Högalids folkhögskola. Inspiratörs- och kreativitetsutbildning för kulturutövare. Folkbildningsnätet

Transkript

1 1

2 2

3 Projektnamn: Inspiratörs- och kreativitetsutbildning för kulturutövare. Vi ville lyfta fram inspirationen och kreativiteten. Dels för deras egen skull, dels för att kunna fungera som ledare inom RUM och stanna kvar i verksamheten. Vi ville även uppnå en korsbefruktning mellan olika kulturformer och väva in de pedagogiska och administrativa aspekterna för att ge deltagarna ett helhetsperspektiv av verkligheten. A. Projektledare Projektledare: Lars-Olof Sjöstedt, rektor. Skola: Högalids Folkhögskola B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Initiativet kom från RUM (Riksförbundet Unga Musikanter). Högalid hade påbörjar ett resonemang om ett samarbete. Vid den tidpunkten hade RUM sina tankar klara. Skälet till att Högalid engagerade sig var dels att vi kunde samarbeta med en riksföreningen med cirka medlemmar, dels att det skulle bli en helt ny inriktning på kursen. Om det varit aktuellt med en traditionell musikutbildning på en folkhögskola, hade vi inte engagerat oss. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? RUM hade som sitt primära behov att hitta en långsiktigt utbildning för aktiva medlemmar inom deras lokala föreningar. De har problem att engagera ledare i sin organisation, i sina ensembler och körer. För Högalid var det dels att försöka förnya verksamheten, att prova nya vägar, dels att utöka den kulturella verksamheten. Detta har ett egenvärde men tjänar även syftet att få in de estetiska språken i vår övriga undervisning som komplement till det talade och skrivna språket som dominerar skolornas arbetssätt. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej. 3

4 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Planeringen föregicks av ett stort antal helgträffar där vi hade med representanter från RUM från olika delar av Sverige. I arbetsgruppen ingick även länsmusikchefen samt chefen för Kulturskolan i Kalmar som representerade kulturskolorna. Genomförandet kan man säga att Högalid svarade för då det för oss vad en vanlig kurs. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsens (folkhögskolans); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. I viss mån tycker jag att jag besvarat denna fråga ovan. I övrigt kan jag säga att skolan domineras av allmänna kurser på olika nivåer. Förutom grundkurser har vi sedan allmänna kurser på gymnasienivå med olika inriktningar. Parallellt har vi de senaste åren satsat på och byggt upp en estet-humanistisk inriktning, där vi bl.a. har med bild och form i våra allmänna grundkurser. Även musik finns på deras schema. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Vi fortsätter Inspiratörskursen i år med egna resurser. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja. Inspiratörerna som deltog i fjol fick med sitt kunnande och positiva engagemang en tydlig roll i skolan som uppfattades positivt av både personalen och övriga deltagare. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vem/vilka planerades och genomfördes projektet? Varför vände sig projektet till just dessa? Hur informerade ni om projektet? När vi sökte deltagare arbetade vi bl.a. på följande sätt: Vi använde RUM som organisation. Annons i deras medlemstidning, information på deras hemsida, muntlig påverkan via ensembleledare inom föreningen samt musiklärare som är engagerade i RUM. Vi hade med utbildningen i skolans eget projekt och därmed på vår hemsida. Vi gjorde ett särtryck (se bilaga) med fylliga information. Detta särtryck skickades personligt till cirka RUM-medlemmar i åldern år. Vi informerade på Kulturskolorna runt landet. 4

5 Vi annonserade i viss omfattning i målinriktade tidskrifter, bl.a. ett blåsarsymposium i Jönköping. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Rekryteringen gick trögt första året. Om vi inte haft projektbidraget hade kursen aldrig kommit till stånd. RUM har ej heller nått sin målgrupp då de bara var någon enstaka kursdeltagare som hade RUM-anknytning. C. Utveckling/Genomförande 6. Projektets uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde projektet på? Utbildningen är lärarledd men bygger mycket på deltagarnas aktiviteter. Utbildningen är projekt- och processinriktad och resultatet skall läsas av i form av exempelvis offentliga föreställningar och/eller pedagogiska möten. Utifrån dessa utgångspunkter skall deltagarna genom sina praktiska erfarenheter och reflektioner få ett helhetsperspektiv på den musikaliska, pedagogiska och administrativa samspelet. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Vi anser att modellen fungerade. Men vi såg också svårigheten för deltagarna att anamma främst de administrativa frågorna. De fångades i hög grad upp av musiken i deras projekt och de pedagogiska arbetet. Men de administrativa frågorna kom lite i andra hand, även om det till slut fungerade. Detta är en slutsats vi drog och som vi skall försöka tydliggöra de administrativa frågorna i årets utbildning. 7. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Bra. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/ förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur togs projektet emot i den egna organisationen? 5

6 Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Mycket bra. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) D. Resultat 8. Kursekonomi: Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Kostnader: Lärarlöner Sociala avgifter Undervisningskostnader Gästföreläsare Projekt och verksamhet Lokaler Propaganda Övrigt Summa Projektbidrag Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. Vi har fått väva in den i skolans hela budget och sätta av pengar inom ramen för den. - Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 9. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Se bilaga. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? 10. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Positiva respektive negativa erfarenheter som ni vill dela med er. Positiva erfarenheter: hela kursen. 6

7 Negativa erfarenheter: Att vi hade så få anmälningar och att RUM inte lyckats rekrytera sina medlemmar. 11.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Se bilagor. Förutom denna rapport kan det av olika skäl vara bra att skriva en egen slutrapport, utifrån egna frågeställningar. En sådan rapport kan vara av intresse även för andra att ta del av. Lämna gärna namn, adress och telefonnummer nedan, så att intresserade kan ta kontakt. 7