PROJEKTMATERIAL. Musikteori och IT. Mellansels folkhögskola. Maj 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Mellansels folkhögskola Maj 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning Slutrapport: MUSIKTEORI OCH IT... 3 KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:... 3 Projektnamn: MUSIKTEORI OCH IT. Programvaruutveckling på ny pedagogisk och metodisk grund A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön: Målgrupp/-er och rekrytering:... 5 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 Slutrapport: MUSIKTEORI OCH IT KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: Projektnamn: MUSIKTEORI OCH IT. Programvaruutveckling på ny pedagogisk och metodisk grund. Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Att utveckla en helt ny programvara för PC specialanpassad för folkbildningsväsendets behov och därigenom lägga grunden till en ny typ av undervisningsform och metodik. Programvaran integrerar läromedel, uppgifter/ deltagararbeten och kommunikation lärare-deltagare och deltagare-deltagare till en enhet. To develop a new software for PC, adapted to the needs of folkbildning (a special form of adult education), thus enableing new forms of education and new methods. The software integrates textbooks, exercises/student assigments and communication teacher-student and student-student, all in one unit. A. Projektansvariga Projektledare: Thomas Wahlbom, thomas.wahlbom@mellansel.fhsk.se Informationsansvarig: Jonas Nyström, jonas.nystrom@mellansel.fhsk.se Utvärderingsansvarig: Thomas Wahlbom B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Musikutbildning innebär att utöver rena kunskaper utveckla färdigheter och erfarenheter. Vi har funnit att det är lättare att hitta fungerande självstudiematerial och metodik i mera traditionella ämnen än i färdighetsämnena. För några år sedan föddes tanken på att utveckla ett koncept med datoranvändning och interaktiva miljöer utifrån de särskilda behov som finns inom folkbildningen, i första hand med inriktning mot satslära och gehörsträning. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Sedan 1993 driver Mellansels folkhögskola en kantorsutbildning på distans. Kursen har rönt stor framgång, dels i form av många sökande från hela landet, dels i form av uppskattning från övriga utbildningsanordnare. I arbetet med att utveckla pedagogik och metodik för denna musikutbildning kom vi att brottas med just den typ av problematik som vårt nuvarande IT-projekt tar fasta på att lösa. 3

4 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Projektets mål var att utveckla en programvara för PC, där notskrivning med lyssningsmöjlighet (midi), textavsnitt och kommunikation med lärare/andra studerande skulle integreras i ett och samma program och därigenom skapa en ny undervisningform och metodik. Programvaran skulle erbjudas kostnadsfritt till deltagarna i Mellansels folkhögskolas kurser. Det skulle ge alla musikstuderande ett effektivt redskap för undervisning och träning i sats- och gehörslära. Studierna skulle kunna bedrivas vid en PC var som helst och när som helst, hela tiden med möjlighet till kontakt med läraren och andra studerande. Vid musikteoriundervisning åtgår vanligen en stor del av lektionstiden till genomgång och rättning av elementära musikaliska och satstekniska förlopp. Det blir sällan tid till fördjupning och utvecklande resonemang, som kan ge perspektiv och förståelse bortom de fyrkantiga exemplen. Genom att nyttja interaktiv programvara i dessa grundläggande moment, skulle den gemensamma undervisningstiden kunna användas på ett bättre sätt: istället för att bara lära sig skriva en fyrstämmig kadens, skulle de studerande tillsammans med läraren få tid att fundera över varför kadensformlerna ser ut som de gör, vilken funktion de har och hur dessa små musikaliska byggstenar används i större musikaliska sammanhang. Första steget utgörs av programutveckling, dvs. nuvarande projekt. Resultatet kommer samtliga musikstuderande vid Mellansels folkhögskola tillgodo. I ett andra steg skulle programmet kunna komma samtliga studerande inom folkbildningen till del, men detta kräver webbanpassning och utveckling av en databas, liksom framställning av material. Mellansels folkhögskola kommer att undersöka möjligheterna att söka projektmedel även till denna följande fas, då vi bedömer att den nu utvecklade programvaran är så revolutionerande och har en så stor potential, att det vore skada om den bara kom de studerande vid Mellansels folkhögskola till del. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Idégivning och planering: Jonas Nyström och Thomas Wahlbom. Genomförande: Jonas Nyström. Den nyutvecklade programvaran har använts i försöksundervisning för studerande vid Mellansels folkhögskolas musik- och kantorslinjer. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Vi har i begränsad utsträckning samverkat med Birka folkhögskola (Birka har också bedrivit ett projekt med inriktning mot musik) för att låta oss inspireras och testa våra idéer på andra. 4

5 4. Den egna organisatoriska miljön: Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Mellansels folkhögskola har EFS som huvudman, med ett omfattande samarbete också med Härnösands stift. En bärande tradition inom den kristna kyrkan är sång och musik. Sedan många år har musiklinjerna därför varit det dominerande inslaget vid vår skola. Det starkt individualiserade och experimentiella arbetssätt som kännetecknar musikutbildning har präglat de pedagogiska traditionerna vid vår skola. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Hittills bara i begränsad utsträckning, eftersom projektets syfte har varit att utveckla en programvara. Från och med höstterminen när programvaran fullt ut kan tas i bruk i undervisning, räknar vi med större genomslag. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Musikstuderande vid Mellansels folkhögskola. Varför vände sig kursen till just dessa? Projektet avser musikteori, i första hand satslära och gehör. Hur informerades om projektet? Huvudsakligen muntligen vid samlingar med lärare/personal och studerande. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Någon särskild antagning utöver musik- och kantorslinjernas normala antagningsförfarande har inte hållits. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Ja, vi nådde avsedd målgrupp: musikstuderande vid Mellansels folkhögskola. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Vi har inte drivit en speciell kurs, utan istället lånat studerande från musik- och kantorslinjerna för att testa och utvärdera olika delar av den programvara som har utvecklats. Den pedagogiska idén har varit den särskilda metodik som en genomintegrerad interaktiv programvara kan ge. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Programvaruutveckling och försöksundervisning. 5

6 Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Ja, programvaran fungerar mycket bra och har en enastående potential. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Nej, försöksundervisningen har varit frivillig, med deltagare från Mellansels folkhögskolas musik- och kantorslinjer. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Ja. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Ingen särskild antagning har förekommit: se punkt 6 ovan. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Nej, inte i denna fas. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? Eftersom projektets mål har varit att utveckla en programvara, inte att starta eller driva en speciell kurs, kan frågan inte besvaras. Den försöksundervisning som har bedrivits kan inte jämföras med en sammanhållen kurs. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Mycket stor erfarenhet, med tanke på att vi sedan 1993 har bedrivit en kantorsutbildning på distans. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Vi har inte genomfört en kurs eller cirkel, utan utvecklat en programvara för PC. Försöksundervisning har genomförts i satslära och gehör. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Frågan kan besvaras först när programvaran fullt ut har tagits i bruk i våra musikutbildningar. Vi räknar med följande: Initialt kommer det att gå åt mera lärartid (till support m.m.), tills systemet har börjat rulla. Därefter kan tidsvinster göras, alternativt kan högre kvalitet uppnås med samma mängd nedlagd lärartid. Innehållet i lärarinsatserna kommer att ändras från att förmedla baskunskaper till att hjälpa de studerande att komma åt dessa via den nyutvecklade programvaran och istället använda den gemensamma undervisningstiden till övergripande resonemang och tillämpning som sätter in baskunskaperna i sammanhang. 6

7 Formerna för lärarinsatserna kommer att ändras: mera tid kommer att åtgå till att sitta vid datorn och via den nyutvecklade programvaran kommunicera med de studerande. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja. Eftersom bara två lärare har arbetat med projektet har det fungerat utan problem. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? PC och programmeringskomponenter. För programmeringsarbetet har i första hand använts Delphi 5.0 från Borland. Jonas Nyström, lärare i satslära och gehör vid Mellansels folkhögskola, är en duktig programmerare. Han har tidigare för Sveriges kyrkliga studieförbund producerat ett CD-rommaterial i gehörs- och notläsningsträning för körsångare, Prima Vista. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Nej. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Nej. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Nej. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Ingen förändring, nuvarande upplägg har varit utmärkt. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Bra. Vi har i huvudsak arbetat självständigt, men samarbete med Birka folkhögskola har varit stimulerande (se punkt 3). Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Projektet har tagits emot mycket väl. Mellansels folkhögskola har varit glada att få vara med i ett sådant spjutspetsarbete. 7

8 Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Utomordentligt. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? kr. Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. c:a kr, där allt är utvecklingskostnader. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Det är inte möjligt, eftersom vi inte har bedrivit kursverksamhet. I princip är alla kostnader inom projektet utvecklingskostnader, inkluderande kostnaderna för försöksundervisningen. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Frågan är inte relevant, eftersom vi inte har genomfört en speciell antagning för projektet. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Det har inte funnits något annat material än programvaran. Vid försöksundervisningen har de studerande uttryck tillfredsställelse över att arbeta med materialet. Särskilt positiv har den direkta gehörsmässiga återkopplingen varit, dvs. att den studerande direkt kan höra hur en skriven notbild låter. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: 8

9 Vid försöksundervisningen har de studerande uppgivit att det har haft stor nytta av IT-stödet, i det här fallet den utvecklade programvaran. Särskilt värdefullt har det varit för nybörjare och de svagaste, vilka har fått arbeta i sin egen takt och göra likartade övningar många gånger. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Vi har inte genomfört en kurs eller cirkel, utan utvecklat en programvara för PC. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Vi har inte genomfört en kurs eller cirkel, utan utvecklat en programvara för PC. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för UTVECKLING av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Våra erfarenheter visar att vi har goda förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom vår egen organisation. Förutsättningar för GENOMFÖRANDE av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Trots att vi ännu inte har genomfört en sammanhållen kurs, pekar våra erfarenheter mot att vi har goda förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom vår egen organisation. Positivt: Eftersom Mellansels folkhögskola är belägen i glesbygd med befolkningsminskning, stämmer tankarna på såväl utveckling som genomförande av verksamhet med inriktning mot IT väl mot våra behov av förändring/utveckling: pedagogiskt, för inriktning mot distansstudier kontaktskapande, för att bygga nätverk med andra institutioner. Negativt: Utveckling och genomförande av verksamhet med inriktning mot IT är tidskrävande. Verksamheten blir tidseffektiv endast om den under en längre tid kan bedrivas storskaligt och med en hög grad av automatisering. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? 1. Har skapas gruppkänsla och social samhörighet vid distansstudier? 2. Medför IT-stött distansarbete att kvaliteten kan höjas när gruppen samlas till gemensamma träffar på skolan? Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Hinder att undanröja: långsam dataöverföring och systemnormering. Musikfiler kräver ofta en stor datamängd. För att arbeta med musikfiler blir därför snabbheten i nätet avgörande. Innan bredbandsutbyggnaden är fullt genomförd, kommer det att finnas olika typer av hinder på musikområdet. 9

10 14. Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Intervjuer. Utvärderingen av ert projekt består av två delar; den avrapportering som ni lämnat här och en egen slutrapport. Om ni vill, kan ni nedan kortfattat ange huvudpunkterna i er egen och kompletterande utvärderingsrapport. (Om rapporten publiceras, ange då även var den går att finna i publicerad form.) För ytterligare upplysningar om projektet, kontakta Jonas Nyström, , jonas.nystrom@mellansel.fhsk.se Mellansel den 30 april 2001 Thomas Wahlbom projektledare 10