PROJEKTMATERIAL. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Sigtuna folkhögskola s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön: Målgrupp/-er och rekrytering:... 5 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 KKS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn: Sammanfattning (svenska): Detta projekt inventerar vilka möjligheter det finns att berika och förbättra naturkunskapsundervisningen på en folkhögskola med hjälp av olika IT-stöd. Under tre terminer har olika dataprogram testats och olika pedagogiska modeller tillämpats vid undervisningen av allmänna linjens kurser i naturkunskap. Planeringen och genomförandet av projektet beskrivs liksom erfarenheterna av projektet. Summary This project is an inventory of the possiblities to enrich and enhance science education at a Folkhighschool with help of IT-support. During three semesters different computer programs were tested and different pedagogic models were applied in the general course in science. Planning and implementation of the project is described as well as the experiences from the project. A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Lisa Larsson / Elwood Overholt Lisa Larsson / Elwood Overholt Ingen utsedd B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Bakgrunden till projektet är en vilja att förbättra och förnya naturkunskapsundervisningen. På en liten skolenhet är det svårt att upprätthålla en välutrustad naturvetenskaplig laborationsmiljö och aktuella läromedel är dyra i inköp samt åldras snabbt inom detta ämnesområde. Via Internet kan vi ta del av aktuell forskning. Vi kan med hjälp av olika IT-stöd visualisera och erbjuda modeller av komplexa fenomen som tidigare har gjorts med hjälp av t ex planscher och modeller. Tematiska studier kräver komplettering till befintliga naturkunskapsläromedel och det finns mycket värdefullt material i digital form på Internet och programvaror som berikar och kopplar undervisningen i naturkunskap till dagens samhällsfrågor. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Projektet har förts in i den ordinarie undervisningen på Sigtuna folkhögskolas allmänna linje under tre terminer. Vår allmänna linje har under de senaste läsåren arbetat aktivt med nyttjandet av konferensmöjligheter på folknet. Att samla arbeten, redovisningar och kommunicera via folknet är något vi tillämpat även under detta projekt. 3

4 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Vi ville ge en stimulerande och attraktiv naturkunskapsundervisning bl a med hjälp av olika typer av IT-stöd. Ett önskat mål från vår sida är att detta ska ge en god allmänbildning och förståelse samt förmåga att söka, bearbeta och presentera naturvetenskapliga frågeställningar. En del i lärandet i dagens utbildning är att kunna hantera datorn som hjälpmedel på många olika vis och detta har våra elever fått tillämpa i stor utsträckning. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Huvudsyftet har ej förändrats, men en del i projektet var att utföra interaktiva laborationer vilket visade sig vara svårt. Vi hade en bild av att det skulle finnas ett stort utbud av program för detta ändamål. Dock har vi funnit att vi saknar en hel del inom detta område. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Lisa Larsson och Elwood Overholt, som är lärare i naturkunskap, har planerat och hållit i själva projektet. Vi har haft ett utbyte av idéer med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Vid genomförande så har det varit de studerande på allmänna linjen som medverkat i projektet. Svensklärare och samhällsvetare har arbetat tillsammans med oss naturvetare i ett Östersjöprojekt och på det viset har större delen av lärarlaget varit involverade i vårt kks-projekt. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Ett visst samarbete har skett med SLU. De har producerat två gedigna läromedel som finns på nätet. Det var därför naturligt att knyta kontakt med dem för att tillsammans bolla idéer om hur läromedlen skulle kunna användas. De fick ta del av hur de användes hos oss och hur de mottogs av eleverna. Vi sökte även andra liknande kontakter med bl a The Baltic Sea Programme, Marin och brackvattensekologi (Systemekologi) på Stockholmsuniversitet, Department of Ecology, Evolution & Behavior, University of Minnesota samt personer som arbetar med virtuella miljöer för lärande, men något samarbete kom inte till stånd. 4. Den egna organisatoriska miljön: Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Sigtuna folkhögskola startade sin utbildningsverksamhet Grundpelare, enligt vår grundare Manfred Björkquist, för denna skola är att den ska vara en mötesplats för människor och samt en plats för dialog. Detta är en strävan att uppnå även idag, vilket vi naturligtvis delar med många andra folkhögskolor. Skolan har alltid arbetat med internationella kontakter i form av stipendier och kamratkurser. Datorer i nätverk började, i liten skala, att användas i början av 90-talet, och sedan dess har skolan utvecklat användningen av IT. Redan 1995 användes Internet som källmaterial på vissa av våra utbildningar, framför allt dåvarande medialinjen. Sigtuna folkhögskola har under de senaste läsåren haft mellan studerande. På skolan finns tre yrkesutbildningar, fritidsledare, församlingspedagoger och distans- 4

5 utbildning för församlingspedagoger. Inom vår kyrkliga profil finns också svenska kyrkans grundkurs. Förutom vår allmänna linje har vi även en intensivkurs i engelska samt en estetisk linje. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja! Projektet kan ses som en initialt stor satsning på att förändra undervisningen på allmän linje. Med oss in i framtiden tar vi de kunskaper vi fått genom projektet. Även inför nästa läsår har vår skola valt att satsa ytterligare medel (timresurser) för att verksamheten ska fortleva. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Den allmänna linjen har påverkats övergripande. Det ökade datoranvändandet inom naturkunskapen har gett kunskaper som berikat all annan undervisning. De tekniska och maskinella krav vi ställt under projektets gång har inneburit förbättrade villkor för alla linjer på skolan. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Allmänna linjens elever under läsåren 99/00 och 00/01. Varför vände sig kursen till just dessa? Naturkunskapsundervisning finns endast på den allmänna linjen. Hur informerades om projektet? Hela lärarkollegiet informerades på en speciell studiedag när projektet hade beviljats. Tankarna runt projektet presenterades och IT-pedagogen Roger Pettersson från SLU var inbjuden att tala om läromedel på nätet och distansstudier. Eleverna under läsåret 99/00 var också välinformerade om att vår kurs Genetik var en del av ett större projekt, mycket pga. de besök vi hade från lantbruksuniversitet. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? (Ej aktuellt för vårt projekt.) Alla på den allmänna linjen har medverkat i projektet. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? (Ej aktuellt för vårt projekt.) C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Projektet har genomförts under perioden december 1999 juni Vårt projekt har vänt sig till alla studerande på allmänna linjen under läsåren 99/00 och 00/01 och varit uppdelat i olika perioder där pedagogik och upplägg har varierat. På vår skola använder vi ordet kurs för tematiska studier. Ibland är dessa kurser renodlade inom ett ämnesområde och ibland är det samverkan mellan olika ämnesområden. 5

6 De elever som förväntas studera hos oss i tre år tillhör gruppen Grundår och de som studerat tidigare hos oss, eller andra gymnasiala studier tillhör gruppen Fortsättningsår. Här redogör vi för hur vi arbetat i projektet och vilka olika faser projektet bestått av. Fas 1. Jan mars 2000: Fas 2. Mars maj 2000: Fas 3. Juni aug 2000: Fas 4. Sept okt 2000: Fas 5. Nov feb. 2001: Vi inventerar utbudet av program och intressant mate rial på Internet. Planering av vår första kurs, Genetik. Kursen Genetik genomförs med Fortsättningsåret (22 elever). Summering av genomförd kurs och nytt sökande efter lämpligt material och områden samt planering för kommande kurser. Kursen Från Big-Bang till vårt liv idag ges till en ny elevgrupp som går i vårt Fortsättningsår. (16 elever) och kursen Grundkurs i naturkunskap ges till Grundårets elever (16 personer). Utvärdering av genomförda kurser och planering av kursen Östersjön. Fas 6. Mars maj 2001: Kursen Östersjön genomförs av alla studerande på vår allmänna linje. (32 personer). Fas 1: När projektet hade beviljats startade vi med ett fritt surfande. I vår årsplanering på den allmänna linjen låg redan på våren 2000 ett tema som skulle handla om genetik. Ganska snart bestämde vi oss för att koncentrera oss på det multimediala läromedlet Genvägar producerat av SLU med finansiellt stöd från bl a KK-stiftelsen. Det tog tid att sätta sig in i läromedlet. Under denna tid, och under själva genomförandet hade vi kontakt med SLU. Det blev ett givande och tagande från båda håll. Vi tog del av deras tidigare erfarenheter, fick resonera om deras pedagogiska tankar i programmet, och de fick se hur det användes i en vardag, hur programmet mottogs av våra elever. Vid planeringen av temastudierna ställde vi en del grundläggande frågor. Vi ville att ämnesområdet genetik skulle stå i fokus. Eventuella datatekniska problem fick inte överskugga hela kursinnehållet, d v s våra krav på datoranvändandet för våra elever skulle ha en rimlig nivå. Fas 2: Temastudierna genomfördes under mars-maj månad, nio hela arbetsdagar, en dag / vecka. Dagen delades oftast in i tre delar. Grundstrukturen såg ut på följande sätt: (Se gärna vårt schema) schema.htm 6

7 Genomgång och föreläsning om dagens underrubrik. Här följde vi i stort sätt samma indelning som programmet hade och dataprojektor användes i stor utsträckning. Arbete i datasalen (halvklass) med programmet. Initialt hade vi en lärare som kunde handleda i arbetet med läromedlet, men framför allt hjälpa till med konferenshanteringen i folknet. Diskussionstid i smågrupp. Här tog vi upp frågeställningar rörande det ämnesspecifika, men det gav också utrymme för att samtala om hur arbetet vid datorn fortlöpte. Varje vecka hade vi till uppgift att läsa en tidningsartikel som sedan diskuterades i grupper. Vi ville förankra studierna i det som dagligen kommer upp i media, så att inte Genvägar skulle upplevas som någon isolerad företeelse framför datorn. I övrigt innehöll studierna en hel del andra uppgifter. (Se gärna vår hemsida) Fas 3: Efter summering var det återigen dags att inventera material. Under denna period mötte vi de första motgångarna i vårt projekt. Inför de kommande kurserna hade vi hoppats att finna en del interaktiva program där laborativa moment skulle kunna ingå, och simuleringsprogram. Mycket av det vi fann var ej användbart för oss. Det var t ex engelska program som var språkligt för svåra för våra elever eller program som kräver betydligt mer av fackkunskaper och helt enkelt avsaknad av för oss användbara program. Här ser ett behov av en fortsatt utveckling inom vårt ämnesområde där det går att simulera olika konsekvenser av diverse faktorer som påverkar vår miljö! Fas 4: Läsåret 00/01 hade vi nästan bara nya elever och det var endast ett fåtal som hade varit med under kursen Genetik. När höstterminen startade var det alltså dags att introducera eleverna i visst datoranvändande. Givetvis varierar förkunskaperna, men konsekvensen för våra kurser i naturkunskap var att vi fick ägna mer tid till hanteringen av datorn än kursen under vårterminen Från Big-Bang till vårt liv idag var en kurs som genomfördes av 16 elever i fortsättningsåret under sju hela arbetsdagar, en dag per vecka. Kursen innehöll två teman, universum/kosmologi och livets utveckling på jorden. Det bildmaterial som finns att hämta t ex på hemsidorna NASA JPL och European Space Center är oslagbara i temat om universum. Elevernas intresse för att söka information från Internet var stort. Det visade sig vid utvärdering att eleverna hellre sökte egna hemsidor än nyttjade vårt länkbibliotek och de fann verkligen en stor mängd hemsidor inom området. Här blev det därför möjlighet att diskutera hur man ska förhålla sig till okända källor vad gäller tillförlitlighet. Grundkurs i naturkunskap genomfördes av 16 elever i grundåret. Liksom under ovanstående kurs utnyttjades konferenser, men då mest till att ge information. Den virtuella cellen användes som demonstration, utlagda länkar till Internet skulle användas av eleverna för enskilda arbeten och slutligen fick eleverna till uppgift att beräkna sin egen miljöprofil i ett program som finns på adressen agenda21/ Enligt utvärderingen ser man att de flesta svarade positivt på frågor om datoranvändning. Eleverna tyckte att arbetet i datasalen stött förståelsen för kur- 7

8 sens innehåll. De blev under kursens gång bekanta med konferenssystemet och att skicka e-post. Fas 5: Återigen dags att summera och sedan planera läsårets sista kurs. I detta Östersjöprojekt integrerades svenska, naturkunskap och samhällsorientering och i viss mån matematik. Det var en stor utmaning för oss att arbeta i ett så stort lärarlag (sex personer) med ett enda gemensamt tema och integrera det med vårt eget pågående arbete med kks-projektet. Fas 6: Denna kurs genomfördes av alla elever på vår allmänna linje (32 personer) dock med varierad tid, en till tre dagar, för dessa studier. Kursen bestod av fyra delar: Fostervatten för vem? som innehöll ämnen som geografi, befolkningen runt Östersjön, flora och fauna. Vredens hav handlade om miljöförstöring samt krig och konflikter i Östersjöregionens historia. Fredens hav behandlade vad som görs för att bevara freden och gjorda miljösatsningar. Gotland here we come var slutligen förberedelser inför vår studieresa till Gotland. Liksom tidigare arbetade vi med konferenser i folknet. Redovisningar gjordes av eleverna, enskilt eller i grupp, till varje deltema. Ett skriftligt material skulle skickas in till konferensen förutom muntlig redovisning. Här hade vi nog önskat att mer feed-back skulle kunna ha getts över nätet, men tiden var inte tillräcklig för eleverna, så de hade svårt att hålla deadline. Till de muntliga redovisningarna var det många som upptäckte att diverse kartor var mycket bra att använda, bilder var roligt att visa, och hur trevligt blir det inte att visa flora och fauna med hjälp av dataprojektorn? Detta ledde till att många blev intresserade av att producera bildspel eller att komplettera sina arbeten med scannade bilder. Väl på vår studieresa till Gotland skickade vi över digitala bilder och texter som bearbetades av en hemmavarande elev och en lärare. Några dagar efter vår hemkomst hade vi en färdig hemsida Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Undervisningen i Naturkunskap skulle berikas med material och interaktiva program som hämtats från bland annat Internet. Mycket tid skulle ges till diskussioner och gemensamma reflexioner. Naturkunskapen skulle stå i centrum och dessutom kopplas till det massmedia bevakar inom de olika områden vi valt att ta upp så att kopplingen till samhällsdebatten hela tiden skulle finnas med. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Arbetet skulle fortfarande ske på ordinarie lektionstid. Arbetsdagar skulle bestå av muntliga genomgångar av lärare eller elever, tid för arbete framför datorn så att möjlighet gavs till handledning samt möjlighet till diskussioner av bl a gemensamma frågeställningar och debattartiklar i mindre grupper. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Vi har varit nöjda med de grundstrukturer vi bestämde oss för. Dock fick vi under resans gång klart för oss att vi hade en för hög ambitionsnivå vad det gäller olika arbeten som skulle genomföras av eleverna, och även vad vi lärare skulle hinna med. 8

9 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Projektet genomfördes i den ordinarie undervisningen på Sigtuna Folkhögskolas Allmänna linje. Hur många och hur långa? Varje delprojekt har varierat mellan 7 och 10 arbetsdagar, ca en dag per vecka. Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Deltagarnas arbete har skett på ordinarie schemalagd tid och studier hemma. Dessutom kan nämnas studiebesök och studieresa. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Kursens schemalagda tid var obligatorisk och hemuppgifterna var veckovisa. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Nej, projektet genomfördes med allmänna linjens elever under läsåren 99/00 och 00/01. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Samtliga delprojekt hade inslag av grupparbete Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Vårt projekt har inte inneburit några större förändringar vad gäller vår linjes schema, obligatorisk tid, eller antagning. Vad vi kan nämna i sammanhanget är att elever som ej hade dator hemma tyckte att det var en brist, trots att tillgången till datorer är förhållandevis bra på skolan. De hade gärna velat disponera sin tid lite friare genom att kunna studera både hemma och på skolan, detta gäller framför allt våra elever som inte bor på skolan. När vi arbetade intensivt med t ex Genvägar behövde de spendera ganska mycket tid framför datorn. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? På skolan finns det erfarenhet av distansutbildning, men inte bland de lärare som arbetat med projektet. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Vi har framför allt strävat efter att kunna ge tid till diskussioner i smågrupper och individuell handledning men lärarinsatserna har också handlat om att någon i lärarlaget har fungerat som handledare för datoranvändningen. Lärarlagsarbete? Under alla våra delprojekt har arbetet skett i lärarlag, allt ifrån två till sex lärare. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På 9

10 vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? På undervisande dagar har inte mer lärartid gått åt. Givetvis har vi lärare haft behovet av att parallellt fortbilda oss i datorhantering och ägna tid till funderingar runt den nya metodik vi står inför. Den dialog som sker i konferenserna ökar tidsåtgången. När möjlighet skapas till samtal utanför det fysiska rummet förändras handledarrollen. Kommunikation med eleverna sker på fler sätt och vid fler tidpunkter. Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Vi lärare och eleverna har ett friare och vidare sätt att inhämta kunskaper. Detta leder till att lärarrollen förändras. Det är inte enbart läraren som sökt information inför studierna utan en stor del kommer från eleverna. Innehållet i vårt arbete blir i hög grad att handleda bearbetningen av materialet och frågor rörande t ex tillförlitlighet. Detta har naturligtvis skett även tidigare med litteratur men utbudet är så mycket större och lusten att söka har ökat högst markant bland många elever. I det skede vi befinner oss i är en stor del av ändrat innehåll att skaffa sig vana och kunskap i datorhantering. Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Lärarinsatserna har blivit mer av en löpande karaktär när klassrummet inte är den enda mötesplatsen. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? På våra kurser har organisationen fungerat väl. Att driva projektet har däremot inte alltid varit lätt att organisera. Arbetet har krävt sammanhängande tid för att få idéer, gå igenom material på nätet och föra övergripande diskussioner i lärarlaget. Ordinarie undervisning och elevkontakter upptar lätt hela arbetsdagen, så att projektarbetet har hamnat på kvällar och helger. Det är en fråga om att kunna prioritera och planera som inte alltid är så enkel att göra i realiteten. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Folknetkonferenser, kursens egna hemsidor, Internet, dataprojektor, interaktiva läromedel och program. Varför valde ni detta/dessa medier? Folknet används i det löpande skolarbetet och är känt av eleverna. Internet innehåller onekligen mycket aktuell och intressant information inom ämnesområdet. Dataprojektor användes för att visa var den kan förbättra en genomgång genom att visa tydliga och uppdaterade bilder. Genom att producera egna hemsidor får eleverna möjlighet att se hur information kan hamna på Internet. Hur användes de i projektet? 10

11 Folknetkonferenser har använts kontinuerligt för information, delgivning av olika arbeten och korrespondens mellan lärare och elever. På Internet utforskades utbudet av information för ämnesområdet av både elever och lärare. Dataprojektor användes vid genomgångar i undervisningen och kursens egna hemsidor användes för presentation av elevernas arbete. Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Folknet hade vi arbetat med en tid i varierande omfattning i lärarlaget och bland eleverna. Under dessa två läsår som projektet pågått har användningen ökat högst betydligt på vår allmänna linje och dess lärarlag. Att använda dataprojektor har varit något nytt för oss och inte alltid helt lätt. Det gäller att det som ska förmedlas når fram utan att man som deltagare ska behöva se ett bläddrande av sidor fram och tillbaka, filer som inte går att öppna mm. Här har vi mer att lära och kanske kommer också tekniken bli säkrare. Internetsökning hade vi naturligtvis ägnat oss åt tidigare, men projektet har smittat av sig så till vida att kolleger söker användbart material för undervisning i andra ämnesområden än naturkunskap. När de sett oss arbeta med ett så gediget läromedel som Genvägar, blir de intresserade av att söka efter andra läromedel på nätet. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? I vårt första delprojekt arbetade vi parallellt med en hemsida och folknetkonferens. Detta var dock för många moment för våra elever så senare valde vi att begränsa oss till folkbildningsnätet, och utvecklade ingen hemsida förrän i slutet av vår kurs. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Det finns en vilja och lust att arbeta med IT-stödet men många har svårt att finna tiden för det egna behovet av fortbildning. Under vissa tider har inte vårt nätverk varit stabilt vilket har skapat både frustration och osäkerhet bland oss användare. Är det jag som gör något fel eller är det fel i datorn? Många är nog mogna nu att tillgodogöra sig en organiserad fortbildning. I dagsläget vet vi mer vad vi vill ha ut av IT-stödet och vi har ganska bra aningar om vad som finns tillgängligt. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Krånglande teknik har för eleverna, liksom oss lärare, varit ett problem. Alla våra datorer har inte hållit samma standard varför t ex långsamheten att jobba med Internet varit ett problem. En annan typ av problem som eleverna har uttryckt är att överskådligheten i de digitala läromedlen inte är lika god eller enkel som i en tryckt bok där man enkelt bläddrar eller hittar ett register. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Som nämnts tidigare saknade vi lätthanterliga laborativa/interaktiva program och simuleringsprogram inom vårt ämnesområde. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? En anpassning vi gjorde från första fasen till sista var att vi inte utvecklade en hemsida parallellt med det arbete eleverna gjorde på kursen. Att blanda en egen hemsida på Internet med konferens i folkbildningsnätet uppfattades som både onödigt och krångligt. 11

12 Ytterligare en anpassning vi gjorde under resans gång var att vi minskade på antalet moment som vi krävde av eleverna från början. För många är trots allt datoranvändandet tidskrävande. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Samarbetet med SLU fungerade mycket väl, även om det inte var så omfattande. Vi har återupptagit kontakten med SLU och presenterat möjligheten att använda vår kurs Genetik i modifierad form för distansstudier inom folkbildningen. Detta innebär att vi återigen skulle arbeta med läromedlet Genvägar, fast på ett något annorlunda sätt. SLU som nyligen fått ekonomiska möjligheter att uppdatera läromedlet ser väldigt positivt på våra planer. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) För fas 6, Östersjöprojektet, sökte vi samarbete med en rad olika institutioner (fråga 3 Aktörer). Tyvärr, har samarbete visat sig vara svårt att etablera på grund av ekonomiska förhållanden, och brist på tid. Vi erbjöds bland annat att köpa kurser och använda program som var för avancerade både vad gäller språk och nivå. Ett eventuellt samarbete med en programmerare som arbetar med virtuella miljöer i utbildningssyfte utvecklades inte då personen i fråga valde att arbeta med ett annat projekt. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Projektet introducerades väl, och intresset var stort bland personalen. Under den pågående projekttiden har vi ibland fått påminna om vårt projekt. Vi har uttryckt behov som t ex: Vi ska ha god tillgång till dataprojektor, vår tekniker måste se till att så många datorer som möjligt är i bruk, vi måste få möjlighet att prioritera tid så att vi kan koncentrera oss på projektet. Det har inte handlat om motstånd, utan snarare ett behov av att återkommande erinra om det pågående projektet. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Detta projekt har utvecklats och genomförts av oss två naturkunskapslärare i ett tätt samarbete. Andra inblandade lärare har varit med i delmoment och alltså inte följt med under hela projektets gång. På vår allmänna linje är vi vana vid att arbeta lagvis.vi märkte dock att under den projektdel när vi arbetade sex lärare tillsammans att vi hade vissa svårigheter att enas om tekniska lösningar. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) 12

13 D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? kronor Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Utveckling Drift Ordinarie verksamhet Löner Uppkoppling Löner Föreläsare Lön (tekniker) Material Resor Datorer Studiebesök Projektträff Dataprojektor Studieresa* Summa kr * I studieresan ingick moment som hade beröring till projektet. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Motsvarande undervisning på allmänna linjen utan ett projektarbete hade kostat cirka kr. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Samtliga studerande på allmänna linjen under två läsår har genomfört dessa naturvetenskapliga studier. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? I vårt projekt, ges den tydligaste bilden av elevernas uppfattning om kursmaterial, i den utvärdering vi gjort av läromedlet Genvägar. Efter första kursen Genetik 2000 användes interaktiva läromedel mycket intensivt. Det gjordes en utvärdering. Här återges den procentuella fördelningen av elevernas svar på frågan: Hur var det att använda databaserade läromedel istället för böcker? Mkt bra - till - Mkt dåligt I grundkursen i naturkunskap användes interaktiva läromedel i liten utsträckning. I utvärderingen svarade eleverna på följande fråga: 13

14 Har arbetet i datasalen hjälpt dig till bättre förståelse av materialet i kursen? Elevernas svar: Ja (70 %), Till viss del (15 %), Nej (15 %), Kursen Från Big Bang till Vårt Liv Idag baserades i större utsträckning på material från Internet. I utvärderingen svarade eleverna på följande fråga: Har arbetet i datasalen hjälpt dig till bättre förståelse av materialet i kursen? Elevernas svar: Ja (58 %), Ibland (17 %), Nej (8 %), Nej, jag har arbetat bättre hemma (1 person), Jag tycker inte så mycket om att söka informationer på nätet. Jag tycker bättre om böcker (1 person) Här ges generellt positiva reaktioner på databaserade läromedel och arbete i datasalen. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Många har uppskattat att få sin personliga återkoppling via e-post. När det har fungerat som bäst har eleverna uttryckt sin uppskattning över att snabbt få svar på eventuella frågor, handledning och stöd under arbetet. Datorkommunikation med andra studerande? Detta har enbart skett på eget initiativ från de studerande. Det har inte ingått som en del av metodiken på kursen. Kursmaterial och kursadministration på web? Vi har arbetat med att genomgående låta all information ligga i konferenser. Det har dock inte varit självklart för alla att använda datorn med den regelbundenhet som detta har krävt. Databassökningar? Vi har inte uppmanat eleverna att specifikt göra databassökningar. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Diskussionerna uppskattades, eleverna har lärt sig hantera tekniken, kul, lärorikt, omväxlande, kul att hitta egen information, känns bra att sätta sig in i ett ämnesområde ordentligt. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Krånglande teknik, jobbigt att arbeta med datorer när man inte hittar material eller inte tycker att läromedlen på nätet är lika överskådliga som en bok, dålig tillgång på datorer, dålig arbetsmiljö i datasalen, svårt när man inte har dator hemma. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? 14

15 I ett utvecklingsarbete är det oerhört värdefullt att som vi få möjlighet att driva detta arbete i projektform. Även om man inte har beviljade medel att driva ett större projekt är det nog klokt att starta ett utvecklingsarbete i projektform. Igångsättandet av förändrade arbetsformer och ökat användande av IT-stöd kräver tid och fokusering initialt. Det har varit mycket stimulerande och roligt att finna material för naturkunskapsundervisningen på nätet och på så vis också förändra arbetsmetoder. Vi kan lokalt på folkhögskolan ta del av forskning och litteratur på ett sätt som tidigare aldrig varit tänkbart. För vår del finns nu bara en väg att gå, att fortsätta på samma bana och erövra nya områden. Vår erfarenhet är att vi behöver och vill ha tid till samtal kring pedagogiska och metodiska frågor. Det finns en fara i att rusa åstad och förblindas av tekniken så att användandet blir ett självändamål. I vårt fall var det ju naturkunskapsstudierna som skulle berikas av IT-stödet, därför pågick ständigt funderingarna över hur vi skulle undvika att teknikanvändandet dominerade undervisningen. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Det är viktigt att sprida information om projektet till samtliga medarbetare. Dels är det stimulerande att få frågor om hur arbetet fortlöper och dels är det nödvändigt för att få den support som behövs t ex av datatekniker. I efterhand ser vi att någon form av organiserad fortbildning för oss inom datahantering hade varit till hjälp. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? I vårt projekt har vi inventerat och funnit mycket värdefullt material på nätet, men vi har också saknat material som borde vara intressant att utveckla. Vi har idéer om hur interaktiva läromedel, laborativa program och simuleringsprogram skulle kunna se ut. En fråga för framtiden är hur man kan få till stånd ett samarbete/ nätverk för utveckling av IT-baserat studiematerial. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Teknik som krånglar och är instabil är ett hinder liksom att mycket kan göras för att öka användarvänligheten Lärarkåren behöver fortbildning. Förväntningar och krav på användning av ITstöd har ökat dramatiskt de senaste åren men fortbildning är ofta åsidosatt. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Under de delprojektet vi genomfört har vi haft tillfällen för feedback i grupp, skriftliga frågeformulär och muntliga kursutvärderingar i slutet av varje kurs. En kompletterande rapport kan rekvireras från adressen: Lisa.Larsson@folkbildning.net Elwood.Overholt@folkbildning.net Sigtuna folkhögskola Box Sigtuna 15