det finns också kunskap att få via internet som inte går att finna i till exempel tryckta uppslagsböcker. Det gäller att veta när det ena är bättre än det andra och hur det går till. A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Magnus Klang Ljungskile Folkhögskola LJUNGSKILE E-post: magnus.klang.lju@folkbildning.net Tel: Magnus Klang Magnus Klang / Lars Oredsson Ljungskile Folkhögskola LJUNGSKILE E-post: lars.oredsson.lju@folkbildning.net Tel: B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Vi ville undersöka varför och effekterna av att informationssökning via internet väljs i första hand av så många jämfört med det som tidigare erbjudits på ett traditionellt bibliotek. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Vi ville uppnå en större kunskap hos våra lärare och elever om informationssökning i stort. Vi ville bli bättre på att finna och sovra bland befintlig kunskap. Vi vill också lära mer om när olika informationsmedia fungerar bäst. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Syftet har inte ändrats men arbetsgrupper och aktörer har ändrats. Vi har inte kunnat genomföra motsvarande moment med studiecirklar utan fått koncentrera oss på elever som gått långa kurser på Folkhögskolan. 3

4 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Grundidén har utformats av Magnus Klang och Åke Arvidsson, till viss del också skolans IT-grupp och bibliotekarier. Genomförandet har skett med ett antal studerandegrupper. 4. Den egna organisatoriska miljön: Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Stiftelsen Ljungskile Folkhögskola ligger på västkusten, ca 6 mil norr om Göteborg och ca 2 mil söder om Uddevalla. Skolans huvudman utgörs av fem idéorganisationer: KFUK-KFUMs Riksförbund, Förbundet Kristendom och Skola, S:t Lukas i Göteborg, Ljungskile folkhögskolas Vänner, Ljungskile folkhögskolas Kamratförbund. Skolan har en omfattande utbildningsverksamhet med långa och korta kurser. De långa kurserna kan delas upp i en Allmän linje med fyra grenar (baslinje, livslinje, musik och naturvetenskap) samt fem speciallinjer (musiklinje, journalistlinje, fritidsledarlinje, världens kurs och yrkesförberedande kurs för elever med handikapp). Totalt ca 250 elever med ett internat på 120 rum vilket innebär att en del pendlar inom närområdet eller bor inhyrda på byn. Folkhögskolans utbildningsverksamhet bygger på en kristen livssyn och vill ge förutsättningar för studerande och anställda att, i öppen dialog, växa och utvecklas till hela sin personlighet. Människosynen präglas av en helhetssyn på människa och miljö, där var och en ges tillfälle att se och bli sedd, att bli något och att vara någon. Kunskapssynen präglas av en folkbildningens pedagogik, där allas erfarenheter är viktiga i kunskapssökandet. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Nej, inte som sådan. Våra kunskaper och erfarenheter kommer dock att tillämpas i våra kurser och utvecklas vidare. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Endast i begränsad omfattning. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Vi planerade att genomföra projektet med elever från våra långkurser och studiecirkeldeltagare. Vi har genomfört vårt projekt enbart med elever från långkurserna. Vi valde att genomföra detta med baslinjens elever, våra båda naturvetenskapliga grupper och journalistlinjens elever. Sammanlagt fyra klasser jämfört med ursprungliga två, beroende på bortfallet av studiecirkeldeltagare. Varför vände sig kursen till just dessa? Det var intressant att få med elever med olika bakgrund. Baslinjen där många har dåliga allmänna grundkunskaper och olika inlärningsproblem. Naturvetenskapliga klasserna där många är studiemotiverade och studerar väl kända naturvetenskapliga 4

5 fenomen men även nyheter inom miljö, genetik med mera. Journalisterna är också väl studiemotiverade och har flera moment i sin utbildning just om informationssökning som yrkesredskap. Hur informerades om projektet? Information delgavs på skolans planeringsdagar samt vid linjemöten. Eleverna informerades vid respektive klassråd. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Vi nådde vår målgrupp sånär som studiecirkeldeltagare. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Till största delen problemlösande. Varje grupp har fått arbeta med två olika projekt. Projekten har haft olika ämnesinnehåll. Den gemensamma grundinstruktionen har varit att lösa ett av projekten utan internet och ett med. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Vanlig klassundervisning kombinerad med problemorienterat arbetssätt där smågrupper fått lösa olika projektuppgifter. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Den har fungerat bra och känns invand av både studerande och lärare. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Projektet genomfördes med studerande på våra långa kurser och pågick parallellt med ordinarie studier. Antalet träffar har varierat mellan de olika grupperna. Det har varit schemalagda timmar om två alternativt fyra timmar uppdelade på två till åtta tillfällen. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Större delen av tiden har varit bunden men under en mindre del av tiden har de studerande själva valt var och när de genomfört sina uppgifter. Det har hela tiden funnits tillgång till traditionellt klassrum (utan datorstöd), datasal och bibliotek med tillgång till internet. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Start och antagning var vid fastställda tidpunkter. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Ja, under den schemalagda tiden. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? 5

6 Ja det har varit bra att gruppen har startat samtidigt och sedan fått en tidsram att arbeta inom. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Relativt goda kunskaper finns bland lärarna. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Varje lärare har arbetat med sin grupp under de givna förutsättningarna. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Valet av informationsmedier har varit mer styrt än vanligt. Inlämningsuppgifter har skett via First Class i en del fall vilket medfört att en del inlärningstid har åtgått till detta. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Vi lärare har som i andra fall kunnat välja att förlägga viss del av arbetstiden hemma. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Vi har valt att använda standardprogramvaror. Valet av Webbläsare har begränsats till inernet Explorer och Netscape av praktiska skäl med hänsyn till skolans datanätverk. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej, men vi har ökat tillgängligheten till internet för eleverna. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Många saknar djupare kunskaper om hur man kan använda sökmotorer, portaler m.m. på ett effektivt sätt. Detta har vi försökt råda bot på med hjälp av ett antal övningar och exempel. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Ja, möjligheten att enkelt låta alla lägga till bra och användbara länkar till en gemensam länkcentral. Nu skapade vi listor och de skall uppdateras vilket inte alltid görs så ofta som skulle behövts. 10. Samarbete/samverkan Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Det har varit ett positivt gensvar från kollegor och skolledning. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Det har fungerat väl mellan berörda lärare. 6

7 D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? Vi har beviljats Kronor. Hur mycket har projektet kostat totalt? Det har kostat totalt Kronor. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Det är omöjligt att beräkna. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? I stort sett samtliga. Något enstaka bortfall på grund av sjukdom. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja, det blev en något lägre kostnad på grund av bortfallet av studiecirkelgrupperna. 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Det skriftliga övningsmaterialet om effektivare informationssökning har varit väldigt viktigt för dom. Det har hjälpt till att ge bättre struktur vid eget arbete. Övningsmaterialet kommer vi att vidareutveckla i samarbete med skolans bibliotekarier. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? I liten utsträckning. Datorkommunikation med andra studerande? Marginellt. Kursmaterial och kursadministration på web? Ej aktuellt. Databassökningar? I mycket hög utsträckning. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Skönt att få en riktig genomgång av sökverktygen på internet. Bra att få använda internet med lärare i närheten som är vana. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? För lite tid vid sammanställningen av projekten. Dumt med olika sökregler för olika sökmotorer. 7

8 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande: Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Det är viktigt att ett projekt förankras väl bland dem som skall genomföra det. Att kunskapen finns bland deltagarna eller att extern hjälp kan tas in. Det är ett område som vi vid framtida projekt skall arbete mer med. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Skolan har mycket goda förutsättningar vad gäller teknik men behöver satsa mer på fortbildning för lärare. Det är fortfarande en mindre grupp som är mycket kunniga och redo att dela med sig men som med mycket annat är tiden en bristfaktor. Det är väldigt bra att även folkhögskolorna får del av ITIS medlen. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Att höja kunskapsnivån ytterligare hos lärare och elever. Men också kritiskt granska den information som fås via IT-medierna. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Rädsla för tekniken som sådan. Den behöver göras mer användarvänlig och i viss mån standardiserad. 14. Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Muntliga intervjuer och kursvärderingar. En hel del spontana samtal har uppstått och vi har därmed kunnat förmedla erfarenheter mellan grupperna. 8