Projektmaterial KUSTLIV. Litorina folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial KUSTLIV s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektledare... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupper... 5 C. Utveckling/Genomförande Projektets uppläggning: Samarbete/samverkan... 6 D. Resultat Ekonomi: Projektets nyhetsvärde

3 Folkbildningsrådets Forskning- och utvecklingsprojekt Projektnamn: Detta projekt har framförallt inneburit att människor med intresse för skärgården har kunnat träffas och diskutera skärgårdens framtid. Kurser vi hoppats kunna genomföra har tyvärr inte realiserats. Detta innebär inte att vi har övergett våra grundtankar utan tvärt om är vi fyllda av tillförsikt att idéerna skall kunna bära frukt i en snar framtid. A. Projektledare Karin Söderberg,. B. Projektpresentation 1.Bakgrund: har sedan 1996 en båtbyggarlinje. Linjen drivs i samarbete med Blekinge museum. Syftet med denna kurs är att bevara båtbyggerikunskaper men också bevara andra kunskaper som är knutna till skärgårdskulturen. Med dessa tankar i basen har vi fört diskussionerna vidare. Finns det fler människor som är intresserade av dessa kunskaper? Kan vi utveckla andra korta eller längre kurser inom området? En tradition inom folkhögskolevärlden är också att vara verksam och nyttig i sin bygd. Vi hoppades med detta projekt att byggandet av nätverk också skulle leda till att aktiviteter kommer igång som kan antingen genom att involvera folkhögskolan eller också vara helt fristående. Skolans stiftare är Föreningen Norden, KFH (Karlskrona företags- och hantverksförening), Karlskrona kommun och Östersjöinstitutet. Dessa stiftare har på olika sätt alla intresse av att verksamheter med ovan nämnda inriktningar kan drivas och att vara med i byggandet av nätverk. 2. Syfte: Projektets syfte var från början: 1. Bygga ett nätverk av intresserade personer och organisationer runt Östersjön som ska kunna fungera som kunskapsspridare. 2. Erfarenhetsutbyte mellan människor runt Östersjön. 3. Utveckla nuvarande båtbyggarlinje. Planera ett tredje år på båtbyggarlinjen där erfarenhetsutbyte med andra båtbyggare kring Östersjön. 4. Planera kurser i skärgårdskunskap, där spridning av kunskap om historisk och nutida kustkulturer runt Östersjön sker. 3

4 Förändring av syftet: a. Planering sommarkurser inom ämnet skärgårdskunskap. b. Förankring och planering av en långkurs med inriktning mot människor som är eller vill vara verksamma i skärgården. c. Nätverksbyggandets inriktning har begränsats till att i första hand bygga ett kontaktnät och organisera möten i Blekinge. Kontakterna runt Östersjön har inriktats på hantverkskunniga människor och museer som skulle kunna vara lämpliga samarbetsparter. Där utveckling av båtbyggarlinjen genom erfarenhetsutbyte med andra båtbyggare runt Östersjön integreras i nätverksbyggandet. 3. Aktörer: Idén till detta projekt har sitt ursprung i en samarbetsgrupp med representanter från Blekinge Museum BLM, Föreningen Allmogebåtar i Blekinge FABB och. Förutom ovan nämnda samverkansparter har representanter från Bleking Utvecklingscentrum, KFH, Karlskrona kommuns landskapsutveckling, länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Stenbräckagården och Öriket medverkat till att projektet kunnat genomföras. 4. Den egna organisatoriska miljön : Projektledaren har haft ansvar för projektet och skött samarbetet med externa parter. Skolans rektor har kontinuerlig informerats om projektet. Framtid Skolan kommer inte att genomföra sommarkurser under 2003 som planerat p g a sänkt antal deltagarveckor. Idéerna är lagda på is och kommer att diskuteras igen under hösten. Två projekt i två kommuner med inriktning på fysisk planering i kust- och skärgårdszonen har genomförts under Länsstyrelsen står för projektledning och projekten finansieras av resp två kommuner samt riksantikvarieämbetet. Dessa projekt kommer troligen få efterföljare. Ytterligare ett utbyte med Litauen kommer att ske våren Förhoppningsvis kommer detta att leda till lika bra kontakter som de vi fått i Polen. Här hoppas vi på att det samarbete vi från börja trodde att detta projekt skulle kunna bygga upp i framtiden bör kunna komma till stånd relativt snart. Idégruppen kommer att sammankallas igen för att hålla idéarbetet levande och söka möjligheter till förverkligande. Nätverket kring skärgårdskurser kommer också att kunna sammankallas i samma syfte. Sammanfattningsvis är jag övertygad om att den droppe som detta projekt kan liknas vid kommer att medföra ringar på vattnet. Visserligen kunde vi inte nå fram till den utvidgade kursverksamhet vi tänkte oss men den fantastiska respons och 4

5 kringeffekter som projektet fått överträffar i alla fall våra förväntningar på vad som skulle kunna bli resultatet av detta projekt. 5. Målgrupper Genom skolans stiftare och redan etablerade samarbetsparter som Blekinge museum och länsstyrelsen har vi inte haft svårt att få med oss deltagare i projektet. Det som har haltat lite är dels att inte alla kommuner i länet aktivt har deltagit i några möten samt att vi har haft svårt att få med de lokala intresseföreningarna i skärgården samt aktiva deltagare till våra sommarkurser. a Sommarkurser - rekrytering av kursdeltagare Lokal annonsering på offentliga anslagstavlor samt FIN:s sommarkatalog. År ett genomfördes en kurs. År två inställdes de kurser vi annonserat i mitten på maj. Utifrån den tillströmning som kom efter detta, skulle kanske två eller tre av kurserna kunnat genomföras. Men den bedömning vi gjorde i maj var att vi inte vågade chansa. b Långkurs Denna kurs har diskuterats och planerats med representanter från KFH, kommunens näringslivskontor, länsstyrelse, skärgårdsförening, Öriket och Stenbräckagården. Målgruppen för denna kurs har också diskuterats och vi har konstaterat att behov finns men att rekryteringen av kursdeltagare kan bli svår. c Nätverk Inbjudan har skickats ut brett till organisationer och föreningar med intresse och/eller verksamhet i skärgården och representanter från myndigheter. Tyvärr har inte alla kommuner visat intresse och rekrytering av deltagare från lokala föreningar har varit svårare än vi förväntat. Vad gäller kontakterna över Östersjön har kontakterna i Polen visat sig vara bra, medan Litauen inte var lika lyckat. C. Utveckling/Genomförande 6. Projektets uppläggning: Utifrån traditionen att folkhögskolan skall vara verksam i och nyttig för bygden har vi ansett det naturligt att låta Litorina folkhögskola vara ledare i dessa sammanhang. Vi vill vara med i skeendet och vi hade en bra bas som vi har försökt utveckla under detta projekt. Vi har arrangerat olika typer av diskussionsforum i samarbete med våra samverkansparter. Nätverket i Blekinge ville vi bygga med en bred förankring bland myndigheter på olika ställen i organisationen eftersom skärgårdsfrågor berör tjänstemän med olika funktioner. Dessutom ville vi ha med ideella organisationer på gräsrotsnivå. Vi har 5

6 utgått från att idéer måste komma från/förankras hos dem som bor och/eller är verksamma i kustområden. Framtid Att försöka bygga vidare på idén om att förankra och fånga upp idéer från gräsrotsnivå har vi kvar. Att samtidigt sprida kunskaper till allmänheten finns också kvar som pedagogisk idé. Tyvärr kan vi konstatera att vi inte har kunnat testa dessa idéer i projektet på de vis vi hoppades från början. Det som har fungerat är att vi fått bra respons och engagemang från de som varit med på våra diskussioner och att detta delvis beror på greppet att se till att olika intressesfärer har fått ett gemensamt diskussionsforum. 7. Samarbete/samverkan Samarbetet med framförallt BLM, Blekinge Utvecklingscentrum, FABB och länsstyrelsen har fungerat bra. Även representanterna från Karlshamns och Ronneby kommuner har bidragit till genomförandet. Projektet har inte riktigt nått ditt vi hoppades vid ansökningstillfället. Men så här med facit i hand bedömer vi att den begränsning och kursförändring vi ganska snabbt gjorde var bra. Ambitionen från början var för hög. Att skapa kontakter och få ihop samarbete tar tid. De diskussioner vi har haft har lett till en fastare grund att stå på inför framtiden. De svårigheter vi har haft med att rekrytera vissa grupper ser vi också som en tidsfråga. Om vi i framtiden vill nå de grupper vi nu har missat bedömer vi att chanserna nu är större än innan projektets start. D. Resultat a. Sommarkurser Under 2001 planerades 7 veckokurser som skulle genomföras under samma vecka. Tyvärr var intresset dåligt kanske p g a brister i marknadsföringen. En kurs genomfördes med 16 deltagare i allmogebåtssegling och skärgårdskunskap. Inför 2002 beslutade vi att trots allt ha en liknande marknadsföring i hopp om att tiden gör sitt till för marknadsföring. Tyvärr ansåg vi oss vara nödsakade att ställa in alla kurserna i mitten på maj. Då var intresset för litet och vi ansåg att vi antigen fick ställa in eller genomföra tre kurser med de deltagarantal som blev. Med facit i hand hade vi kunnat genomföra de tre populäraste kurserna eftersom fler ville anmäla sig efter vårt beslut att inte genomföra kurserna. Trots detta ökade intresse har vi inte marknadsfört några sommarkurser inför Om vi skall damma av dessa idéer eller utveckla nya inför 2004 kommer att beslutas under hösten b. Långkurs 6

7 Angående start av långkurser har representanter från kommunens näringslivskontor, KFH, länsstyrelsen, Stenbräckagården och Öriket diskuterat olika möjligheter. En planering har gjorts och tänkt målgrupp har diskuterats men planerna har hittills inte genomförts. Bedömningen är att mer arbete behövs för att båten skall bli sjöduglig. c. Nätverk Den övergripande frågan för nätverket har varit: Hur kommer framtiden att te sig? Vilken utveckling är önskvärd? Många intressekonflikter finns. Skall skärgården vara kultur- och naturreservat, semesterparadis eller ska en bofast befolkning överleva året runt? Kan de olika intressen som finns förenas i en intressant smältdegel eller är intressekonflikterna så stora att en mix inte är möjlig? Vad kan länsstyrelse och kommuner göra om politikerna vill förbättra möjligheterna för skärgårdsbefolkningen att bo och leva i sin bygd. De kontakter vi har försökt arbeta med på andra sidan Östersjön har vi inriktat på båtbyggare och kontakter på museer. I Litauen fick vi kontakt med ett museum men övriga kontakter vi träffade bedömer vi i detta läget vara mindre intressanta. ( se framtida planer). I Polen har vi träffat två båtbyggare som båda har gedigna kunskaper om traditionellt båtbyggeri men också om verksamheter i anslutning till användning av allmogebåtar. Här har vi också fått kontakt med två museer. Totalt 35 personer som deltagit i olika typer av nätverksmöten (se ovan under punkt... målgrupper.) Antal inbjudna totalt är ca 150. Störst bortfall har vi tyvärr haft bland de ideella föreningarna. 8. Ekonomi: Totala kostnaden för projektet är kr. Utifrån det beviljade bidraget har vi i stort kunnat hålla oss till budgeten. Resekostnaderna har inte blivit så stora p g a att vi inriktade nätverksbyggandet i första hand mot Blekinge istället för Baltikum. Kostnader Personal Aktiviteter Övriga Summa kostnader Intäkter Bidrag FBR Egeninsats

8 9. Projektets nyhetsvärde Tidningarna har visat stort intresse för kursen i allmogebåtssegling och skärgårdskunskap. Även idén att driva långkurser har tidningarna skrivit om. 10.Utvärdering av projektet: Förutom muntliga utvärderingar i samband med de möten vi haft har ingen utvärdering gjorts. Den positiva respons ( som skildras ovan) vi upplevt i arbetet gör att vi är nöjda med projektet som helhet. Karlskrona mars 2003 Karin Söderberg Litorina Folkhögskola 0455/