PROJEKTMATERIAL. Öppet och flexibelt lärande för korttidsutbildade och glesbygdsboende. Februari 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Öppet och flexibelt lärande för korttidsutbildade och glesbygdsboende SKS Gävleborg Februari 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: Projektnamn:.. 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering: Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 8 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 113 Projektnamn: Öppet och flexibelt lärande för korttidsutbildade och glesbygdsboende Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Målsättning: Att ge människor som är kortutbildade och bor i glesbygd tillfälle att lära sig mer om datorns möjligheter, t ex att via datorn använda e-post och söka information inom och Internet. Att motverka att dessa grupper hamnar utanför informationssamhället. We want to give people with short education and people in sparsely populated areas opportunities to discover the possiblities the computer gives, to use and to search for information on and on Internet, and also to prevent these groups of people from being left out of the informationsociety. A. Projektansvariga Projektledare: Elisabeth Andersson Informationsansvarig:Elisabeth Andersson Utvärderingsansvarig:Elisabeth Andersson B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Många i Gävleborgs län är kortutbildade och bor i glesbygd och riskerar därmed att hamna utanför informationssamhället. Vi tror dessutom att de som bor i tätort och har jobb oftast har lättare med övergången till informationssamhället än de som bor i glesbygd och inte har tillgång till dator, varken på jobbet eller hemma. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Därför att vi länge arbetat med datautbildningar för arbetslösa i glesbygd och såg att det fanns ett stort behov av detta. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Att ge redskap (datorer med modem och internetuppkoppling) och handledning (lokala ledare) så att de som vill - även helt utan förkunskaper - skulle få inblick i vad informationsteknik innebär och hur den kan utnyttjas för distansstudier. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Vi trodde att vi skulle komma fram till stadiet med distansutbildning i åtminstone några fall, men så blev det inte. Detta förändrade inte i sig syftet, men resultatet 3

4 blev inte så som vi tänkt - men det blev bra ändå. Deltagarnas främsta motivation var - i de fall då de saknade förkunskaper - att lära sig ordbehandling mm, dvs att skaffa sig baskunskaper. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Idé, planering: Elisabeth Andersson, studieinstruktör för SKS i Gävleborg (Hudiksvallskontoret) Harmånger: Planering och genomförande: Anna-Lena Arousell-Berglund, församlingspedagog i Harmånger Helena Berglund, cirkelledare i Händelsernas Centrum i Harmånger Genomförande: Ann Holmberg, värdinna vid Händelsernas Centrum i Harmånger Elisabeth Hulin, hjälpledare vid Hästdatan i Harmånger Bobygden: Planering och genomförande: Jens Persson, Lars Linde, Per Axelsson, m fl i Bobygdens Framtid Enånger: Planering och genomförande: Kjell Hedström m fl i projektet Enen i Enånger Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? 1 Harmångers församling - för lokal förankring, samlingslokal i Händelsernas Centrum 2 Habiliteringen vid Hudiksvalls sjukhus - för att nå handikappande ungdomar 3 Lokala intresseföreningar - Bobygdens Framtid och Enånger - för lokal förankring, samlingslokal i Bobygden och Enånger. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. SKS - Sveriges Kyrkliga Studieförbund - arbetar med folkbildning utifrån kristen människosyn, i samverkan med våra medlemsorganisationer; genom studiecirklar och kulturprogram når vi ut till många olika grupper. Vi har arbetat mycket med arbetslösa, invandrare och glesbygdsboende, bl a med datautbildningar. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Vi hoppas att vi ska kunna klara en fortsättning ekonomiskt, intresset finns inom både vår organisation och från deltagarna. Vissa delprojekt blev av olika skäl försenade och där arbetar vi nu vidare med ideella krafter. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja, intresset och kunskaperna för att ordna distansutbildningar har ökat! Framför allt tror vi att Folknet (FC) är ett bra redskap för att hålla kontakten inom ett projekt. 4

5 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Arbetslösa, boende i glesbygd, ungdomar (även ungdomar med handikapp), dem som saknade datorvana och tillgång till dator. Varför vände sig kursen till just dessa? För att de annars skulle ha haft problem att skaffa motsvarande erfarenheter och lätt hamnat utanför informationssamhället och därmed möjlighet till arbete och studier. Hur informerades om projektet? Genom informationsblad, kulturprogram med åtföljande information, artiklar i lokalpressen och djungeltelegrafen som på många orter är överlägsen all annan form av kommunikation! Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Vi hade inga andra krav än intresse från deltagaren, eftersom projekten ägde rum i glesbygder med många kortutbildade. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Ja! Men i ett par fall blev det så att man kom för att kolla vad Internet var för något och sen gick man och skaffade dator och eget abonnemang - och kom aldrig mer igen! C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Folkbildningstanken. Studiecirkelns idé är att man tar vara på deltagarnas intressen och kunskaper, ledaren finns där som handledare och inspiratör, men också för att förmedla kunskap i ämnet. Att man rent tekniskt kan lära in tangenttryckningar etc - ta till sig information, men för att verkligen förstå behövs tid, bearbetning, eftertanke, diskussioner, övning under handledning, successivt alltmer självständigt. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Vid Händelsernas Centrum kunde man komma och få hjälp att lära sig att koppla upp sig och söka på Internet och skicka e-post, men vi ordnade också - eftersom detta direkt efterlystes av deltagarna - kurser i grundläggande datakunskap med ordbehandling mm. Tanken var att man skulle lära sig att använda FC och Internet. Där fanns också en ungdomsgrupp med samma målsättning. I Bobygden hade deltagarna redan vissa förkunskaper och har arbetat mer som två olika team (ungdomar resp vuxna) som gjort hemsidor. Vuxengruppen fick i uppgift att framställa en hemsida med tips för Händelsernas Centrum och ungdomsgruppen i Bobygden och i Harmånger på hur man gör en hemsida. I Enånger har man knappt hunnit starta men vill lära sig bl a bokföring, vilket mycket väl kan ske delvis på distans. Vår tanke var att man inom och mellan de olika grupperna skulle kunna arbeta en del på distans, med e-post och i Folknets konferenser. 5

6 Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? (Motivera ert svar) Deltagarna var betydligt mer intresserade av fysiska träffar med datautbildning och mindre intresserade av distansutbildning än vi hade räknat med. Många uttryckte i utvärderingen att detta var en av de stora fördelarna med verksamheten; att man fick träffas! Man åkte hellre en bit än att sitta ensam hemma och arbeta. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Hur många och hur långa? Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Egentligen inte obligatoriska träffar eftersom vi arbetar med fri och frivillig folkbildning, men c:a 8-10 träffar per grupp. Dessa träffar ägde rum nära/på hemorten där vi satte upp temporära datasalar med tillgång till /Folknet och Internet. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? I Harmånger fanns Öppet-hus möjlighet, men de flesta föredrog att komma till cirkelsammankomsterna. I Bobygden har de flesta deltagarna i vuxengruppen själva haft tillgång till dator mellan sammankomsterna. Möjligheten att skicka e- post till ledare m fl har funnits men använts ganska litet och då av dem som hade kommit litet längre. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Cirklar för olika grupper har startat efter behov och möjlighet och vid olika tidpunkter. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? I Bobygden,och i Harmångers ungdomsverksamhet med handikappade deltagare, har man arbetat i grupp för att göra hemsidor. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? Nej, i vissa fall funkade det inte! Distansarbetet med den individuella studietakten kom i flera grupper inte i gång. Vi skulle ha arbetat mer strukturerat; ledarträffar i början med uppföljning på distans och motsvarande för grupperna. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Mycket liten. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Kontakt via Folknet mellan ledarna har varit möjlig och har uppmuntrats, men det har inte utnyttjats i någon större grad. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? 6

7 Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Mer Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Ja, mer eget arbete vid datorn för att förbereda sammankomsterna och för att hålla kontakt med projektledningen och vissa av deltagarna. Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Annat? Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja, ganska mycket för att försöka hålla kontakten och ge handledning Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? Jag försökte sammanföra lärarna till gemensam träff med information, men det funkade inte tidsmässigt för dem. Jag gjorde då en konferens i Folknet för att de lättare skulle kunna hålla kontakt sinsemellan - men denna möjlighet har huvudsakligen använts i kontakt mellan projektledare och cirkelledare, inte mellan cirkelledarna. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Datorer, Internetabonnemang, FirstClass Folknet. Varför valde ni detta/dessa medier? För att de är vanliga, relativt billiga och lätta att använda. Hur användes de i projektet? Deltagarna fick lära sig att använda dem och kunde i de flesta fallen använda dem mellan sammankomsterna. Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Ganska god erfarenhet utom av FC. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? First Class har inte använts så mycket som vi först planerade. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Det fanns inte så stort intresse bland deltagarna för FirstClass; det var antingen kunskap om datoranvändning överhuvudtaget eller Internet som var mest intressant! Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Det tog ett tag innan vi fick vårt Internetabonnemang till Harmånger Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? 7

8 Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Jag hade startat med en obligatorisk lärarsamling, med uppföljning varje kvartal, med kurs i FC och betoning av att lärarna obligatoriskt skulle gå in där flera gånger i veckan. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Bra för det mesta, tidsbrist var egentligen det enda problemet. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Tidsbrist hos båda parter Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Positivt som regel, men något undrande. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Ett stort problem har varit vår distriktstyrelse beslöt minska antalet anställda vid vårt kontor från1,75% tjänst till 1. Detta har påverkat mitt arbete mycket negativt och jag har inte hunnit med allt som jag tänkt. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Bra, fast jag hade gärna varit ute på plats oftare. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Som sagt tidsbrist! D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? :- Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. C:a :- C:a :- SKS personal C:a :- Tekniska investeringar (Hårdvara, programvara) varav 1/3 räknas in i projektkostnaderna C:a Löner projektpersonal (cirkelledare) C:a Övriga kostnader (lokaler, material, uppkoppling mot Internet och FC) 8

9 Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Så gott som 100% har fortsatt kurstiden ut. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja, om man bortser från SKS egna kostnader för personal och administration Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? Vi hade inte tagit med våra egna kostnader för projektledning och administration i kalkylen. (Motsvarar minst :- enligt ovan) 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? I de fall man använt kursmaterial så verkar man ha varit nöjd. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Användes av ganska få Datorkommunikation med andra studerande? Användes av ganska få Kursmaterial och kursadministration på web? Användes av ganska få Databassökningar? Stor nytta i de grupper man hunnit dit Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Bra att man fick träffas med tillgång till datorer och med en ledare Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Brister vad gäller lokal och modemhastighet (i några få fall) 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Vi har lärt oss mycket! Vi trodde att det skulle vara betydligt lättare att intressera deltagarna för att gå från inhämtandet av allmän datakunskap till användandet av Internet och /FC och därifrån till att använda detta för distansstudier. 9

10 Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Troligtvis har vi fått en bra start som vi kan bygga vidare på i samtliga delprojekt; intresset finns hos både de enskilda deltagarna och våra samverkanspartners. Vi planerar att gå vidare med utbildning i riktning mot datakörkortet på distans - inom projektet och troligtvis i samverkan med Forsa folkhögskola. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? 1. (akut)hur finansiera lärarresurserna? Många av deltagarna har svag ekonomi. 2. (på sikt) Hur på bästa sätt varva fysiska träffar med distans-undervisningen? De fysiska samlingarna var ju det som blev så populärt i vårt projekt - tillgången till dator, ledare och varandra! 3. (ideologiskt) De mänskliga mötena, tiden tillsammans, får inte ersättas av distansarbete, det välanpassade just-in-time -tänkandet! Kanske är det så att glesbygdsboende har ännu större behov av att träffas - eller som Eddan säger: Man är mans gamman! Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Tillgången på utbildade lärare Ekonomin för de studerande och utbildningsanordnaren Öka datormognaden så att man kan ta till sig tanken på distansutbildning = motivation, bra med t ex de TV-program som visar olika möjligheter Samordning av insatserna för kortutbildade och boende i glesbygd så att datorer och ledare finns tillgängliga. Då kan IT bli verktyg för alla för att skaffa kunskap! 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Skriftliga frågeformulär, intervjuer och vid samtal med enskilda deltagare En kompletterande rapport kan rekvireras från adressen: elisabeth.k.andersson@folkbildning.net SKS Box HUDIKSVALL 10