Projektmaterial. PRO folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas RiksOrganisation,s Folkhögskola Gysinge våren INLEDNING Förutsättning PRO,s folkhögskola anordnar kurser för i första hand pensionärer. Huvuddelen av verksamheten är i form av veckokurser men folkhögskolan ger också en 15-veckors kurs per termin. Många som deltar i kurserna har ingen erfarenhet av att använda dator. Tvärtom så är många deltagare främmande för datorer och de möjligheter som datorer ger. Det finns en stor respekt för tekniken som ofta yttrar sig i en rädsla för vad man kan ställa till om man börjar fingra på apparaten. Då allt mer av det informations och serviceutbud som finns kräver kunskap om IT är det ett demokratiproblem att så många i den äldre generationen saknar tillgång till tekniken. PRO har därför satsat på att ge utbildning till sina medlemmar i datakunskap. Som ett led i denna satsning har folkhögskolan använt Itis projektet. Deltagare Projektarbetet har i första hand bedrivits i den 15-veckors kurs som arbetat under vårterminen Kursen hade från början 15 deltagare som alla har deltagit i arbetet. Deltagarna skiljer sig mycket både i fråga om ålder som tidigare datorvana. Vi har därför arbetat så att de som kan lite mer hjälper de som kan lite mindre. Mycket av arbetet har koncentrerats kring att deltagarna fått lära sig grundläggande datorkunskaper framförallt inriktat på Internet. Datorer På skolan finns tillgång till en datasal med Internetuppkoppling. I anslutning till lektionssalen som normalt används av gruppen finns två Internetkopplade datorer som deltagarna har tillgång till också utanför lektionstid. Syfte Att få äldre människor att våga använda datorer så att de kan utnyttja tekniken för att förenkla och berika sin vardag inte minst genom att kommunicera med andra, men också för att äldre på ett bättre sätt skall kunna delta i samhällsdebatten och framföra synpunkter. Resultat Grundläggande kunskaper e-post Under de första veckorna koncentrerades arbetet till att ge deltagarna grundläggande kunskaper för att kunna hantera datorn. Redan från början använde vi Internet. Efter tre veckor introducerade vi e-brev och varje deltagare fick en egen e-post adress. Dessa adresser användes sedan under hela projekttiden för att kommunicera med deltagarna. Det fungerade så att lärarna gav uppgifter inför lektionerna som dels avrapporterades direkt på lektionerna, dels skulle besvaras som e-brev. Detta har fungerat bra men kräver att deltagarna har tillgång till datorer. En

3 effekt har också blivit att de flesta deltagarna har tagit för vana att läsa sin e-post varje dag. Något som gett god dataträning. Järnriket Gävleborgs Länsmuseums hemsida har använts som utgångspunkt för deltagarna att lära sig söka information på Internet. Denna hemsida är uppbyggd på ett sätt som ger god träning i att manövrera på olika hemsidor. Innehållsmässigt stämmer också denna hemsida mycket väl med folkhögskolans inriktning. Gysinge Bruks historia finns dokumenterad på hemsidan och den har vi använt som utgångspunkt för arbetet. De erfarenheter som deltagarna fått har de sedan kunnat använda för att söka information inom andra ämnesområden. Arbetsgången kan beskrivas som att vi först samlat information på nätet. De har gjorts genom sökningar där vi jämnfört olika sökmotorer.därefter har vi utvärderat de resultat vi fått och diskuterat olika sätt att bedriva källkritik. Teorin hittas och undersöks Vi har sedan gjort studiebesök Här på besök i Österbybruk i landets bäst bevarade vallonvallonsmedja.

4 Kunskaperna som inhämtats tillämpas sedan i praktiska försök. Mästersmederna Bengt och John i full aktion. Idén har hämtats från jarnrikets hemsida. Se bilaga. Slutsatser När projektet startade hade vi som utgångspunkt att i större utsträkning än tidigare använda Internet i undervisningen. Det kräver att deltagarna kan använda datorer och också har kunskaper om Internet. Vi började därför med att introducera enkel datakunskap i gruppen och stimulerade till att deltagarna själva tränade mushantering med mera på fritiden. Detta har underlättats av att deltagarna bott i internat på skolan under kurstiden. Vi gick tidigt över till att arbeta med Internet. Det innebar att vi inte inriktade oss lika mycket på ordbehandling som vi tidigare gjort. Deltagarna har också lärt sig mindre inom detta område än tidigare kurser gjort. Internetkunskaperna och förmågan att hantera e-post är dock avsevärt förbättrade. Att vi arbetat med att kommunicera med deltagarna via e-brev har lett till att också innehållet i annat arbete förändrats. Vi har försökt tillämpa en tätare kontakt också mellan lektionerna än vad som tidigare varit fallet. Deltagarnas Internetkunskaper har också förändrat innehållet i arbetet genom att många uppgifter lösts genom ett användande av nätet istället för böcker. Vi är osäkra på om detta är en för- eller nackdel. Fortsättning Deltagarna har fått ökad datorvana och själförtroendet har vuxit ur detta. Flera har också under tiden som projektet pågått skaffat egna datorer och alla har förklarat att de kommer att fortsätta att använda datorer också efter studietidens slut.

5 För folkhögskolans del finns det all anledning att fortsätta arbetet enligt den modell som tillämpats under den här terminen som projektet pågått. De erfarenheter som vi gjort innebär att det är viktigt att fördjupa samverkan mellan de lärare som deltar så att alla områden integreras. Sammanfattning Vid PRO,s Folkhögskolas ITIS projekt har en 15-veckors kurs deltagit. Deltagarna bor i skolans internat under kurstiden och har framförallt arbetat med Internet. Projektet har inneburit att deltagarna kommunicerat med varandra och lärarna med hjälp av e-post. Vidare har deltagarna arbetat med länsmuseets hemsida Inom projektet har teori blandats med studiebesök och praktiska tillämpningar av de teoretiska kunskaper som hämtats från Internet.

6 Bilaga Tillverka din egen smidesässja För att kunna smida järn, räcker det inte med värmen från en vedeld, som inte blir varmare än ca 700 grader. En smidesässja har två funktioner, att hålla glödande kol samlat och att möjliggöra inblåsning av luft. Syretillförseln gör att temperatur ökar och järnet blir smidbart. Bälgen Syre får ässjan traditionellt från en bälg, numera blåses luft in i härden med en fläktanordning. Bälgar har oftast konstruerats av trä och läder. En mycket enkel variant av bälg kan man lätt tillverka av en hink, en plastpåse, ett gummiband, ett järnrör med en längd på ca cm, tejp och en bit från en mjölkförpackning. Hetta upp ena änden av ett järnrör, ca 70 cm, med en gasolbrännare eller liknande. Tryck in det heta röret i nedre delen av en plasthink. Gör en stopp av tejp runt järnröret när det tryckts in ca 10 cm. Skär upp ett fyrkantigt hål, 5 x 5 cm i motsatta sidan av plasthinken. Klipp till en ventillapp ca 8 x 7 cm från en mjölkkartong. Tejpa fast den i överkant, så att den täcker hålet i hinken. Hålet är nu en enkel backventil. Lägg en tyngd i botten av hinken. Trä över öppningen på hinken med en plastkasse. Fäst den med tejp eller gummiband. Bälgen är nu klar att användas. När kassen dras uppåt bildas ett undertryck i hinken och ventilen öppnas, luft sugs in. Ett övertryck uppstår när kassen trycks ned, ventilen stängs och luften pressas ut genom blästerröret in i ässjan. Bäst fungerar det med två likadan hinkar som pumpas växelvis. Härden Ställ några tegelstenar på kant som en sarg. Gör en öppning för bälgens järnrör. Fyll på med träkol och ässjan är klar för användning. En fullt användbar smidesässja. Tillverkad av plasthinkar och järnrör. Enklare kan det inte bli!