Projektmaterial. Kvinnofolkhögskolan

Transkript

1 Projektmaterial KOMIK KOMMUNIKATION, IT OCH KUNSKAP Kvinnofolkhögskolan s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Innehållsförteckning Projektnamn: Komik kommunikation, IT och kunskap... 4 A. Projektansvariga... 4 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 7 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet: Egna avslutade kommentarer på rubriken resultat: Bilaga Ulla Holmlid, deltagare, handledare (lärare) i matematik och naturkunskap Innehåll Rekrytering och deltagare Lärprocessen Stöd, läromedel, samverkan, infrastruktur Framtiden...18 Bilaga Kerri Corley, projektledare Projektfokus organisatoriska frågor Innehåll Syfte och tillkomst Organisation och stöd Kommunikation och samverkan Projektets roll i organisationen Utvärdering Eldsjälar och framtid Pedagogiska frågor Rekrytering och deltagare Lärprocessen Stöd, läromedel, samverkan, infrastruktur Framtiden

3 Bilaga Lena Bjurving, deltagare, IT-vana handledare, initiativtagare till projektet Innehåll Lärprocessen Stöd, läromedel, samverkan, infrastruktur Framtiden

4 KKS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn: Komik kommunikation, IT och kunskap Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Vi vill med projektet hitta metoder för att integrera IT med den pedagogiska utvecklingen på skolan. Vi har valt att inrikta oss på demokrati, kommunikation och hur vi går från information till kunskap. Hur kan vi via sökandet efter kunskap och kommunikation med IT som hjälp, dels få deltagare att aktivt medverka i den offentliga debatten som föregår på nätet och dels få fram metoder för hur vi kan tolka, granska och värdera informationen som presenteras på nätet och göra den till kunskap. Engelsk version The aim of the projekt was to find and implement new methods to integrate ITK in all the areas of our educational activities. In doing so our hope is thus to broaden the pedagogical developments at our school. Our core concepts were democracy, communication and the process/transformation from information to knowledge. The main question we ask ourselves was, how? with IT as a tool, can our students take an active part in the public debate that is ongoing on the net, and how can we find methods to interpret, examine and assess the value of information that is presented on the net? A. Projektansvariga Projektledare: Kerri Corley Informationsansvarig: Kerri Corley Utvärderingsansvarig: Kerri Corley & Lena Bjurving B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Demokratimålet inom folkbildningen är av största vikt och då främst för diskriminerade grupper, dvs de som inte har tolkningsföreträde i samhället Vi ser idag nya sociala rörelser växa fram vilka demokratiskt fungerar på nya sätt, i nya former. Där bl a det lokala blir globalt och det globala blir lokalt. I det här sammanhanget spelar IT en nyckelroll för kommunicerandet och informationsspridandet mellan uppkopplade personer och grupper. Här finns vi som skola genom våra deltagare och där vi som kvinnopolitiska institution vill arbeta för att ge möjlighet till kvinnor att ta del av de nya teknikerna. Samtida med projekttiden formulerade vi vår IT-policy som konkretiserar ovanstående resonemang: I samhällets IT-utveckling är från om makt av central betydelse. Det handlar både om makt till och makt över, dvs om tillgång till tekniken, att ha tillräcklig kunskap 4

5 för att använda sig av den och att ha möjlighet förhålla sig till och kunna påverka utvecklingen på olika sätt. När det gäller tillgång till tekniken och kunskap att använda den har skolan som mål att lokaler och datorer ska vara så lättillgängliga som möjligt att alla på skolan ska beredas utbildning att anordna utåtriktade kurser till rimliga priser att anpassa undervisningen så att den sker efter olika kvinnors behov och sker på deras villkor att bidra till att icke privilegierade grupper i världen får större tillgång till tekniken När det gäller makt att påverka utvecklingen av tekniken och innehållet, har skolan som mål att förmedla den kringkunskap som är nödvändig för att ta del i debatten, t.ex. terminologi och baskunnande i tekniken att uppmuntra till analys ur ett köns- och maktperspektiv att stimulera och uppmuntra till diskussion för att kunna påverka utvecklingen Dessa båda aspekter har som mål att göra kvinnor mer aktiva som konsumenter och producenter inom IT-världen. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Skolan är en rörelseskola med stark inriktning på demokrati och med många kontakter runt om i världen. Vi har utifrån detta och andra projekt fått erfarenheter och förstått vikten och vidden av IT mediet. Vi behövde förankra detta ordentligt på institutionen för att bredda och integrera vår kompetensen så att vi bättre rustade kunde gå vidare med den pedagogiska utvecklingen. 2. Syfte: Vi hade flera syften med projektet och alla går under rubriken IT och demokrati. Att ta del av internet är både en fråga om tillgång till det materiella, dvs uppkoppling, men också kunskap att hantera redskapen för uppkopplingen. Detta har varit ett självklart mål i projektet men hur kunde vi få deltagarna att ta plats och synas på nätet? Ett första steg var att utveckla det digitala kommunicerandet. Ofta sker detta anonymt men hur kunde vi få deltagarna att offentligt föra en dialog, att delta i ett offentligt samtal med andra? Grundförutsättningen för att delta är att närvara i offentligheten men hur och på vad sätt vill och kan man delta i det offentliga rummet? Som vi sagt ovan är kommunikation en förutsättning för att delta i det offentliga rummet men man behöver också utveckla ett eget förhållningssätt till information och kunskap. Som del i projektet ville vi också integrera beprövade metoder för källkritik, tolkning och relaterandet till egna erfarenheter och värderandet av information med IT som verktyg. Att lära sig IT är inte målet i sig utan en metod för kunskapssökande och kommunikation i ett livslångs lärande. Det var därför av största vikt att lärarna fick möjlighet att i planeringen och samordningen av undervisningen integrera IT som verktyg. 5

6 Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Att diskriminerade grupper skulle få möjlighet att ta del av IT som verktyg, ta plats och ge röst i det offentliga rummet samt se vägar för att vara med i utvecklandet (förändrandet) av IT-samhället i stort. Dels genom att arbeta med IT som verktyg (kommunikation och inlärning) på de allmänna kurser och kursen Svenska och Hantverk. Dels genom att ta plats och ge röst (elektronisk publicering av filmer och sajter) på kurserna Feministiska studier med Video och IT. Genom dessa två se hur vi kan vara med i utvecklandet (förändrandet) av IT. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Det var lärare och deltagare på olika kurser. Idéerna växte fram utifrån våra tidigare erfarenheter av IT användningen. Planeringen skedde i samråd med kollegiet där intresse var styrande och mindre grupper bildades som planerade sitt egna arbete, ex arbetslag. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Vi var med i de regionala fortbildningsseminarierna kring IT på folkhögskolor runt om i Sverige. Detta för att utbyta erfarenheter och kontakter med andra inom folkbildningen som arbetar med IT. Samt deltog i andra projekt inom Folkbildningsrådets IT satsning. Ex Mus eller Musa kvinnor och män och IT och IT-stödd pedagogik folkhögskolevärden i IT-världen. Vi hade mycket erfarenhetsutbyte med EU-projektet Teknikan. Detta projekt hade vi fått kontakt med genom tidigare projekt och utbytet var inom området Kvinnor och Teknik. Ett samarbete som utmynnat i en ny yrkesutbildning Teknikpedagogik - för kvinnor. Studiecirkeln Emma ett UD finansierat projekt som hade att leverera alternativa digitala nyhetssändningar från EU-toppmötet i Gbg den juni. Projektet hade aldrig kommit till stånd utan KOMIK-projektet. Denna grupp, som numerar heter Eufemia, utvecklade och genomförde ett av de målen som vi hade med projektet - att vara en del av den demokratiska processen. Ett projekt i Bergsjön inom storstadssatsningen som handlar om att dokumentera och utvärdera den lokala utvecklingen i Bergsjön genom digital filmning och videoredigering. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Vi är en rörelsefolkhögskola med platt struktur där personalen är bestämmande eller delaktiga i alla beslut, dvs ett ständigt pågående demokratisk projekt. Utbildningskulturen försöker lägga lika mycket tonvikt på det emancipatoriska (sociala projek- 6

7 tet) som empowerment (politiska projektet). Kort att det handlar lika mycket om personers egna frigörelse (växande) som att hitta metoder och vägar för att förändra sig och samhället. I våra diskussioner ställs pedagogiska teorier i relation till feministisk teoribildning både från aktivister och forskare. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja, den integreras i den ordinarie verksamheten i mer eller mindre utsträckning. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Absolut, vi befinner oss inom en folkbildningsvärld där vi tycker mycket händer. Första året hade vi flera fortbildningstillfällen för all personal vilket inkluderar bibliotek och den administrativa personalen. Vi har också utvecklat kurser som vänt sig till andra målgrupper än dem som vi har på våra långa kurser. Det har även varit viktigt för våra rörelsekontakter i Tanzania och Indien. Under projekttiden utvecklade vi ett projekt där vi med Indisk kvinnorörelse skulle försöka utveckla det digitala kommunicerandet mellan oss - rörelser från olika världsdelar. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Främst till lärare som arbetade med första års deltagare på allmänna kurser och temakurser, Feministiska studier med video och IT inriktning samt SoH (Svenska och Hantverk) Varför vände sig kursen till just dessa? För allmän kurs var att få en spridning uppåt, dvs följa med under en längre tid. Att få kompetenshöjningen både bland lärare och deltagare som följs åt under åren på skolan. Temakurserna med feministiska studier där möjlighet till att ta plats offentligt och ge röst låg nära till hands, via medierna video och IT. SoH med språkinlärning som ingång till IT för att göra IT verktyget tillgängligt för denna grupp. Hur informerades om projektet? Utrymme gavs inom ordinarie verksamhetsplanerings tid. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Första året skedde utifrån ett urval av arbetsgrupper som utgick ifrån verksamheten. Projektet kom sent och schemat var lagt vilket innebar lärarna inte själva fick välja att medverka. Vilket gav blandad respons. År nummer två var det helt frivilligt och det fungerade bättre. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Bra, ja. 7

8 C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Att genom bredd nå många, som kunde få tillgång till kompetenshöjning. Genom denna kompetenshöjning få fler att finna sin egna metod/väg i relation till något man vill skapa, kommunicera, berätta eller veta. Att ta makten över tekniken. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Vi har utgått från vår IT-filosofi som vi arbetade fram under ett EU-projekt. Nedan kommer utdrag ur denna..vi kan idag utifrån projektet inte påstå att det finns eller bör finnas en särskild IT-pedagogik eller en IT-pedagogik för enbart kvinnor på grund av att det är just kvinnor. Vi vet alla att det finns större skillnader inom grupperna kvinnor och män än det är dem emellan. Det skulle därför vara svårt att utveckla en pedagogik som enbart vänder sig till en grupp på dessa grunder. Men teknik är ett är väldigt tungt belastat ämne av uppfattningar, fördomar och kulturer kring hur kvinnor och män kan handskas med tekniken. För kvinnor utgör dessa uppfattningar och fördomar hinder för att kunna få tillgång till och tillägna sig tekniska kunskap. Det handlar därför om att utveckla alternativa pedagogiska metoder och förhållningssätt som tar bort dessa hinder. För kvinnor som underordnad grupp krävs det att man i största möjliga mån tar bort upprätthållande maktstrukturer och i detta fall könsmaktstrukturen. Enkönade grupper ger möjlighet till att synliggöra och förändra uppfattningar och fördomar kring kvinnor och teknik. Som lärare/handledare bör man bryta dessa genom att ifrågasätta, problematisera och dekonstruera i såväl utgångspunkter, metoder och i möten med deltagarna. Vi har valt att inte se det som en särskild pedagogik utan för oss handlar det om ett förhållningssätt som borde vara integrerat i all pedagogisk verksamhet... Vägen till nya vyer Vi brukar likna det digitala informationsflödet på skärmen vid en landskapsvy. Har man aldrig varit i det landskapet förut tar det för en nybörjare en massa tid att läsa av och sortera landskapet. Ett av problemen är just att förstå att man inte skall ta bort något utan se vart man skall härnäst. Ser vi ett välkänt landskap hakar vi oftast inte upp oss på detaljer utan ser snabbt det vi vill se. Är landskapet däremot nytt kan vi dels drunkna i helheten eller detaljerna och inget av dem leder oss vidare till en ny vy. För att hitta och utveckla vägar till nya vyer kom vi fram till 5 begrepp som vi arbetar med. Dessa kom vi sedermera att kalla för vår IT filosofi. Dessa begrepp är makt, lust, kreativitet, kommunikation och avmystifiering. Makt Då IT befinner sig i startgropen är tekniken inte alltid att lita på. Användare, programmerare såväl som designer måste därför kunna det som ligger bakom programnivåerna och ta makten över maskinen. När någonting inte fungerar måste man hitta egna vägar för att lösa det och samtidigt lära sig på vilka sätt just jag hittar dessa vägar. Hur tar man då makten över maskinen? Vad är det vi tar makt över? Ett redskap, en mjukvara eller ett språk. Här handlar det om allting och där nyckelorden är att bli 8

9 självgående genom att kunna hitta den kunskap som behövs för att lösa problemet som ligger framför. Vägen dit kan vara att bygga upp nätverk av bekanta och vänner, där man oberoende av fysisk plats på jorden kan kommunicera. Att lära sig konsten att ta sig igenom data/digitala handböcker. Att systematiskt bygga upp en förståelse för IT språket. Att använda sig av dessa vägar leder till att man så småningom själv kan fixa till maskinen så att den räcker till för det man vill göra. Det kan vara att byta hårdvarudelar i maskinen eller att installera ny programvara. Makt per definition blir här helt enkelt att själv kunna utföra det man vill göra. I arbetet med maktbegreppet är språket viktigt. För att tillägna sig nya kunskaper handlar det om att tillägna sig ett nytt språk och här kommer även könsperspektivet in. Vad kallar man för vad? Varför heter pekdonet mus och inte rätt och slätt pekdon? 1 Varför kallar man logikkortet för moderkortet. Alla kontakter är antingen hanar eller honor. I ordbehandlingsprogrammet möts man bl a av sättaretermen horunge. Ovanstående är bara några exempel. Vad står detta språk för, påverkar det oss och i så fall på vad sätt, är frågor som ständigt dyker upp och behöver diskuteras. Kreativitet och lust Genom kreativitet tar jag mig förbi allting som är okänt och det kan ta ett antal timmar för att lära mig något nytt. Genom lust så är ett antal timmar inget hinder längre. När man skall göra något, det kan vara allt från att renovera en gammal stol till att skriva uppsats eller springa 1 mil, handlar det ofta om tio procent inspiration och nittio procent transpiration. Förhållandet dem emellan är emellertid att utan de tio procenten inspiration kan man inte i nittio procent transpirera. Med andra ord är lusten grundläggande för det mesta man gör här i livet. Genom att vilja skapa något, att ha ett mål dit vill jag eller det vill jag göra, lär vi oss en massa saker på vägen. Ett lärande som på så sätt blir både meningsfullt och motiverande för deltagaren. För oss har det varit självklart att väldigt medvetet arbeta med lusten och kreativiteten hos deltagarna. Även om kreativiteten, själva skapandet många gånger innebär stor frustation. Denna frustration tillsammans med frustrationen över att inte har makten över maskinen kan skapa väldiga spänningar. Då gäller det att ha byggt upp en sådan miljö att det finns möjlighet för att bearbeta dessa spänningar. Främst gäller det att ha upparbetat demokratiska arbetsformer där vi försöker föra en dialog på jämlika villkor. Ett arbete som kräver tid och utrymme. Kommunikation Viljan att kommunicera med andra människor är en fantastisk ingång och en av de starkaste drivkrafterna till att ta makten över informationsteknologin. Genom att chatta, skriva e-post, koppla upp sig via videokonferens och delta i diskussionsgrupper med människor över hela världen växer lusten till att ta sig över alla tekniska hinder som ligger i ens väg. Det är allmänt känt att nätet till största delen används för att kommunicera. Via kommunicerandet kan de få tips av andra samt att de själva måste formulera sina tankar och idéer. Vilket bidrar mycket till den egna kunskapsinhämtningen. Avmystifiering Kring IT har det skapats många nya ord och begrepp som inte har något motsvarande i det dagliga språket. Nya ord formas dagligen. Ord som inte motsvaras av egna erfarenheter och upplevelser anses inte som angelägna. Det gäller därför att alltid koda av språket och konkritisera det utifrån deltagarnas egna erfarenheter och/ 9

10 eller att ge dem möjlighet till egna upplevelser. Det finns i dagens samhälle många olika erfarenhetsvärldar och en av dem är grundat på kön. Att vi lever i olika erfarenhetsvärldar gör att man som lärare/handledare ibland kan hamna väldigt snett. Ta en sådan enkel sak som att ge exempel. För att nå fram med informationen kräver det att vi tänker på vems erfarenhet vi utgår ifrån. Skall man träna på avancerad sökning och då får sök exemplet hockey, hockey+tränare är det för många inte speciellt igenkännande, varken för någon som inte spelat eller inte är intresserad av hockey. Samma sak gäller liknelser med exempelvis motorer. Det gäller därför för handledare att vara uppmärksamma på vilket språk man använder och vilka liknelser man gör för vilka grupper och individer. Lösningen är inte att använda sig av enkla exempel som bygger på att underskatta deltagarnas fatningsmåga utan exemplen skall bygga på deras erfarenheter. Dock får man, som ts, vara mycket vaksam mot reproducerandet av stereotyper och fördomar. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Ja. Med dessa begrepp som utgångspunkt får man en plattform eller ram att förhålla sig till i planering av undervisning eller situationer som uppstår i rummet. Främst fungerar begreppen som reskap för reflektion i diskussioner kring det egna lärandet. Både för handledare sinsemellan och tillsammans med deltagare. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Hur många och hur långa? * genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? Projektet har bedrivits huvudsakligen inom långkursverksamhet på minst 1 år heltidsstudier - ordinarie folkhögskolekurs. Där lärarna för dessa kurser var främsta målgruppen. Vi har haft gemensamma träffar workshops fortbildningstillfällen samt att lärarna själva träffats i mindre grupper. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Vi har inte bedrivit någon renodlad distanskurs i projektet. Utan projektet har drivits under skolans ordinarier verksamhet. Erfarnheterna av att använda sig av IT i undervisningen var blandad i gruppen. Vi hade därför kontinuerliga träffar med alla lärare som var deltagare i projektet för utbyte av erfarnheter. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Vi har så långt det går försökt integrera projektet i existerande organisation. De flesta har arbetat i lärarlag och organiserat sitt arbete på normalt sätt som med projektet fördjupat och utvidgat IT inslagen i undervisningen. Förutom lärarnas egna planering, individuellt eller i arbetslag har vi organiserat workshops samt fortbildnings- 10

11 tillfällen som legat utanför ordinarie fortbildningsarbete. På dessa träffar har även övrig personal som inte varit med i projektet kunnat delta. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? I initial skede har mer tid gått åt för lärarna och vinsterna med detta arbete har legat på pedagogiken/didaktiken för respektive tema/ämne. Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Ja, formen ger möjlighet att fördjupa visst innehåll och att betona vissa moment. Tekniken gör att man kan bli mer rörlig i innehåll men även form. Man kan bli sin egen producent, filmare och distributör via IT. Detta påverkar val av innehåll, när man gör valet och vilket sätt. Man kan utgå ifrån och anpassa undervisningen till enskilda deltagarna i högre grad. Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Till viss del. Visst informationsutbyte har underlättats mellan deltagare och mellan lärare och deltagare. Skolarbetet har många gånger blivit mer temainriktat då rummet ändrats och fått flera uttryck som är mer tillgängligare, ex text, bild och ljud. Annat? Vad gäller lärarinsatser har även de yttre ramarna för lärandet ändrats, många problem uppstår under icke lärarledd tid där behov av handledare ökat. Det skapar också kontaktytor mellan deltagare då de behöver stöd och frågar varandra. Deltagarna på en av våra kurser, Feministiska studier med IT inriktning har varit behjälpliga och samtidigt har vi sett vinsterna för dessa deltagare i sitt egna lärande genom att själva hamna i handledar liknande situationer. Vi använder ofta detta genom att deltagarna ofta skall arbeta i grupp om minst 2 framför maskinerna. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Förberedelse tid har ibland skett på annan ort än skolan. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? Ja, projektet har underlättat för pedagoger att utveckla sitt pedagogiska arbete med tekniken. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Datorer, scanner, digital stillbildskamera, digital videokamera, storbildsprojektor, cdbrännare, Apple Airport basstations med fjärranslutning, skrivare, internet och folkbildningsnätet. Varför valde ni detta/dessa medier? När människor kommunicerar använder vi både text, bilder och ljud. Hur användes de i projektet? Alla fick tillgång till dessa och gjorde egna produktioner, ex QuickTime filmer, foldrar, grafiska illustrationer etc.. 11

12 Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Blandat, men gemensamt hade vi olika grunder som nu alla behärskar. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Valet har inte förändrats utan vikten av och användandet har ökat. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Det råder ingen användarvänlighet inom IT ännu. Dels nytt användargränssnitt som inte är standardiserat. För att ta sig ann nya programvaror existerar fortfarande en hög tröskel. Sladdar kan exempelvis komma i kläm och då står många handfallna. (kablagets mysterium och tyranni) Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Samma som ovan. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Den kan inte koka kaffe. Alla programvaror har sina begränsningar och det gället att hitta sitt förhållningssätt till detta. Att hitta brister i en programvara är en viktig drivkraft till att finna nya programvaror som kan utföra det man vill göra. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Nej, vi skulle inte gjort annorlunda. Under projektets gång ändrade vi lite på organisationen där andra delen byggde helt på frivillighet. Där vi var då hade vi inte kunnat göra på annat sätt men där vi är idag skulle vi gjort projektet på annat sätt. Men det hade varit ett annat projekt. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Det har fungerat bra med de parter som vi redan hade kontakt med. Vi har utbytt idéer och erfarenheter kring olika problemställningar kring IT och nya konstellationer har skapats för vidare arbete. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Den forskare som skulle genomföra en studie på vårt projekt tackade nej till en professur i Sverige för att kunna stanna i Australien och fortsätta sin forskning där. Det gick tyvärr ej att ersätta henne med den kompetensen. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Det togs emot väl och var förankrat och låg rätt i tiden. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) 12

13 Det är alltid lite problematiskt att integrera projekt inom befintlig verksamhet men när det fungerar är det ovärderligt. Detta problem har visat sig tidigare så med det här projektet försökte vi undvika de värsta stötestenarna. Det gäller främst att få till mötestider för alla de olika arbetslagen. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Fantastiskt. Särkilt på de områden där det rör gemensamma områden inom IT. Som tidigare nämt är ett av de stora problemen att finna tider för gemensamma möten. På dessa möten sker alltid frukbara diskussioner kring olika problemställningar. Det kan gälla pedagogiska frågor såväl som tekniska. Att se till att få till tid till dessa samtal är ovärderliga. Ett minimum av styrnng har skett i fråga om innehll och inriktning beroende på var i projektets process vi befunnit oss, initialskedet, genomförande, uppföljning eller utvärdering. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Nej. D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? SEK Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Totalt inkl. egen finansiering SEK Utveckling SEK Drift SEK Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Den enda skillnaden är tryckkostnader som ökat lite i jämförelse samt möjligtvis teknisk support då i och med projektet satsade mer än vanligt på integrerandet av tekniken. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? 14 stycken lärare och handledare, ca 100 stycken Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja, det har det. 13

14 Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vi har som tidigare nämnts försökt integrera projekt till att bli delar/fördjupningar av redan existerande kurser, inte gjort någon särkild kurs. Men vi svarar ändå så gott vi kan på dessa frågor utifrån vårt projekt. Då vi haft många kurser som varit inblandade har vi ställt samman synpunkter på IT-mediet generellt. Vi hänvisar också till intervjuer som gjordes med projektets deltagare (handledare) ligger som bilaga. Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Aktualitet och anpassning till respektive grupp. Lärare har och får ofta producera undervisningsmaterial själva som är styrt av det man vill göra. Målet har inte varit programvaran i sig utan något man vill producera, folder, film, grafisk illustration, diagram etc.. Detta resultera i att man måste producera och anpassa materialet till deltagarna och som i sin tur ofta leder till att materialet är inaktuellt och oanvändbart till nästa grupp. Fördelarna är att deltagarna blir mer delaktiga och styrande i processen att lära sig och hittar därmed bättre sin väg/metod för att göra det. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Datorkommunikation med andra studerande? Kursmaterial och kursadministration på web? Databassökningar? Vi har inte haft renodlade digitala kurser utan dessa saker har varit kompletterande delar i kurserna som breddat möjligheten för deltagarna att själva välja olika vägar. Det har inte funnits något tvång utan de som funnit mediet har gjort det för att behov för dem har funnits. Handledare har vid behov kommunicerat med varandra digitalt och alla produktioner som gjort har funnits digitalt för alla att använda. Vi har haft kommunikation digitalt som komplement till vanlig klassrums undervisning och de har för vissa givit viss frihet för främst de deltagare som har tillgång till datorer i hemmet. Dock måste poängteras att de gäller ett fåtal bland våra deltagare. Alla deltagare på skolan är inloggade på och den mesta av kommunikationen sker via det eller annan e-post hantering. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Alla ser nödvändigheten av att behärska IT-mediet och har uppskattat satsningen på det. Det har möjliggjort för deltagarna att ta till sig IT. Se intervjuerna. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Att hitta mötestider för deltagarna. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande 14

15 Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Då lärarna får verka fritt inom ramarna för ett projekt och utveckla sina kompetenser sker oanade utvecklingar. Man vet aldrig i förväg vad som kommer att hända. Tid är alltid en nyckelfaktor där av workshop som form varit utvecklande. I våra workshop har deltagarna själva fått presentera sin process, sin idéer och mål och där man sedan tillsammans i grupp reflekterat och diskuterat sitt arbete. Alla får utrymme och möjlighet att utbyta erfarenheter. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Maskinvaror är naturligtvis en självklar förutsättning, samt att vis kompetens finns som gör att man tar sig förbi de hinder som uppstår. Vi anser det vara av största vikt att pedagogerna står för denna kompetens och inte enbart tekniskt folk. Vi har vunnit mycket på denna kompetenshöjning även om kunskapsöverföring vad gäller teknik kan ta tid. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Hur kan man få med erfarenhetsbaserad reflektion utan att träffas som inte är enbart textbaserad. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Myten att kvinnor inte sysslar med teknik eller är intresserad av det. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Både skriftligt och muntligt. Vi har genomfört Workshop där deltagarna (personal) fått visa vad de gjort och vi har samtalat kring vägen dit och resultatet samt ev. problem som uppstått. Dessa workshop har filmats se bifogade Quicktime filmer. 15. Egna avslutade kommentarer på rubriken resultat: Vi har sett att kurserna och dess deltagare får dels en annan form och innehåll, där IT i allt större utsträckning blivit ett självklart verktyg för informationssökning, produktion och kommunikation. Utan dessa extra insatser som projektet innebar hade vi inte kunna göra denna både snabba och breda integration. Lärarna väljer idag de IT verktyg de vill arbeta med utifrån vilka de tycker passa bäst här och nu och inte utifrån tillgången till dem som bestäms utifrån kunskap och material. Dvs de pedagogiska hänseenden bestämmer vad som är bäst för respektive deltagare och inget annat. 15

16 Bilaga 1 Ulla Holmlid, deltagare, handledare (lärare) i matematik och naturkunskap Projekt: Komik Intervju den 20 sept 2 001, Kvinnofolkhögskolan Göteborg Innehåll Jag har deltagit i projektets andra omgång och framför allt inriktat mig på olika former av bildhantering: leta efter bilder på internet, skanna och användande av digitalkamera. Tog även del av den allmänna informationen i den första omgången. Har vågat mig på att använda bild i undervisningen. I matte har jag lärt mig Excel och även det programmet vågar jag nu använda i undervisningen. Rekrytering och deltagare Fick reda på projektet genom skolans lärarråd. Inför andra omgången fick man dels ange önskemål om innehållet dels hur stor del av tjänsten som skulle kunna ingå i projektet. Det här projektet har betytt enormt mycket för mitt lärande och fortbildning. Det har varit jätteroligt. Det har gjort mig modigare och man har fått tid för att pröva på olika metoder i undervisningen. Framförallt har det givit mig en grund för hela sättet att hantera datorn. Har även lärt mig ny programvara och fått lära mig mer om den tekniska bakgrunden. Har aldrig haft tanken på att hoppa av. Arbetssättet har passat mig. Vi har en hög grad av medbestämmande här på skolan. Det har inte varit så bundet. Man har fått bidra med det man kan och fått möjlighet att fråga andra handledare, inte bara de IT-vana. Det var inte styrt från början utan det fanns olika ingångar till hur vi kunde använda IT. I början fick vi formulera vad vi ville och utifrån det gick vi vidare. För mig var det bildhantering och Excel. Andra handledare inriktade sig på andra program. Jag lärde mig hur IT kunde integreras i undervisningen. Det jag lärde mig kunde omsättas i undervisning. Man såg fler och fler möjligheter. Förut kände jag mig begränsad så i det avseendet känns det som om jag tagit igen kunskap inom IT-området som jag missat tidigare. Lärt mig nya program. Såg nya möjligheter med olika program. Alla handledare har lyfts upp ett snäpp, alla har fått en grund att stå på, nivån på den gemensamma grunden har höjts. En fördel för oss har varit att deltagandet ingått i tjänsten. En annan fördel är att man fått möjlighet att träffa och arbeta ihop med andra. Ett enormt lyft. Nu formulerar jag mina frågor bättre och vågar prata om tekniska frågor. Det betydde väldigt mycket att deltagandet ingick i tjänsten. 16

17 Lärprocessen Mina förväntningar med projektet har infriats. Det beror på att mina mål blivit uppfyllda. Det var väldigt bra att vi i början fick skriva ner våra önskemål. Har lärt mig väldigt mycket. Man blev pedagogiskt motiverad i och med att man hade nytta av det i undervisningen. Dialogen, kontakten och mötet mellan oss deltagare och lärarna med IT-vana har framför allt skett genom fysiska träffar här på skolan. Vi har haft tre träffar (workshops) med Kerri (projektledare) då alla handledare samlades för att diskutera våra mål, information om ny programvara, vad projektet gick ut på, hur vi skulle kunna jobba. Vid det sista gemensamma tillfället fick man visa för alla andra vad man gjort och kommit fram till. Vi har haft gemensamma genomgångar av programvaror, men det har också funnits möjlighet att få individuell hjälp och stöd när man kört fast. Ett flexibelt lärande skulle man kunna säga. Våra fasta träffar har varit få, men det har alltid funnits möjlighet att fråga någon av de IT-vana lärarna. Ibland har jag mejlat frågor till Kerri. Det har varit möjligt att träffa andra deltagare och lära av varandra. Eller rättare sagt, det var meningen att man skulle samarbeta med andra handledare. Lärare som haft gemensamma intressen har träffats informellt och utbytt erfarenheter. För min del har samarbetet skett med två andra lärare som har samma ämnen som jag. Det mesta om digitalkameran lärde jag mig tillsammans med en annan handledare. Vårt utbyte har också mest skett i form av fysiska träffar här på skolan. Någon förändring av lärarrollen (IT-vana lärare) har inte jag märkt av. Vi har en väldigt jämlik struktur här på skolan och det genomsyrar även projektet. I projektet har jag fått bestämma målen och de har hjälpt mig på vägen. Jag har kunnat formulera min del i projektet. Min deltagarroll förändrades på så sätt att jag med tiden fick fler idéer, ställde större krav och vågade ställa frågor om tekniken. Den pedagogiska diskussionen fördes mellan deltagarna. Jag har fått en större förståelse av IT som verktyg i det pedagogiska arbetet, förstår själva grundtanken med att använda IT, att det skall integreras i undervisningen. Den fysiska miljön har framför allt varit datasalen. Där är utrustningen bra och mycket välorganiserat. Där har jag förr eller senare fått det stöd som efterfrågats. Problemet med datasalen har varit arbetsmiljön, ventilationen i lokalen. Man kan säga att det varit en blandning av individuellt lärande och gruppsamverkan. Vi fick ju ställa upp individuella mål, som vi sedan arbetat med i grupp. Lärandet har skett i grupp. Men jag har även lagt ner mycket tid på självstudier hemma. Denna blandning avviker inte på något särskilt sätt hur fortbildning brukar gå till och genomföras här på skolan. Projektet och mina nya kunskaper har medfört förändringar i klassrums-undervisningen. I matematik har det blivit möjligt att göra undervisningen mer individuell. Man är mindre bunden av att alla måste vara på samma ställe i undervisningen (i 17

18 boken). För kvinnor är det bra att kunna individualisera i ett ämne som matematik. Det finns många inbyggda hinder när kvinnor skall lära sig matte. I naturkunskap har det framförallt skett förändringar på så sätt att jag jobbar mer med bild och att jag hittat nytt material. Vi kan gå in på internet och titta på bilder. För många kursdeltagare är det lättare att förstå när man använder bilder. Däremot har projektet inte medfört någon ändring av arbetsform och arbetssätt i naturkunskap. Stöd, läromedel, samverkan, infrastruktur Jag har fått handfast svar på mina frågor. Även uppmuntran. Min teknikanvändning har förändrats i och med projektet. Jag har blivit säkrare, modigare och vågar pröva saker som jag aldrig skulle gjort tidigare. Tillgången till datorer har inte varit något problem. Det enda tekniska problemet har varit krångel med skrivaren. Förutom det problemet har tekniken fungerat. har inte betytt så mycket för min del i det här projektet. Det jag framför allt använt mig av på F-nätet har varit mattenätet. Internet har däremot varit väldigt viktigt, det har givit mig ett helt nytt sökverktyg. Vi har inte använt oss av några läromedel. Däremot har vi utvecklat egna i form av: arbetsblad, arbetsbeskrivningar, power-point-presentationer för ekvationer och en bildserie till våra förmöten. Läromedlen har varit folkbildningsmässiga. Lärcentra har inte använts. Framtiden Projektet har satt igång en process. Jag ser en fortsättning även efter projektets slut. Mycket har ändrats till det bättre med Komik-projektet och det tar inte slut bara för att projektet är över. Min förståelse för att jobba med IT i olika former är större idag än när projektet började. Mitt intresse har ökat. Exempelvis, jag deltog nyligen i en distanskurs. Det var initierat av att jag börjat använda datorer. Min kritiska förmåga att bedöma olika material har förbättrats, exempelvis att bedöma kvalitén i cd-material och vad som är interaktivt. Cd-rom är inget för mig, de flesta är varken flexibla eller folkbildningsmässiga. På nätet har jag hittat interaktiva läromedel om genteknik. Jag har fått en ökad stimulans och ser möjligheterna till något nytt. Men jag har också blivit mer krävande. 18

19 Bilaga 2 Kerri Corley, projektledare Projekt: Komik Intervju den 21 september 2 001, Kvinnofolkhögskolan Projektfokus organisatoriska frågor Innehåll Projektet har genomförts under två år då handledare (lärare) på skolan deltagit som en del i deras ordinarie tjänster. Handledarna har ingått i arbetslag. Första året vände vi (rektor, jag och Lena) oss till ett antal handledare på temakurserna och allmänna kursens första år och valde ut bland dem. De levererades ett färdigt paket med bland annat workshops och extra stöd från oss IT-vana handledare. Utöver spontant och informellt stöd hade vi IT-genomgångar utifrån deras behov. De fick möjlighet att smaka på områden de kunde använda i undervisningen. Fördelen med den modellen var att vi kom igång direkt på hösten. Inför det andra året tillfrågades handledarna i god tid, de fick ställa upp egna mål. De som ställde upp mål och planer fick delta. De har ingått i lärarlag som planerat och lagt upp arbetet i kurserna. Under året har de fått ett informellt stöd i form av kursplanering, undervisning i kursrummet, individuellt stöd till handledare och hela lärarlaget, samt workshops för alla. Syfte och tillkomst Att få deltagarna att hantera IT som ett självklart verktyg i sökandet efter kunskap, samt att underlätta för dem att ta plats och kommunicera i det offentliga rummet via IT som en del i demokratiarbetet. Syftet har legat fast under projekttiden. Vägarna mot målen har däremot varit olika. Handledarna har under tiden hittat olika vägar och IT-ingångar. Projektet växte fram utifrån löpande diskussioner på skolan mellan handledare och rektor. Till saken hör att vi tidigare haft ett IT-projekt med EU-pengar. Ledningen uppmanade oss alla att hålla ögonen öppna inför nya projekt. Jag och Lena Bjurving såg möjligheten, diskuterade med andra handledare, förankrade det hos ledningen och organisationen. Det ledde fram till att vi sökte. Så projektet var väl förankrat på skolan innan vi gjorde ansökan. Ett samspel mellan alla berörda. Du frågar om det fanns någon utgångspunkt som var särskilt viktig, tekniken, ämnet, folkbildningstanken. Alla var viktiga. Tanken var att låta handledarna arbeta utifrån det de är bäst på. Få dem att hitta sina IT-ingångar till just deras ämne. Inga krav ställdes på någon produktion av undervisningsmaterial. Fokus låg på ny kunskap och kunskapsöverföring. Det resulterade självmant i att man använde det i undervisningen. För oss är också bredden viktig. Vi vill inte ha några få lärare som kan mycket utan vi vill få med alla handledare. Det har vi fått i och med att de arbetat i lärarlag. 19

20 Organisation och stöd Projektledare (Kerri) Två IT-vana handledare (de skall fortbilda och fungera som stöd för handledarna) Handledare ( i första omgången tretton, i andra omgången tio) Under första året fick handledarna ett färdigt paket. Under andra året har handledarna hjälpt varandra i större utsträckning. De har också ställt större krav, exempelvis att etablera en IT-användningsstation i klassrummet. Den skulle användas för att testa hur IT kunde användas i ämnet. Övriga ingredienser har varit: kontinuerliga samtal med enskilda och arbetslaget. Träffar med hela gruppen, workshops. Utifrån denna modell har de skett kunskapsöverföring dels från IT-vana handledare till handledarna dels mellan handledarna, framför allt inom arbetslaget. En viktig förutsättning har varit att bygga in projekt som en del i det ordinarie arbetet vilket varit möjligt genom att handledarna deltagit som en del i tjänsten. En lika viktigt förutsättning har varit att tekniken skall fungera. Modellen/organisationen har vuxit fram utifrån erfarenheter från tidigare IT-projekt, skolans organisation och personalpolitik. Vad gäller de olika projektfaserna kan sägas att tidsåtgången stämt med den ursprungliga planeringen. Förberedelserna gick väldigt fort. Mesta tiden har lagts på genomförande vilket också fungerat bra, eftersom deltagandet ingick i tjänsten och att vi kunnat schemalägga gemensamma aktiviteter. När vi startade tvåan hade vi en del erfarenheter från första året. Den stora förändringen var att handledarna sökte och deltog utifrån egna idéer och mål. Det byggde helt på frivillighet. I och med att vi genomfört det under två år kan man säga att vi haft två avslutningar. Projektorganisationen har fungerat väl. De problem vi haft har inte varit knutna till projektorganisationen utan till frågan om vad som är teknik. Vi har försökt förebygga problem genom att integrera projektet med den befintliga organisationen. Givetvis uppstår problem när man arbetar med projekt och förändringsarbete. Men det har mer handlat om frågor kring tekniken. När det uppstår teknikproblem är det viktigt att skilja på om det beror på tekniken eller brister i programvarukännedom. För oss är det viktigt att synliggöra det som är användarkunskaper. Därigenom har vi minskat på tekniklådan. För oss är det viktigt att du som användare lär dig hantera tekniken och har en verktygslåda för att kunna lösa olika problem som uppstår. Jag ska kunna kontrollera tekniken. Det handlar om makt och kontroll över tekniken, vi vill inte att man styrs av tekniken utan att man har kontroll över den. I min roll som projektledare har jag haft stöd från Lena Bjurving (handledare med IT-vana) och vår rektor Stina Sandberg. Cecilia Möller, projektsamordnaren från FBR har besökt oss. Hennes stöd har varit jätteviktigt. Den träff vi hade med andra projektledare från KKS 99 var också givande. Bra att komma ifrån den egna verksamheten och få utbyte med andra. Tyvärr var det inte så många som kunde komma på våra två träffar. Många saknade tid för att träffas. Men det utbyte som genomfördes var bra. Det skulle också varit bra om deltagarna i projekten kunde haft ett utbyte. Det underlättar för dig som projektledare om dina 20

21 deltagare kan spegla sig i andra deltagare och andra projekt. Eller om man haft ett system så att deltagare kunde besökt varandras skolor. Man kunde inrättat ett stipendium för deltagarutbyte. Projektmedlen har disponerats i ett samspel mellan mig som projektledare, rektor och handledarna. Som sagt, vi såg det som väldigt viktigt att deltagandet ingick i tjänsten. Villkoren för deltagandet påverkade skolans hela tjänstestruktur, därför var det viktigt att också rektorn ingick i fördelningen av projektmedlen. Jag tror att det rörde sig om ungefär en och en halv tjänst som skulle fördelas. Handledarna skulle ha minst tio procent av sin totala tjänst för detta projekt (det påminner mycket om det gamla B-avdraget). Att det skulle ingå i tjänsten var mycket vikigt. Om man bara pytsar ut pengarna, ger det inte så mycket. Det viktiga är att man har tid till förfogande. Med vår modell har vi fått en mycket god spridningseffekt, eftersom handledarna ingått i arbetslag. Teknikstödet bygger på tanken att tekniken skall fungera och var användbar, den skall vara integrerad och tillgänglig. Tekniken skall vara ett stöd på olika fronter i undervisningen: dokumentation, produktion och kommunikation. Vi har också fast uppkoppling sedan flera år tillbaka. Det är jag som har det tekniska ansvaret här på skolan. Här är det pedagoger som har bestämt hur tekniken skall utformas. Vi har inte låtit oss styras av tekniken, den har vuxit fram ur våra kurser, inifrån. Den har inte levt ett eget liv. har haft väldigt stor betydelse för oss. Dock är det svårt att precisera exakt betydelsen för detta projekt, eftersom F-nätet är ett naturligt kommunikationssätt för oss. Vi kan F-nätet sedan tidigare, har haft det i flera år. Två av handledarna från första året i Komik-projektet är nu lokaladministratörer. Andra som deltagit i projektet har startat två distanskurser där de använder F-nätet. Förutom F-nätet använder vi oss av en extern e-postserver och vårt lokala nätverk. På det sättet blir vi mindre sårbara. Om inte tekniken fungerar på ett nät, kan vi utnyttja något av de andra. Kommunikation och samverkan I och med projektet har det vuxit fram naturliga samarbetspartners. Några handledare har fått kontakter med Göteborgs universitet, eftersom de deltagit i en av deras kurser. Vi har även haft träffar med Göteborgs folkhögskola. Vi har fått ett uppdrag av kommunen att hjälpa till med att dokumentera livet i Bergsjön (stadsdel i Göteborg). Det har vi tänkt göra med bland annat workshops i digital video. Då har vi haft nytta av de nya kunskaperna inom digital video från det här projektet. Vi hade tänkt göra ett samarbete med en gammal deltagare som nu bor i Australien, men det blev inte av eftersom personen i fråga blev kvar därnere. Vad gäller utbyte med andra IT-projekt har problemet varit brist på tid. Förutom att få igång kontakter mellan projektledarna skulle man försöka med någon form av utbyte mellan deltagarna i projekten. Det borde finnas stipendier som deltagarna kunde söka. 21