Projektplan: Glokala omställningscentra Folkhögskolan som arena och aktör

Transkript

1 Projektplan: Glokala omställningscentra Folkhögskolan som arena och aktör 1. Idé och mål Bakgrund För att finna lösningar på klimat- och miljökriserna krävs en omställning av dominerande modeller för produktion och konsumtion. Dessa nödvändiga omställningar kan inte komma till stånd utan ökad kunskap och handlingsberedskap hos medborgarna. Lösningar måste sökas i dialog mellan olika intressen och aktörer: aktiva medborgare, enskilda organisationer, myndigheter och näringsliv. I Norden finns 400 folkhögskolor spridda över hela regionen. Folkhögskolornas kursplanefrihet och uppdrag att fördjupa demokratin och skapa kunskap, intresse och engagemang kring aktuella samhällsfrågor ger oss unika möjligheter att fungera som glokala arenor och aktörer för omställningsarbetet. Flera folkhögskolor i Norden arbetar redan i denna riktning men det finns ett stort behov av att utbyta vunna erfarenheter, utveckla ny kunskap och finna vägar för spridning till fler skolor. Därför vill vi utveckla ett tematiskt nätverksprojekt om dessa frågor. Syfte Att folkhögskolorna i Norden ska utvecklas som glokala folkbildningscentra för omställning till en mer hållbar framtid. (Vi vill använda oss av begreppet glokal för att framhäva hur lokala processer på verkas av globala och vice versa) Förväntade resultat Ett nätverk av folkhögskolor och miljöorganisationer som arbetar med omställningsfrågor har konsoliderats Riktlinjer för hur folkhögskolor kan utvecklas till glokala omställningscentra har sammanställts och spridits Nätverket genererar nya samarbeten och projekt efter projekttidens slut Ökad kunskap och handlingsberedskap om omställningsfrågor hos personal och deltagare på de folkhögskolor som deltar i projektet Folkhögskolorna i projektet har utvecklat strategier och verktyg som leder till ökad interaktion med aktiva medborgare, organisationer, myndigheter och näringsliv om omställningsfrågor 1

2 Samarbeten mellan deltagande folkhögskolor och forskningsinstitutioner har etablerats om omställningsfrågor Antalet kurser och kursinslag med miljötema på de deltagande folkhögskolorna har ökat Ökade kunskaper om fördelar och nackdelar med olika miljöstyrningssystem, t.ex. grön flagg hos alla parter i projektet Ökad synlighet för folkhögskolornas miljöarbete i traditionella och sociala medier i Norden Ökad kännedom om folkhögskolornas potential som glokala omställningscentra hos folkhögskolorna i Norden. Målgrupp Primär målgrupp är ledning, personal och deltagare på folkhögskolorna i projektet och medlemmarna i de medverkande miljöorganisationerna. Sekundär målgrupp är ledning och personal på Nordens 400 folkhögskolor, deltagarna på folkhögskolorna, lokala organisationer, näringsliv och myndigheter kring folkhögskolorna. Den primära målgruppen involveras genom nätverksträffarna, den sekundära genom spridningsaktiviteterna 2. Organisation Projektägare RIO är en intresseorganisation för Sveriges 107 rörelsefolkhögskolor. Genom ett samarbetsavtal med de 43 landstingsägda folkhögskolorna inom SKL har man bildat FOLAC: Folkbildning Learning for Active Citizenship. FOLAC: s uppdrag är att stödja folkhögskolornas utveckling till arenor för det glokala medborgarskapet. FOLAC:s roll är att vara projektägare. Det innebär att ansvara för projektledning, kontakter med Nordplus, bokföring, rapportering, redovisning, utvärdering, projektets interna kommunikation, ledning av styrgruppsarbetet, medverkan i planering och genomförande av nätverksträffar samt samordning av resultatspridningen. Styrgrupp Styrgruppen består av Mats Ehn FOLAC, Alexander Hellqvist SWEDESD, Per Kristiansen Risøy Folkehøgskole, Birtha Toft Vestjyllands Højskole och Tomas Rydsmo Ljungskile folkhögskola. Styrgruppens uppgift är leda och samordna projektets olika faser och vidta nödvändiga åtgärder för att projektets mål ska uppnås inom budgetramarna. Det innebär att delta i planering av nätverksträffarna och kommunikationen med alla projektpartners, att ansvara för en planmässig spridning av projektresultaten och att utarbeta strategier för det tematiska nätverkets framtid efter projekttiden. För att spara tid, pengar och reducera miljöpåverkan kommer styrgruppsmötena att vara digitala. Styrgruppen kommer att sammanträda i snitt en gång per kvartal under projekttiden. De tre folkhögskolorna är huvudansvariga för genomförande och dokumentation i text och bild av var sin nätverksträff. De ska också göra en sammanställning av vad deltagandet i projektet betytt för att 2

3 deras skola har utvecklas som glokalt omställningscentra, formulera en handlingsplan för hur man ska fortsätta med detta arbete samt delta i projektets spridningsaktiviteter. SWEDESD är en akademisk institution, knuten till Gotlands högskola, med inriktning på lärande för hållbar utveckling. Deras roll är att bidra med sin specifika kunskap om lärande för hållbar utveckling och koppling till forskningen Organisationer i nätverket Förutom styrgruppsmedlemmarna deltar ytterligare tre folkhögskolor (Karlskoga folkhögskola, Nordfyns Folkehøjskole, Ringerike Folkehøgskole), tre miljöorganisationer (Samsø Energiakademi, Danmark, Fremtiden i våra händer, Norge och SNF, Sverige) samt Nordiska folkhögskolerådet (NFR). Folkhögskolorna medverkar i nätverksträffarna, deltar i kommunikationen med alla projektpartners, gör en sammanställning av vad deltagandet i detta projekt betytt för att skolan ska utvecklas som glokalt omställningscentra, formulerar en handlingsplan för hur man ska fortsätta med detta arbete samt deltar i spridningsaktiviteterna. Miljöorganisationerna medverkar i nätverksträffarna, deltar i kommunikationen med alla projektpartners, bidrar med sin specifika kunskap om hur man kan arbeta med miljöfrågor, deltar i spridningsaktiviteterna framförallt i förhållande till sina medlemmar, etablerar samverkan med folkhögskolorna. Nordiska Folkhögskolerådet (NFR) medverkar i nätverksträffarna, deltar i kommunikationen med alla projektpartners, deltar i spridningsaktiviteterna framförallt genom de nationella folkbildningsorganisationerna. SWEDESD medverkar i nätverksträffarna och bidrar med forskningsbaserad kunskap om lärande för hållbar utveckling. Alla organisationer i nätverket utser en kontaktperson. 3. Tidsplan och aktiviteter Augusti Projektet beviljas men med nedskärning på 30 %. Styrgruppen antar reviderad budget. September Styrgruppsmöte, reviderad projektplan Oktober Första nätverksträffen på Vestjyllands Højskole 22-24/10, tema energiförsörjning, trädgård, mat samt cradle to cradle design. Minst en representant för vardera av de 12 deltagande organisationerna i nätverket deltar. Representanter för lokala organisationer, myndigheter och näringsliv bjuds in. 3

4 November 2012 Mars 2013 Spridningsaktiviteter via organisationernas webbsidor och sociala medier. Artiklar i de nationella folkhögskoletidningarna. November 2012 Styrgruppsmöte, utvärdering av första nätverksträffen Februari 2013 Styrgruppsmöte, planering av andra nätverksträffen April 2013 Andra nätverksträffen på Risøy Folkehøgskole, tema kompetensutveckling och miljöstyrningssystem. Minst en representant för vardera av de 12 deltagande organisationerna i nätverket deltar. Representanter för lokala organisationer, myndigheter och näringsliv bjuds in. Maj-September Spridningsaktiviteter via organisationernas webbsidor och sociala medier. Artiklar i de nationella folkhögskoletidningarna. Maj 2013 Styrgruppsmöte, utvärdering av andra nätverksträffen Augusti Styrgruppsmöte, planering av tredje nätverksträffen Oktober 2013 Tredje nätverksträffen på Ljungskile folkhögskola, tema är pedagogiska metoder för delaktighet och engagemang, nätverkets framtid och spridningsinsatser. Minst en representant för vardera av de 12 deltagande organisationerna i nätverket deltar. Representanter för lokala organisationer, myndigheter och näringsliv bjuds in. November 2013-Februari Spridningsaktiviteter via organisationernas webbsidor och sociala medier. Artiklar i de nationella folkhögskoletidningarna. Folkhögskolorna gör handlingsplaner för hur man ska utvecklas som glokalt resurscentra för hållbar utveckling November 2013 Styrgruppsmöte, utvärdering av tredje nätverksträffen. Februari 2014 Styrgruppsmöte, riktlinjer för hur folkhögskolor kan utvecklas som glokala resurscentra för hållbar utveckling, handlingsplan för nätverkets framtid. Mars 2014-September 2014 Spridningsinsatser via NFR: s och de nationella folkhögskoleorganisationernas verksamhetskonferenser. Oktober 2014-November 2014 Utvärdering och slutrapport utarbetas av projektledaren November 2014 Avslutande styrgruppsmöte 4. Kommunikation Projektledaren är ansvarig för att samordna kommunikationen i nätverket. En e-postlista med alla kontaktpersoner upprättas. En facebook grupp skapas för att komplettera kommunikationen på e- postlistan. Värdarna för nätverksträffarna ansvarar för inbjudan till respektive träff. Styrgruppen har digitala möten med hjälp av skype. 4

5 Viktiga projektdokument görs tillgängliga via FOLAC: s webbsida. 5. Utvärdering Styrgruppen utformar kriterier för framåtsyftande formativa utvärderingar av varje nätverksträff och låter resultaten påverka den fortsatta planeringen. I slutfasen av projektet genomförs en summativ utvärdering, utifrån projektets syfte och förväntade resultat, som bygger på en enkät till alla deltagande parter och på de utvärderingar som gjorts kontinuerligt under projektets gång. Utvärderingsresultaten ingår i slutrapporteringen till Nordplus och används i det fortsatta arbetet för att utveckla folkhögskolans viktiga roll för en hållbar utveckling liksom för att stärka det nätverk som projektet initierat. Projektledaren ansvarar för utvärderingen 6. Budget Kostnader Alla uppgifter i Euro ( ) Totalt Från Nordplus Egen insats Projektledning RIO/FOLAC bidrar med 1900 i kostnader för projektledning Administration % schablonbelopp Styrgrupp personer + projektledare. 3 dagar a 300, 50 /dag egeninsats. Mötena sker digitalt Nätverksträffar 1-3 Vestjylland, Risöy, Ljungskile Resor Varje part får ersättning för resekostnader upp till 600 totalt. Kost o logi Varje skola får ersättning för mat och logi med 200 per deltagare (kostnaderna för Ljungskile var 300 ). Egeninsatsen består i att skolorna inte tar ut hela mat o logi kostnaden Program

6 Föreläsare, studiebesök, kurslokaler (egeninsats), material. Varje skola får 1000 för att göra ett program. Planering Värdskolan använder 6 dagar för planering a 250 /dag, 2 dagar är egeninsats Arbetstid arbetsdagar x 3 a 250 för 10 personer Riktlinjer för spridning arbetsdagar a 300, 250 egeninsats Utvärdering arbetsdagar a