Projektmaterial. Nya pedagogiska metoder i musikundervisning för vuxna vid folkhögskola. Framnäs folkhögskola Härnösands folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial Nya pedagogiska metoder i musikundervisning för vuxna vid folkhögskola Framnäs folkhögskola Härnösands folkhögskola

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Projektmaterial...1 för vuxna vid folkhögskola...1 Projekt... 3 Projektledare...3 Projektpresentation...3 Bakgrund/ syfte:... 3 Aktörer:... 3 Den egna organisatoriska miljön:... 3 Målgrupper och rekrytering:... 4 Utveckling/Genomförande...5 Projektets uppläggning:... 5 Samarbete/samverkan:... 5 Resultat...6 Kursekonomi:... 6 Studerandes synpunkter:...6 Slutsatser utvärdering:... 6 Ekonomiskt utfall... 7

3 SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT NYA PEDAGOGISKA METODER I MUSIKUNDERVISNING FÖR VUXNA VID FOLKHÖGSKOLA Projektledare Bo Olofsson Framnäs folkhögskola Peter Lyne Härnösands folkhögskola Projektpresentation Bakgrund/ syfte: När de ekonomiska förutsättningarna dramatiskt försämrades efter Folkbildningsrådets beslut i november 1998, accentuerades behovet av att undersöka om ett nytänkande inom musikpedagogiken skulle kunna ge vinster som skulle kompensera de förlorade resurserna. Musiklinjerna vid Framnäs och Härnösands folkhögskolor blev bland de hårdast drabbade. Vi ville därför samarbeta för att försöka hitta pedagogiska lösningar, i syfte att bibehålla de högt kvalitativa förberedande musikutbildningar som byggts upp under många år. Projektet uttalade även en tydlig inriktning mot vuxna musikstuderande. Projektets syfte har kvarstått under hela projekttiden. Aktörer: Idégivare till projektet var Peter Lyne vid Härnösands folkhögskola. Skolornas rektorer samt musiklinjernas ledare utgjorde projektets planeringsgrupp. Genomförandet, som skett både med skolornas långkursdeltagare och i särskilda projekt, har ett antal lärare vid de respektive skolorna svarat för. Musikhögskolan i Piteå kontaktades i ett tidigt stadium. ( musikpedagogiska institutionen) Den egna organisatoriska miljön: Framnäs och Härnösands folkhögskolor har båda nationellt väletablerade musiklinjer med en lång och stor erfarenhet. Framnäs sedan starten 1952, Härnösand sedan Härnösands folkhögskolas musiklinje har sitt ursprung i Kapellbergs musikskola som byggdes upp som en filialverksamhet till Framnäs 1961, så utbildningarna har ett historisk släktskap. Framnäs verksamhet utgjorde även grunden för Musikhögskolan i Piteås tillkomst. Framnäs har idag ett nära samarbete med Musikhögskolan i Piteå både vad gäller verksamhet och personal. Båda skolorna rekryterar nationellt och de flesta kursdeltagare går vidare till någon form av högre musikutbildning inom eller utom landet.

4 Den huvudsakliga inriktningen är västerländsk konstmusik, men andra gener finns också representerade. Framnäs har även en speciell jazzprofil. Båda skolorna har även en omfattande kortkursverksamhet i musik. Verksamhet som bedrivits inom projektet kommer att fortsätta i olika grad, se respektive projektdel. Vid Härnösands folkhögskola innebär de stora nedskärningarna av musiklinjen, , begränsade tillämpningsmöjligheter. Vid Framnäs folkhögskola har bl.a. ett teori/brukspianoprojekt kommit till stånd som en följd av detta projekt. Erfarenheter från projektet kommer i olika grad att påverka det framtida utvecklingsarbetet vid respektive skola. Vissa av de här redovisade verksamheterna fortsätter. Målgrupper och rekrytering: Av ovan nämnda skäl riktade sig projektet till musiklinjerna vid de båda skolorna. Rekrytering och information se resp. projektdel.

5 Utveckling/Genomförande Projektets uppläggning: Med utgångspunkt från en gemensam studiedag för båda skolornas musiklärare, som planerades och genomfördes tillsammans med professor Sture Brändström Musikhögskolan i Piteå, lät vi lärarna själva initiera ämnesområde. Deltagandet byggde således på frivillighet och eget initiativ. Den gemensamma yttre ramen var angiven i följande fem punkter ; 1. Utveckling av nya metoder. 2. Utveckling av lämpligt studiematerial. 3. Testa material och metoder. 4. Utvärdering av resultatet. 5. Vidareutveckling, uppföljning och fortbildning. Det hela resulterade i följande delprojekt ; Brukspiano i pianostudio Ffhs Nya pedagogiska begrepp i satslära- komposition som del av satslära Hfhs Databaserat material i musikteori Ffhs Flextid i instrumental och sångundervisning Hfhs Elevkontrakt som medel i målrelaterad undervisning Hfhs Egenanalys och problemlösning i instrumentalundervisning Fhsk Gehörsrelaterat minne (ofullbordat) Hfhs Den yttre pedagogiska modellen fungerade i stort sett enligt förväntan, den gav en stor spridning mellan ämnena vilket var tänkt. Samtidigt innebar spridningen och mångfalden att arbetet fortlöpte parallellt, inte i så hög grad gemensamt och övergripande som förväntat. Ett delprojekt kunde ej fullbordas då ansvarig lärare, som en följd av besparingarna vid Härnösands folkhögskola, sades upp från sin anställning. I övrigt se utvärdering av projekt. Samarbete/samverkan: Formellt är projektet en samverkan mellan Framnäs folkhögskola och Härnösands folkhögskola. Vi betraktar emellertid oss som en organisation i detta fall. (Se Den egna organisatoriska miljön ). Den externa medverkan vi hade i projektet utgjordes av professor Sture Brändström, ämnesföreträdare för musikpedagogik vid Luleå tekniska universitet/musikhögskolan i Piteå.

6 Tillsammans med Sture planerades och genomfördes också en utbildning för skolornas musiklärare. I hela den initiala delen fungerade samarbetet mycket bra. Senare kunde högskolan, på grund av ekonomiska skäl, tyvärr ej fullfölja den tänkta insatsen gällande utvärdering utan vi fick själva klara den delen. Till en viss del kompenserades detta bortfall av att några i projektet verksamma även arbetar som metodiklärare vid Musikhögskolan i Piteå. Mottagandet av projektet i den egna organisationen blev blandat. Några ifrågasatte den förnyelsehysteri som man menar präglar samhället idag. Andra pratade om förändringar för förändringarnas skull, där beprövade arbetssätt har tappat sitt värde. Förutsättningen ekonomiska nedskärnings/pedagogiskt utvecklingsarbete, framstod nog hos somliga som resultatmässigt förutsägbart. En av orsakerna till den avvaktande inställningen hos vissa kan ha berott på att projektet initialt inte var detaljplanerat, vi förväntade ju oss ett eget valt ämnesområde. Bland vissa fanns även en undran om de egna tankarna och idéerna skulle ha bärkraft för ett helt projekt. Projektformen som grund för pedagogiskt förnyelse och utvecklingsarbete upplevdes kanske inte som den mest naturliga. Där projektet mottogs mer positivt nämndes skäl som ett utmärkt tillfälle att pröva nya idéer, samt stora möjligheter att själv styra och påverka innehåll och förlopp. Samarbetet inom projektet har i de flesta stycken fungerat väl. Som tidigare nämnts kom en stor del av det egentliga genomförandet att ligga på enskild nivå. Samarbetet och dialogen mellan skolorna har därför mest kommit att gälla projektets yttre ramar. Resultat Kursekonomi: Projektets kostnader har uppgått till totalt :- Uppskattningsvis är ca 25% av dessa driftskostnader, resten utvecklingskostnader. Då musikhögskolan inte kunde fullfölja hela sitt åtagande ökade folkhögskolornas egeninsats med ca :- Studerandes synpunkter: Studenterna har varit generellt positiva, se vidare resp. projektdel. Slutsatser utvärdering: Formen för vårt projekt med en given yttre ram i kombination med ett eget ämnesval syftade ju till att inbegripa många olika ämnesområden. Detta för att ge ett så brett och jämförbart material som möjligt. Vår förhoppning var att få än fler att vilja delta, ändå har vi vid projektets slut ett bra underlag för fortsatta pedagogiska diskussioner. Pedagogiskt - metodiskt utvecklingsarbete är kanske mer process- än projektinriktat och behöver därför tid. Det kan vara svårt att se alla konsekvenser och tillämpningar av ett sådant arbete i det korta perspektivet, men projektet har gett oss möjlighet att realisera en hel del tankar och idéer inom området som vi kommer att fortsätta utveckla.

7 Vissa av delprojekten kommer som tidigare nämnts att fortsätta. Det vetenskapliga perspektivet kom ju av tidigare nämnd anledning inte att bli som tänkt, något vi beklagar då vår övertygelse är att musikvetenskaplig forskning kring vuxenstuderade verkligen behövs. Turbulens bland viss personal, på grund av uppsägningar och nedskärningar, har inneburit bristande arbetsro kring delar av projektet. Det faktum att allt ej gått som planerat har samtidigt genererat här ej redovisad kunskap och erfarenhet som vi tar med oss i framtida projekt. Se vidare respektive projektdel Bo Olofsson Peter Lyne e-post: bo.olofsson@framnas.nu peter.lyne@harnosand.fhsk.se

8 Ekonomiskt utfall Poster efter omdisponering pga musikhögskolas ändrade åtagande Belopp i 1000-tal kr Projektledning Arbetsgrupp 1999/ /01 30% tjänst pers, 12% vardera Produktion av försöksmtrl tid och mtrl Administration, studiebesök, resor Musikhögskolan planering, utbildning Personalutbildning seminarium Folkhögskolornas egen insats Musikhögskolans insats S:a egen insats Sökt/beviljat belopp från FBR Totalt 420 Beloppen avrundade i 1000-tal Högskolans minskade insats innebar en ökning på :- av folkhöskolornas egen insats.