PROJEKTMATERIAL. Gränsöverskridande kommunikation. Viebäcks folkhögskola. Mars 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Viebäcks folkhögskola Mars 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 6 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan D. Resultat Kursekonomi: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet: IT-projekt på Viebäcks folkhögskola ht vt Slutrapport del Erfarenheter under höstterminens distanskurs, första kursen Vad har vi lärt oss inför vårens kurs? Erfarenheter under vårterminens distanskurs, andra kursen Vad vi lärt oss så långt Nätens räckvidd Frågor om IT-projektet Sammanställning av aktiviteterna i konferenserna Andra grupper på skolan Några frågor om IT-aktivitet på Viebäcks folkhögskola läsåret 1997/

3 KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 121 Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Distansutbildningen Fortbildning för missionärer har kompletterats med IT för att möjliggöra och uppmuntra till samtal och idéutbyte och pröva möjligheterna att med hjälp av IT komma i kontakt med människor på olika håll i världen. Deltagarna i försöksverksamheten rekryterades bland deltagarna i två genomförda kurser. Erfarenheterna visar på stora utvecklingsmöjligheter samt att ett sådant utvecklingsarbete kräver mycket tid och uthålligt engagemang. The on-the-job extension course for missionaries has been completed with IT to enable and encourage exchange of ideas. The pilot project explored possible ways of communication by means of IT between people in various parts of the world. Participants were recruited from two on-the-job extension courses. The project experiences indicate great development potential, while requiring much time and perseverance. A. Projektansvariga Projektledare: Margaretha Möller Informationsansvarig: Ronnie Strömgren och Margaretha Möller Utvärderingsansvarig: Margaretha Möller B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Då IT-tekniken hittills i huvudsak varit förbehållen den rika världen, ville vi göra en satsning på att nå människor och platser i tredje världen. Det är en angelägen uppgift för folkbildningen, anser vi, att uppmärksamma den obalans som råder. Vi önskade pröva möjligheten att, med hjälp av IT, sammanföra människor från olika delar av världen i kunskapssökande och delgivning av kunskap. Även om tredje världens människor inte har tillgång till IT är denna teknik, genom den snabba interaktiva nyhetsrapportering som den möjliggör, en mäktig faktor i den förändringsprocess som inte minst tredje världen genomgår. Vi ansåg därför att det projekt vi önskade bedriva kunde tillföra folkbildningen angelägna erfarenheter och kunskaper. Vi ansåg också att IT-användning på distansfortbildningskursen för missionärer skulle innebära nya pedagogiska möjligheter i kursen. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Från 1988 till 1997 har på Viebäcks folkhögskola, i samarbete med PMU InterLife, bedrivits terminskurser för missionärer (totalt har 260 missionärer som arbetar med biståndsprojekt gått kursen). Sedan hösten 1994 har, också i samarbete med PMU InterLife, varje läsår genomförts minst två distansfortbildningskurser för missionärer. På dessa kurser bedrivs probleminriktade, deltagarstyrda studier inom 3

4 ämnen som kulturförståelse, ulandskunskap, nationaliserings- och demokratiprocesser. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Målet var att i en försöksverksamhet, utgörande en del av distansfortbildningskursen för missionärer/biståndsarbetare, utveckla och pröva en pedagogisk modell som går ut på att kursdeltagarna, lärarna och andra intresserade, under tiden mellan seminarietillfällena, med hjälp av IT möts i samtal i elektroniska konferenser. Nyhetsrapporteringen från det för kursdeltagaren aktuella geografiska området kan följas på Internet. Via olika församlingars och organisationers websidor kan man söka information om andra projekt i samma geografiska område. Med hjälp av IT hoppas vi också att på sikt kunna skapa nätverk för kommunikation med människor i olika kulturmiljöer och på olika håll i världen. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Syftet har inte ändrats, men vi har funnit att det går åt väldigt mycket tid för att få igång och odla ett nät av kontakter. Vi har hunnit pröva den pedagogiska modellen men inte hunnit så långt på själva nätverksbyggandet. Under projekttiden har vi således inte kunnat använda kontaktnätet som bollplank för studier i kulturförståelse, men vi önskar bygga vidare på grunden som är lagd. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Från Viebäcks folkhögskola: Lennart Björk, Margaretha Möller och Ronnie Strömgren och från PMU InterLife: Gunnar Swahn. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Gunnar Swahn från PMU InterLife har, tillsammans med Ronnie Strömgren och skolledningen på Viebäcks folkhögskola, utformat distanskurserna för missionärer allt ifrån starten. (Gunnar Swahn har under projekttiden övergått till en tjänst som missionssekreterare i Filadelfiaförsamlingen i Stockholm men har även därefter anlitats av PMU InterLife för att fortsätta arbetet med distanskurserna). 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Huvudman Viebäcks folkhögskola drivs av pingstförsamlingarna i Sverige genom stiftelsen Pingstförsamlingarnas Skol- och Kursverksamhet, PSK, allmänt kallat Pingstskolorna. Pingströrelsen är en frikyrkorörelse med drygt medlemmar i cirka 500 församlingar i Sverige. Kristen grund På Viebäcks folkhögskola vill vi föra samtal om kristen människosyn och livshållning och stimulera till en mångsidig utveckling och gemenskap. Vi vill att skolan ska vara en mötesplats för människor i olika åldrar och med olika bakgrund. Internatet 4

5 Folkhögskolan ligger som en liten by 14 km utanför Nässjö centralort. På skolan finns cirka 100 enkelrum i de sex hus som utgör elevbostäder. Viebäck vill vara en alkohol- och drogfri miljö som vi gemensamt ansvarar för. Viebäck har, som en av få folkhögskolor, ett eget daghem/fritidshem. Lära för livet Viebäck är en gemenskap mellan linjer av olika slag och mellan kursdeltagare och personal, en stimulerande miljö för samtal, tankeutbyte och studier. Närhet till natur ger rika möjligheter till ett aktivt friluftsliv. Verkstäder av olika slag, keramik, teckning, målning, skulptering, olika textila uttrycksformer, foto, video och digital bild inspirerar till konstnärligt skapande. Välutrustade klassrum, bibliotek med Internet-anslutning, skrivrum med datorer m m ger förutsättningar för varierande arbetsformer som möter olika sätt att lära sig på hos kursdeltagarna. Motionsspår, gymnastikhall, fotbollsplan och tennisbana ger goda möjligheter att hålla kroppen i trim liksom andaktsrum för själens hälsa. Linjer och kurser läsåret 1997/98 Allmänna linjen Allmänna linjen lugnare tempo Bild och form, åk 1 och 2 Fritidsledarlinjen, åk 1 och 2 Missionärskursen, 1 termin i samarbete med PMU Interlife Bibelterminen Allmänna kurser i Malmö och Göteborg Bibelskolor i Göteborg och Jönköping med förankring i församlingarna i respektive bygd Kurser i samarbete med LP-verksamheten på Lillvikshemmet och i Göteborg Handikappkunskapskursen i samarbete med Nässjö kommun i Kunskapslyftet Internationella kontakter I samarbete med PMU InterLife och Karibuföreningen har kontakter tagits med församlingar och folkhögskolor i Tanzania. Nio tanzanier vistades på Viebäck i ett par månader under hösten 1997 då de bl a studerade ledarskap och demokrati och gjorde ett stort antal studiebesök. I augusti besöktes Viebäck folkhögskola av en grupp på åtta från pingstförsamlingen i Kosice i Slovakien. Ett samarbete med Erikshjälpen för att ge stöd i uppbyggnaden av den sociala verksamheten i Kosice. Flera skolresor har genomförts till länder i Europa. Några kursdeltagare på Allmänna linjen, Fritidsledarlinjen och Bild och formlinjen åk 2 har en del av året bedrivit studier, gjort praktik eller gjort reportageresor i Europa, Afrika, Ryssland, Asien och Sydamerika. Kursgård På Viebäcks kursgård har ett antal korta kurser varit förlagda. Ofta har dessa kurser samarbetspartners som t ex Pingstförsamlingarnas HandikappVerksamhet, PHV, Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete i F län, PUF, Frikyrkliga Studieförbundet, FS, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen m fl. På kursgården kan man också boka in på Rum och Frukost. Mer information om Viebäcks folkhögskola och Kursgård finns att hämta på Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja, vi kommer att, med hjälp av IT, aktivt arbeta på att uppehålla och utveckla våra kontakter med människor i olika delar av världen. Detta kan ske inom ramen för olika kurser och också spontant genom enskilda kursdeltagares och gruppers engagemang. Vi kommer inte att avfärda idén att ett sådant kontaktnät kan vara en 5

6 resurs i ämnen som kulturförståelse och ulandskunskap, och i studiet av olika utvecklingsländer, deras kultur och livsvillkor, vilket vi tror kan leda till en ökad förståelse människor emellan. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Parallellt med projektet har intresset av att använda IT bland kursdeltagare och personal på skolan ökat liksom tillgången till Internet och Internet-kurser. Under året har Bengt Laveklint, lärare i digital bild, arbetat med Viebäcks websida, där också projektet presenteras. Vi räknar med att även efter projekttidens slut använda och utveckla IT-stödet i olika kurser. För kommande distanskurser av olika slag är erfarenheterna mycket värdefulla. Under höstens Missionärskurs använde kursdeltagarna IT dels för kunskapsinhämtning på Internet, dels för att komma i kontakt med människor via e-post. Gruppen från Tanzania som under två månader studerade ämnen som ledarskap, demokrati, samhällskunskap, administration och data, var mycket intresserade av IT. Vi prövade att via e-post kommunicera med människor på ett par platser i Tanzania. Det fungerade mycket bra. En enkät har också gjorts med kursdeltagare på folkhögskolan angående IT-användning och internationella kontakter på nätet. Även med avlägsna länder har det funnits kontakter genom enskilda kursdeltagare. Mozambique, Venezuela, Mexiko, Slovakien, Australien och Japan är länder som nämnts i enkätsvaren. Se slutrapport del Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Deltagare i Fortbildningskursen för missionärer inbjöds delta i projektet. Därtill krävdes att de skulle ha tillgång till dator och modem på hemmaplan. Varför vände sig kursen till just dessa? Det var naturligt att utföra försöksverksamheten i en distanskurs där det kändes mycket välmotiverat att pröva vad IT kunde tillföra. Hur informerades om projektet? Genom kursbroschyren och genom annonsering i tidningen Dagen. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Antagning till distansfortbildningskursen sköttes av PMU InterLife på samma sätt som till tidigare liknande kurser. Deltagande i projektet var inte ett villkor för antagning till distansfortbildningskursen. Deltagarna i höstens kurs fick inbjudan att vara med i projektet under första seminarietillfället. På grund av att de som var intresserade av att delta i projektet inte hade utrustningen helt klar blev det en fördröjning. Först efter tredje seminarietillfället kom samtal i konferenser igång. Under vårens kurs utgick vi ifrån att alla som hade tillgång till dator och modem skulle delta i projektet. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? 6

7 Rekryteringen fungerade tillfredsställande. Avsedd målgrupp nåddes. Deltagande i projektet byggde på att deltagarna själva hade tillgång till dator och modem vilket begränsade antalet som kunde delta i projektet särskilt i första kursen. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen på? Idén går ut på att vi lär av varandra, delar erfarenheter och lär av dem. Samtalet, de probleminriktade studierna och deltagarstyrningen har tidigare varit den övergripande modellen i distansfortbildningskursen. I projektet ville vi bygga vidare på denna idé genom att komplettera med IT. Samtalsrummet skulle härigenom kunna göras större och till och med kunna göras tillgängligt för människor i helt andra kulturmiljöer än den svenska. Samtalen skulle kunna komma tätare i tiden och vara oberoende av klockslag och plats. Problemområden att bearbeta skulle kunna hämtas upp, diskuteras och bearbetas genom deltagarnas egna erfarenheter, genom kurslitteraturen men också ur den aktuella situationen i de olika geografiska områdena som är intressanta för kursdeltagarna, som ska ha stora möjligheter att påverka innehållet i samtal och studier. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Fortbildningskursen för missionärer. Den är en distanskurs med tre seminarietillfällen på vardera två dagar med egen litteraturläsning, som utgör bakgrund till samtalen, mellan dessa träffar. Den första och sista träffen är förlagd till Viebäcks folkhögskola och träffen däremellan är förlagd till PMU i Stockholm. Samtalsrum skulle skapas i Konferenser i FirstClass miljö, på Crossnet (PSK Viebäck Inter) och på (Vieback Inter), dit deltagarna skulle kunna söka sig oberoende av plats och tid. På Crossnet, som är en ekumenisk bas, finns pingstskolorna representerade liksom PMU InterLife och andra gemensamma företag i pingströrelsen. Under Crossnets tak hittar man också biståndsorganisationer som Diakonia och Erikshjälpen. Meddelanden kan skickas mycket snabbt, till kursdeltagare och lärare i Sverige eller till människor på andra sidan jordklotet, till en eller flera med hjälp av e-post oberoende av tid och kan öppnas av mottagaren då det passar. E-postmeddelanden kan vidarebefordras från e-post till FirstClass-konferens och delges övriga deltagare. På Internet är det möjligt att ta del av information och nyheter från det för kursdeltagaren aktuella geografiska området församlingars och organisationers missionsarbete biståndsorganisationers verksamheter information om utbredning av Internet och e-post. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? (Motivera ert svar) Detta svar grundar sig på erfarenheterna under de två distanskurserna och särskilt på svar på skriftlig enkät från deltagare som var med vid tredje seminarietillfället i andra kursen (sju svar har kommit in från totalt tio kursdeltagare i andra distansfortbildningskursen). Se slutrapport del 2. Sju av sju deltagare, som svarat på frågorna om IT vid tredje seminarietillfället under andra kursen (även den deltagare som inte själv använt Internet eller e-post), 7

8 ansåg att idén att ta med IT i dessa distanskurser var riktig. På första kursen, då aktiviteterna i konferenserna inte kom igång förrän efter tredje seminarietillfället, ansåg man att det är bra att IT tas upp i fortbildningskurserna. Tidsbrist hade dock gjort att man inte själva varit aktiva mellan seminarietillfällena. Även i andra kursen har brist på tid angetts som ett hinder för att vara aktiv i konferenserna (tre deltagare av sju). Inga andra hinder har nämnts. Tiden mellan första och tredje seminarietillfällena var mycket kort, 7 veckor i första kursen och 10 veckor i andra, vilket har varit en nackdel för projektet. Kursdeltagarna är inne i en stressig period genom att de i regel är i full färd med att förbereda utresan. Flera av deltagarna är par med barn. Särskilt de kvinnliga deltagarna kan ha svårt att hinna med att fördjupa sig i samtalen på nätet. Det är så mycket annat som måste gå före. Det fanns deltagare, både kvinnor och män, som hade en väldigt hög arbetsbelastning med resor och rapportskrivande förutom det vanliga arbetet. Å andra sidan var kursdeltagarna mycket intresserade av att lära sig hur IT-verktygen skulle kunna användas med tanke på de kommande uppgifterna. De två deltagare som har engagerat sig mest i konferenserna är män. Av dessa anger en att tidsbrist har hindrat från att vara aktiv i konferenserna. Han hade deltagit i konferensen på Crossnet både med egna inlägg och svar på andras, men hade endast läst inläggen i konferensen på. Två kvinnliga deltagare har lyssnat på diskussionerna på Crossnet, men inte gjort egna inlägg. Det visade sig att användningen av IT-stöd var mer omfattande än vad aktiviteterna i konferenserna gav vid handen. Sex av sju i vårens kurs hade använt e-post och gjort sökningar på Internet medan endast en av sju hade läst och skrivit inlägg i FirstClass-konferenserna. Detta kan bero på att av de sju deltagarna endast en var van FirstClass-användare. Internet har blivit naturligt i många hem. Barnen är ofta bra på IT. I ett par familjer kommer barnen att ha kontakt med Sofiaskolan för sina studier i svenska m m. För barnen kommer dessutom, och inte minst viktigt, ITstödet innebära en möjlighet att hålla kontakt med kamraterna hemma. Vår förste engagerade användare av FirstClass (började i första kursen med del 2) lade ner mycket tid på att hämta hem och pröva den senaste versionen av FirstClass. Han ställde intressanta frågor, kom med förslag till förbättringar och gav många nyttiga tips som också sporrade oss lärare att inte ge upp. Av förklarliga skäl blev det mycket teknikaliteter i de första konferensinläggen. I konferensen PSK Viebäck Inter samlades dessa i en egen mapp, där nytillkomna intresserade skulle kunna läsa och lära. En av deltagarna, som inte hunnit engagera sig i konferenserna på grund av hög arbetsbelastning och resor, informerade sig noga om FirstClass och nämnde att han skulle höra av sig med frågor då han börjat sitt arbete på fältet. Vår aktive deltagare från första kursen var också engagerad i att bygga websidor för sin församlings räkning, där också missionsarbetet presenterades. Ytterligare tre deltagare (i andra kursen) har byggt hemsidor för att presentera församlingens verksamhet, inklusive missionsarbetet, respektive gjort egen hemsida för att visa bilder från landet och de människors vardag som man samarbetar med (i kontrast till de ensidigt negativa bilderna som de vanliga medierna tillhandahåller). Tre websidebyggare demonstrerade sina sajter vid första respektive sista seminarietillfället i andra kursen. Det skulle vara intressant att i kommande distanskurser pröva hur websidor och konferenser skulle kunna samverka. Av de fem nybörjarna (som datoranvändare) i kurs två har endast en angett tidsbrist som skäl till att man inte varit aktiv i konferenserna. De fyra övriga har inte angett något hinder. Det kan vara värt att notera att fem av nybörjarna har skickat 8

9 e-post och gjort sökningar på Internet. Det krävs alltså inte stor datorvana för dessa aktiviteter. Att starta FirstClass och delta i elektroniska konferenser kring kurslitteraturen kräver relativt mycket av datorvana men också av engagemang i läsningen. Endast en uppger att hon eller han diskuterat kurslitteraturen med kurskamrat. En nybörjare, som läst inlägg i konferenserna men inte skrivit in egna, anger att med hjälp är det inte svårt att lära sig FirstClass. Antalet deltagare i dessa distanskurser har varit något lägre än tidigare år. Det är en fördel att vara många som deltar i konferenserna, inläggen läses av fler och fler kan reagera på inlägg. Interaktiviteten är bästa stimulansen uppger en deltagare. En bra sak med FirstClass är att deltagaren från sin brevlåda kan se om någon läst det inlägg hon eller han gjort. Är det alldeles tomt lägger man av. I konferenserna (på Crossnet och tillsammans) har det rört sig om 2 till 24 läsare av 121 inlägg skrivna av 4-5 aktiva (inklusive kurs- och projektledare). Antalet inlägg har naturligtvis också att göra med om konferensen är sluten eller öppen. Se slutrapport del 2. Två kvinnliga deltagare i första kursen ringde upp ett par månader efter sista seminarietillfället för att få hjälp med inställningarna i FirstClass. Det gick bra att ordna på telefon. Har då och då sett en av dem läsa inlägg i konferensen på Crossnet. Då man väl kommit igång har FirstClass-programmet fungerat väl rent tekniskt. I konferenserna har en del intressanta frågor och tips tagits upp. Till en början handlade för många inlägg om tekniken, men efter hand blev det bättre med samtal om ideologi och mission, ansåg en deltagare. Övriga svar var OK och Bra och intressant. För att göra inlägg i konferenserna användes FirstClass med fördel framför att gå in från hemsida på Internet. Programmet uppskattades av dem som prövade det. Vi tror att det är all idé att jobba vidare med FirstClass som konferensverktyg i distanskurser. Försöksverksamheten har dock visat att det behövs ordentligt med tid för att komma igång med FirstClass. E-post och telefon har använts då och då (mest i kurs ett) för kontakten mellan deltagare och lärare. Kontaktnät ut i världen. Deltagare och lärare har haft kontakt med människor på olika håll i världen. Tanzania, Uganda, Sri Lanka, Argentina, USA, Bolivia, Sudan, Kenya, England, Tyskland, Finland, Norge, Bangladesh, Sydafrika, Pakistan. De allra flesta deltagarna i projektet har haft sådana kontakter. Kan nämna att vår kontakt i Argentina, just då sista handen läggs vid slutrapporten, skickade svar på en del frågor om nyhetsrapporteringen där (efter att en kopia av den första e-posten skickats). Han har också blivit nyfiken på Crossnet, och vi hoppas att han kommer att pröva FirstClass från Argentina och så kunna nå konferenserna direkt. Men allt tar sin tid. Till samtalen i PSK Viebäck Inter på Crossnet (sluten konferens) inbjöds under våren Nils-Olov Nilsson att delta. Han hade i en annan konferens på Crossnet efterlyst en konferens för missionsfrågor. Nils-Olov Nilsson befann sig i Florida i USA och arbetade med ledarkurser i Sydamerika parallellt med lärartjänst och doktorandstudier. Han bidrog med intressanta inlägg dock utan att få svar i konferensen mer än från projektledaren. Nils-Olov Nilsson har använt FirstClass och det har fungerat mycket bra. Varken avståndet eller klockan har förorsakat problem. 9

10 Vi hade planer på att samla e-postadresser i mappen Missionärskontakt i konferensen PSK Viebäck Inter men beslöt att ligga lågt med detta av integritetsskäl. På sikt hoppas vi att en sådan adresslista ska komma igång, där man själv skriver in sin e- postadress. Den kunde vara knuten till en lämplig konferens. På frågan Anser du att det kan finnas ett behov av en elektronisk mötesplats för missionärer och biståndsarbetare?, svarade en deltagare Absolut, tre Ja, en Kan vara bra för att skapa kontakter. En del frågor är kanske svåra att bearbeta där, en Det är nog möjligt och en deltagare svarade inte på frågan. Denne hade däremot under egna kommentarer skrivit : Visst kan IT vara ett verktyg och en mötesplats för missionärer och biståndsarbetare. Har svårt att uttala mig om Hur?!! På frågan om vilka behov en sådan mötesplats skulle kunna fylla gavs många förslag: Denna skulle kunna ge möjlighet till att dela liknande erfarenheter och samtala i både praktiska, teoretiska och andliga frågor till inspiration och personlig hjälp vara ett missionsteologiskt forum vara en träffpunkt för missionärsbarn och på olika sätt vara viktig för barnens uppväxt skapa kontakter och utbyta information diskutera problemlösningar och hitta tips om resurser På Crossnet har, då och då i olika sammanhang, behovet av en konferens för missionärer påtalats. Dessa svar pekar på behov och många möjligheter. Nyhetsrapportering Sju av åtta (inkl. deltagaren som gjort del 1 som sin sista del i kursen), har på Internet kunnat läsa nyheter från det land där de kommer att arbeta. Någon direkt jämförelse av hur en viss nyhet rapporterats på skilda håll i världen har inte hunnits med. Fyra av åtta deltagare i projektet arbetar med hemsidor på Internet, varav två åt sina församlingar, då också missionsarbetet presenteras. Ett gift par hade gjort en egen hemsida med spännande och vackra bilder från sitt land. De ville låta besökarna på hemsidan möta positiva bilder och inte bara katastrofer. Dessa hemsidor presenterades i distanskursen vid första resp. sista seminarietillfället i andra kursen. Nätens räckvidd En av deltagarna i projektet kunde endast vara med på seminarietillfällena två och tre i första kursen, eftersom han skulle åka till sitt arbetsfält redan i början av år Han var van dator- och Internet-användare och hade chattat med människor som var intresserade av det land där han tidigare arbetat. Innan han for meddelade han att det inte fanns Internet i det område där han skulle arbeta. Ett par månader senare fick vi en hälsning via e-post. Nu hade han fått igång datorn och kunde skicka och ta emot e-post. Han berättade också om det återuppbyggnadsarbete han höll på med. Från ett land i Centralafrika fick vi nyligen hälsningar där vi fick veta att de nu har tillgång till Internet och att det är billigare att använda e-post än fax. På Internet kan man hitta uppgifter om var i världen det går att använda Internet och e-post. Även på Crossnet kan man finna sådan information. Enligt denna översikt är det bara några få länder som inte har vare sig Internet eller e-post. 10

11 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Ja Hur många och hur långa? I varje kurs ingick tre seminarietillfällen på vardera två dagar. Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Flera av deltagarna hade mycket lång väg till träffarna som var förlagda enligt följande: Första träffen på Viebäcks folkhögskola i Nässjö Andra träffen på PMU InterLife i Stockholm. Tredje träffen på Viebäcks folkhögskola Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Ja och Nej. Alla deltagare har varit med på seminarierna, vilket är nödvändigt. Delkurserna behövde dock inte nödvändigt läsas i samma följd av alla. Några började med del 2 och avslutade med del 1. Då det gäller litteraturläsning, deltagande i konferenser, sökning på Internet, kontakt med lärare via e-post osv kunde detta ske oberoende av tid och rum. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Den var rullande. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Nej. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) De obligatoriska träffarna var nödvändiga på grund av kursens karaktär då också missionärsrollen behandlas och många gånger känsliga frågor. Erfarenheter kan delas som man bara kan delge i en miljö där man känner sig trygg och vet att det man säger stannar inom gruppen. Frågor av personlig karaktär lämpar sig inte att dryfta i FirstClass-konferenser (även om konferensen är sluten som PSK Viebäck Inter). Det är också bra att träffas för att pröva hur FirstClass fungerar. Av deltagarna som var med vid andra kursens sista trätt hade 6 av 7 använt Internet tidigare, men bara 1 av 7 hade använt FirstClass. 2 av 7 tyckte det var svårt att komma igång med FirstClass. 2 av 7 tyckte inte det var svårt, varav en tillade att det inte var svårt om man fick hjälp. Den individuella studietakten och den rullande antagningen har varit bra eftersom det inneburit större möjligheter för människor som nyss kommit hem eller snart skulle resa ut att delta i kursen. Om det finns tillgång till IT i det område där man ska arbeta, skulle det vara möjligt att fullfölja någon del av kursen därifrån. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? 11

12 Ronnie Strömgren och Gunnar Swahn hade erfarenheter av distansutbildning genom de fem tidigare kurserna. Projektledaren hade erfarenhet av egna studier på distans. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Kursledaren har tillsammans med Gunnar Swahn från PMU utformat distanskursen. Kursledaren har organiserat lärarinsatsen i distanskursen som helhet, både delar som ingår i projektet och delar som ligger utanför projektets ram. Projektledaren har haft hand om presentationen av projektet och undervisning och handledning i IT-användning i allmänhet och FirstClass i synnerhet. Kursledare och projektledare har haft ett nära samarbete och har hjälpts åt att följa upp kursdeltagarnas närvaro på nätet med svar på frågor mm. De har också engagerat sig i konferenserna själva och sökt skapa kontakter på nätet. Övriga medverkande lärare har deltagit som experter under kursen och har inte varit aktiva i konferenserna. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Ja Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Antalet kurstimmar under seminarietillfällena har utökats något för att inte ITdelen skulle inkräkta på övriga ämnen i kursen. Detta innebar en ökning av lärartiden med ett par timmar under två seminarietillfällen. Dessutom bygger IT-stödet på interaktivitet, och kräver relativt snabba svar på e-post och inlägg i konferenser, vilket innebär mer aktivt arbete mellan träffarna och även efter kursens slut, om en fortsättning är aktuell och om ambitionen är att bygga upp ett internationellt kontaktnät. Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Kursledarens insats har förändrats genom att han med hjälp av IT arbetat med uppföljningen av litteraturstudierna också mellan seminarietillfällena. Tidigare har dessa följts upp under sista seminarietillfället. IT har kommit på schemat (cirka två lektioner under vart och ett av första och tredje seminarietillfällena) vilket innebär en förändring av innehållet jämfört med tidigare kurser. Till detta kommer kontakten med kursdeltagare och andra via e-post och i konferenserna. Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Det har blivit mer av lärarsamverkan jämfört med tidigare kurser genom att kursledaren och projektledaren har arbetat tillsammans runt kursen även mellan seminarietillfällena. Det har blivit mer av kontakter med kursdeltagarna mellan träffarna för att följa upp litteraturstudierna och medverka i konferenser på nätet och hålla kontakt via e-post. Detta har upplevts positivt av kurs- och projektledarna och har inte setts som en belastning. Annat? Redan före projektet hade förändringar då och då gjorts i kursen för att möta kursdeltagarnas behov. Kursen har alltså inte heller tidigare varit statisk. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? 12

13 Läraren rapporterar in antal undervisningstimmar och övrig pedagogisk tid i sin tjänstgöringsrapport. Arbetstid kan även ligga på kvällen om det behövs och är lämpligt. Kvällsundervisning är också naturlig under de komprimerade seminarietillfällena. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Lärarnas arbete har organiseras av kursledaren. Genom den flexibilitet som finns i vårt sätt att beräkna lärartjänsterna har allt fungerat bra. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? FirstClass konferenssystem förutom Internet. Varför valde ni detta/dessa medier? FirstClass är bra på att skapa miljö för samtal i olika grupper, konferenser, både öppna och slutna. Nya inlägg flaggas och gamla inlägg kan sparas i olika mappar och återsökas inom grupprummets väggar. FirstClass har också en smidig e- postfunktion med privat brevlåda, där posten rensas ut efter viss tid om den inte sparas av mottagaren. Hur användes de i projektet? Med FirstClass loggade vi in på Crossnet där projektet hade konferensen PSK Viebäck Inter och till där vi hade fri tillgång till konferensen Vieback Inter. Deltagarna i projektet hade brevlådor dels på och dels på Crossnet. Detta gav möjlighet inte bara att smidigt skicka e-post inom respektive nät utan också att från denna miljö skicka e-post ut på Internet. Genom att konferenserna också har e-postadresser är det möjligt att göra inlägg i båda konferenserna samtidigt. Internet användes för att söka information, läsa nyhetsrapporter och för att presentera websidor. En deltagare tipsade om att det finns ett översättningsprogram på AltaVista. Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Projektledaren hade använt Internet och FirstClass tidigare. Kursledaren hade erfarenhet av Internet men var ny FirstClass-användare. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Kursledaren hade en del problem med inställningarna till FirstClass på sin dator hemma. När detta väl hade ordnat sig fungerade IT-stödet mycket bra. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Det har funnits vissa svårigheter att komma igång med FirstClass-programmet. Svårigheterna har mer gällt inställningarna vid inloggningen än användningen. Väntetiden för att få användarid och lösenord på var relativt 13

14 lång, vilket blev kännbart i våra korta kurser. På Crossnet kunde deltagarna själva registrera in sig under första seminarietillfället, vilket var bra. Att det var olika portnummer till Crossnet och till gav lite extraarbete tills vi fick veta hur problemet kunde lösas. Uppdateringar av FirstClass görs via Internet. Det finns bra information om detta både på Crossnet och på men det är inte så enkelt för den som inte är van. Ingen nämnde om något problem med Internet. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Det hade inte varit dumt med en funktion för att begära kvittens på att ett meddelande lästs även om mottagaren är utanför den aktuella FirstClass-basen. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Vi skulle ha använt samma IT-stöd, gjort en liten multimediaproduktion om hur man jobbar med FirstClass. (Om vi hade haft ekonomiska möjligheter.) Den skulle vara enkel, rolig och interaktiv och rikta sig till både kvinnor, barn och män. Till CD:n skulle höra en mycket enkel och tydlig instruktion på papper med tydliga bilder. Deltagarna skulle pröva den vid första seminarietillfället och sedan ta den med sig hem för att bli trygga med FirstClass innan man går in på riktigt. I detta interaktiva material skulle man också få lära sig hur man gör då man hämtar och installerar nya versioner av FirstClass från nätet. Det skulle också vara bra med svar på ofta ställda frågor. Finns ett sådant material redan skulle vi använda det om vi kunnat göra om projektet. Eftersom FirstClass är ett så bra konferenssystem även för långväga kontakter vore det värt att satsa på att utveckla ett sådant material. Vi ser möjligheter att på sikt genomföra distanskurser med deltagare från jordens fyra hörn! 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Bra. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Ej relevant. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Positivt. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Ej relevant. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Bra. 14

15 Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Ej relevant. D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? Kr Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader Kr. Utvecklingskostnaderna beräknas vara betydligt högre än driftskostnaderna. I denna typ av kurs pågår också en ständig utveckling även under driften. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Driftskostnaderna i projektet har blivit något högre jämfört med tidigare kurser, genom att kursen utvidgats med något fler timmar vid första och tredje seminarietillfällena. Kontakten med kursdeltagare och andra intresserade har krävt en del tid. Konferenser och brevlådor måste bevakas så att inte brev eller inlägg blir liggande obesvarade eller utan reaktion. Kostnader för Internetabonnemang och uppkoppling till nätet har tillkommit. Vi uppfattar ändå att ökningen av driftskostnaderna genom tillägget av IT inte är så stor att det sätter stopp för möjligheten att använda modellen i liknande distanskurser i framtiden. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Alla kursdeltagare som börjat utbildningen har genomfört eller genomför Fortbildningskursen för missionärer som planerat. Alla har deltagit i de delar av försöksverksamheten som varit schemalagda under seminarietillfällena. Den praktiska delen av försöksverksamheten (egen användning av IT mellan seminarietillfällena) byggde på att man hade dator och modem hemma. I denna del har under hela projekttiden tio personer deltagit mer eller mindre aktivt. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? Ej relevant. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? I projektet har endast ett litet stencilmaterial använts (hämtat på Crossnet) om hur man med FirstClass loggar in på Crossnet och. Detta har kom- 15

16 mit till nytta vid många tillfällen. I övrigt har samma kursmaterial använts som i tidigare kurser. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: datorkommunikation med lärare och andra studerande? Har endast utnyttjats av ett par av deltagarna, varav den ena i liten omfattning. (Tycks däremot nyttjas i större omfattning utåt mot andra kontakter). Kursmaterial och kursadministration på web? Enskilda deltagare har läst och hämtat material som rör det geografiskt aktuella området och delgett i samband med seminarieträffarna. Kursledaren har skickat information om program och uppgifter till kursdeltagare via e-post, som komplement till vanlig post. Databassökningar? Egna sökningar har gjorts på Internet av sex av de sju deltagarna i tredje träffen. Fem har på nätet kunnat läsa nyheter från det land där de kommer att arbeta? Exempel på sökningar : - Sudan info. Massor svar. Solenergiteknik ulandsinriktning - Allt möjligt såväl medicin, geografi mm - Litteratur till vår kommande utbildning, fakta om länder etc. Andra kristna organisationer. - Sökt information med tanke på mitt jobb, Arbetsförm., platsannonser m.m. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? På frågan om det var riktigt att införa IT i denna distanskurs var sju av sju inlämnade svar positiva. Tre som inte svarat, på grund av att man inte haft utrustning eller av andra skäl inte deltagit i den praktiska delen av projektet, får bedömas som mera avvaktande dock utan att vara negativa till det nya inslaget. Exempel på kommentarer : - Absolut. Vårt missionsarbete är beroende av IT både för PR och informationsinhämtande. - Bra att visa på möjligheterna som finns. Uppmuntra kontakter på olika sätt. - Ja! Ett viktigt hjälpmedel som vi bör använda oss av. Tack för en bra kurs! Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? På frågan om vad som hindrat från att vara aktiv i FirstClass-konferenserna på nätet, svarade tre att det berodde på tidsbrist. Förslag till förbättringar kom in från en av deltagarna : - Det skulle vara bra att ha en allmän information + råd (nedskrivna). Tycker jag som inte är något data-freak 12.Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? 16

17 Förutsättningarna bedömer vi som mycket goda då det gäller Viebäcks folkhögskola i stort och då det gäller olika distansutbildningar. Visionen är att få med kursdeltagare från tredje världen. Som svar på en e-postfråga, berättar informationsansvarige på PMU InterLife, Magnus Ramstrand, att visst har it-användningen ökat, både bland missionärer och våra samarbetspartners. De har oftast bättre datorer än vi. Problemet är väl kommunikationerna, men med den hastighet som internet-uppbyggnaden har kommer snart en stor majoritet av våra samarbetsländer att kunna nås och vi har då förutsättningar för ett nytt tänkande i vår kommunikation. Senast i går talade vi om att sätta fart på vår web-sida. De interaktiva möjligheterna är ju gigantiska där vi inte bara hänger upp vår kommunikation med missionärer utan direkt med våra samarbetspartners. Förslag från deltagare i projektet: Utveckla tankarna kring IT, samla missionsråd i en weekendkurs kring missionsinformationsflödet i församlingarna. Lycka till! Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Goda förutsättningar finns - för att använda IT-stöd i biståndskurser - för att t ex ordna kurser för missionsråd med utbildning i hur man använder IT för information och kommunikation. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Viktiga frågor är att hitta ett material om studieteknik vid användning av IT-stöd. Det skulle vara generellt och brukbart i distanskurser med varierande innehåll och finnas på svenska och engelska och gärna på franska och spanska. hur man som nybörjare ska kunna lära sig FirstClass, när det man ska lära sig av ska hämtas från nätet. En motsägelse! Det behövs ett enkelt material (på papper) om hur man kommer igång, hur man hämtar nya versioner på nätet och hur man installerar dessa. Önskvärt vore också att på nätet kunna hitta manualer av olika svårighetsgrad (man avstår från att skriva ut jättelånga saker). hur kvinnorna och tredje världens människor ska kunna göras delaktiga. En kommentar från en av deltagarna i projektet låter vi gå vidare: Det skulle var önskvärt med ett samlat dokument om hur IT (mycket praktiskt) skulle kunna serva missionären och missionen med utrustningstips etc. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Resursfrågan är naturligtvis ett problem både lokalt och globalt, men det tycks som om det finns en inneboende drivkraft i förbättrade kommunikationer, så vi ser positivt på möjligheterna att fler och fler hinder ska undanröjas så att människor från olika delar av världen ska komma till tals med varandra. 14. Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Skriftliga frågeformulär, samtal och egna iakttagelser som IT-användare i projektarbetet. 17

18 IT-projekt på Viebäcks folkhögskola ht vt 1998 Slutrapport del 2 (kompletterar rapporten som utformats efter Mall för Databassökning) av Margaretha Möller Vi är två lärare som arbetar med projektet som ingår i distansfortbildningskursen för missions- och biståndsarbetare. Ronnie Strömgren är kursledare och jag är projektansvarig. Ronnie hade viss erfarenhet av Internet men hade inte använt FirstClass då försöksverksamheten startade, medan jag hade viss vana vid Internet och FirstClass. Erfarenheter under höstterminens distanskurs, första kursen. Distansfortbildningskursen för missionärer hade bedrivits i samarbete med PMU under ett antal terminer och var uppskattad. IT-användningen skulle tillföra något pedagogiskt positivt till kursen inte ersätta sådant som var bra. Vi ville inte skrämma bort någon med tekniken. Man skulle kunna delta i kursen med behållning även om man inte önskade delta i IT-projektet. Gemenskapen kursdeltagarna emellan och möjligheten att samtala om erfarenheter och problem av olika slag har alltid varit viktiga inslag i kursen. Detta innebar att introducering och information om projektet inte fick stjäla allt för mycket tid från övrigt som stod på schemat under seminarierna (tvådagars), som missionärsrollen, projektadministration och kulturförståelse. Antalet kursdeltagare under höstens kurs var relativt lågt. Vid de tre seminarietillfällena deltog sex, sju respektive sex missionärer. Rekrytering har skett genom PMU och genom annons i Dagen. Vid första seminarietillfället (2-3 oktober 1997), gavs en introduktion om framväxten av Internet, möjligheten att skicka e-post och delta i elektroniska konferenser. Vi kopplade upp oss på Internet och visade även hur FirstClass används, tittade bl a på hur PMU presenterar sig på Crossnet och visade hur olika konferenser ser ut och hur man kommer åt att läsa inlägg och skriva egna. IT-projektets idé presenterades. Två i gruppen hade inte tillgång till Internet eller e-post hemma. Två hade Internetabonnemang men önskade inte vara med i projektet. De övriga två hade Internet och e-post på gång. Ingen hade vana vid FirstClass konferenser. Bland de sex deltagarna fanns intresse att lära sig mer om IT. Då jag på telefon kontaktade ett par intresserade lovade de att skicka e-post så fort allt var klart. Men ingen e-post kom. (Vid tredje seminarietillfället berättade de att de försökt skicka e-post, som tydligen inte kommit fram.) Vid andra seminarietillfället, som var förlagt till PMU i Stockholm, hade ytterligare en deltagare tillkommit. Denne hade vana vid datorer och Internet och har inom kursen blivit vår mest engagerade deltagare i kommunikationen på nätet. Under det tredje seminarietillfället på Viebäck (20-21 november), jobbade vi praktiskt med FirstClass, och deltagarna fick FC-disketter med sig hem. Ytter- 18

19 ligare en kursdeltagare med datorvana hade kommit till, medan en var förhindrad att delta i seminariet. Deltagarna delade med sig av egna erfarenheter. Någon hade chattat på nätet och fått kontakt med människor i andra delar av världen som delade intresset för det aktuella landet. Någon brukade läsa nyheterna på Africa Online, ytterligare en annan kände till församlingar som engagerade sig på nätet. En konferens med namnet PSK Viebäck Inter hade ordnats på Crossnet för vårt projekt. Och på har konferensen Vieback Inter öppnats. Efter det tredje seminarietillfället, som i tiden låg knappt två månader efter det första, var själva kursen avslutad. Ur projektets synvinkel har det varit en nackdel att kursen varit så komprimerad i tiden (7 veckor). Vi lyckades alltså endast få med en deltagare i projektet av de sju som deltog i höstens distansfortbildning. Något gemensamt arbete i gruppen runt kurslitteraturen mellan seminarierna har därför inte varit möjligt. För vår datorvane kursdeltagare som började kursen i del 2, var FirstClass relativt oprövat och han lade ner inte så lite tid på att ta ner ny version av FirstClass, installera den, logga in sig på Crossnet och på, söka upp konferenserna och delta i konferenserna och skicka e-post. Samtalen har då mera rört sig om hur vi skulle få allt att fungera på bästa sätt, nertagning av ny version av FirstClass, inställningar, konferenser i Crossnet och på och andra mera tekniska frågor än omkring kurslitteraturen. Detta måste ju göras eftersom det är en förutsättning för att själva idén ska hålla. Det tar längre tid än vi hade trott. Ronnie fick lägga ner inte så litet tid på att få sin e-post och FirstClass att fungera hemma, trots att hans inloggning fungerade i skolan. Vid sista seminarietillfället då frågor ställdes om deltagarnas syn på IT-inslaget i kursen, ansåg man att det var bra att få lära sig om detta nya redskap. Problemet för dem som från början var intresserade av projektet var att tiden inte ville räcka till. Kursdeltagarnas utvärdering av kursen i sin helhet var mycket positiv. Vad har vi lärt oss inför vårens kurs? Trots att vi inte fick igång den försöksverksamhet vi hade önskat under höstens distansfortbildningskurs hade ändå våra strävanden gett oss viktiga lärdomar, som vi hoppades kunna omsätta under vårens kurs. Vi hade formulerat följande plan: Deltagande i projektet bör vara självklart för alla. Redovisningar delges i FirstClass-konferenser eller med e-post, faxas eller, om dessa möjligheter inte står till buds, sänds i brev till Ronnie. Vi behöver komma igång med egna övningar i FirstClass redan första seminarietillfället Vi bör göra allt vi kan för att hjälpa kursdeltagare att snabbt få program och inställningar att fungera. Det är svårare än vi trott att komma igång. För den ovane är det inte så lätt att, från nätet, hämta information om hur man går till väga. Det är också en fråga om tid som står till buds. Det är svårt att få deltagare att skriva inlägg i konferenser. Frågorna bör snarare röra sig om allmänna viktiga problem och frågeställningar än om personliga erfarenheter med tanke på den öppna miljön. Personliga erfarenheter delas under seminarietillfällena då alla möts. 19

20 I kursen bör ingå att kursdeltagaren arbetar med följande: (Här följer några förslag som kan diskuteras och kompletteras vid första seminarietillfället) Redovisningen presenteras i konferens på Crossnet eller på. Någon gränsöverskridande e-postkontakt Deltagande i konferens på och på Crossnet Någon sökning på Internet angående aktuellt land och område demokratiprocesser i aktuellt land och område viktiga nyheter i det aktuella landet eller området. hur en global nyhet presenteras inifrån landet eller området Vilka samarbetsprojekt med församlingar i Sverige finns i det aktuella landet. (Sökning på Internet, Crossnet eller på annan FirstClass-databas.) Vilka i så fall? Vilka församlingar står bakom? Vem är projektansvariga? Formulera utifrån kurslitteraturen två frågor att ställa till några av våra e-postkontakter i olika kulturmiljöer. Testa frågorna inom kursen (med e-post, fax eller på telefon) innan de sänds. Redovisa svaren i konferens på Crossnet eller på eller, om detta inte är möjligt, vid tredje seminarietillfället. Erfarenheter under vårterminens distanskurs, andra kursen. Vid första seminarietillfället i distansfortbildningskursen på Viebäck (den 5-6 mars 1998) hade nio kursdeltagare mött upp. Som erfarenheten lärt oss, ville vi komma igång med FirstClass redan från början. Vi hade lånat in en projektor att koppla till datorn så att alla i kursen gemensamt skulle kunna följa och diskutera vad som hände på skärmen. Så noga som tiden tillät visade vi hur uppkoppling med FirstClass sker till Crossnet och till. Vi skickade e-post, deltog i konferenser och tittade på hur det hela var upplagt. Ett par av kursdeltagarna visade respektive församlings websidor på Internet, där också missionsarbetet presenterades och vi skickade en hälsning till Gästboken. Detta, praktiskt inriktade, arbetspass om IT hade lagts på kvällstid i kursgården, där kursdeltagarna också var logerade. På så sätt ville vi göra det bekvämt för var och en som ville att med handledning öva sig i att koppla upp till Internet, Crossnet eller. Vi hjälpte också till så att, under kvällen, alla som ville kunde registrera in sig på Crossnet med namn, adress, lösenord och önskad e-postadress mm.. Det var bra att ha detta gjort när alla fanns på plats. Det skulle ändå dröja några dagar innan allt fungerade med e-post och konferenser. På fanns inte denna möjlighet att registrera in sig utan projektledaren meddelade administratören som sände användar-id och lösenord. Något som dröjde ganska länge. Gifta par tilldelades en enda e-postadress på Crossnet, men båda registrerade in sig för att ha egna identiteter (naturligtvis) om de ville göra inlägg i konferenserna. Till de som inte hade FirstClass hemma skickade vi programmet (som hämtats från Crossnet) med e-post. Starten med IT-stödet blev betydligt effektivare än i förra kursen. Dessutom fanns det den här gången fler som hade dator med modem och Internet-abonnemang hemma och därför kunde vara med i projektet. Sju deltagare räknade vi med i projektet, varav ett par skulle resa ut redan före tredje seminarietillfället. Endast två hade FirstClass. 20