Projektmaterial INOM FOLKHÖGSKOLAN. Botkyrka folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER HOS SV2-ELEVER INOM FOLKHÖGSKOLAN Botkyrka folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Projektpresentation Bakgrund, mål och syfte Aktörer Målgrupp och rekrytering Organisatorisk miljö Utveckling/Genomförande Samarbete/samverkan Utvärdering Utvärdering i tre steg Slutsatser... 8 Bilaga Använda test:...10 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 1. Projektpresentation 1.1. Bakgrund, mål och syfte Tankar, samtal och funderingar kring projektet växte fram under våren och hösten I de flesta undervisningsgrupper deltog andraspråkselever med svårigheter som upplevdes vara mer förknippade med specifika läs- och skrivsvårigheter än med en naturlig andraspråks- utveckling, men metoder för kartläggning/diagnosticering av dessa elever och en pedagogik anpassad för dem saknades. Detta skapade ett behov av fortbildning och av att utarbeta metoder för att arbeta med dessa elever. Syftet med projektet har varit att påbörja en process. Det långsiktiga målet är att skapa en varaktig organisation inom vilken vi på skolan medvetet och kompetent arbetar med läs- och skrivsvårigheter utifrån ett andraspråksperspektiv. Målsättningen med projektet har varit: att svensklärarna utbildar sig inom området läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. att utprova datorbaserade och icke-datorbaserade kompensations- och träningsprogram. att kunna diagnosticera elevernas språkproblem. att utarbeta arbetsmetoder för våra elever Aktörer Projektet har bedrivits inom skolan, med projektledarna, en elevgrupp bestående av sex elever samt skolledningen som de främsta aktörerna. Projektinformation och samarbete med övriga lärare har skett fortlöpande efter behov. På det stora hela har projektet blivit mer "slutet" än vi hade hoppats. Ett internt personalarbete, som tagit upp mycket av personalens gemensamma tid, har delvis påverkat hur stort utrymme projektet har kunnat ta. Vikten av att hålla sig inom en något så när realistisk tidsplan har också påverkat. Ingrid Skeppstedt från Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk vid lärarhögskolan i Stockholm har deltagit i utvärderingsfasen genom att ge feedback på projektets planering och genomförande Målgrupp och rekrytering Projektet vände sig till elever på skolan som upplevde att de hade svårare att läsa och skriva än övriga elever. Via elevers egna önskemål samt via namnförslag från klassföreståndarna, tillfrågades sammanlagt 11 elever om de önskade delta i projektet. Gruppen träffades första gången den 20 oktober, intervjuer och kartläggningar pågick under november månad och en Läs- och skrivkurs startade den 6 december. Tre av eleverna avbröt sina studier vid skolan till jul, en av eleverna valde att inte delta i projektet och en av eleverna var jämförelsevis för duktig och fick under året annat stöd. Gruppen bestod därmed under större delen av projektet av sex elever. En av eleverna hade svenska som modersmål. Vi upplever att de elever som deltagit har representerat precis den målgrupp som vi avsåg att arbeta med. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 1.4. Organisatorisk miljö Behovet av att hitta metoder och en organisation för hur vi arbetar med läs- och skrivsvårigheter /dyslexi har diskuterats tidigare på skolan. En gemensam handlingsplan för hur dessa elever ska tas emot har dock först nu, som en följd av projektet, börjat utformas. Verksamheten som bedrivits inom projektet kommer att fortsätta i framtiden, i utökad form. Elever med svenska som andraspråk, som börjar på skolans baskurs, syrianska kurs eller allmän linje åk.1, kommer erbjudas möjligheten att delta i en SoL-kurs - Skriv och Läskurs. De elever som deltar i SoL-undervisningen erbjuds bl.a.: Svenskundervisning i liten grupp 10 tim/vecka. En pedagogisk läs- och skrivutredning. Åtgärdsprogram som fokuserar på hur eleven kan arbeta med både sina starka och svaga sidor. Långsam studietakt med mycket tid för repetition och samtal. Kreativ övningar som förhoppningsvis leder till att den egna lusten och glädjen för skrivning och läsning utvecklas på ett för individen positivt sätt. Under årets lopp ett allt mer individualiserat arbetssätt, som baserar sig på den enskilde elevens behov. Möjligheter att arbeta med olika träningsprogram samt använda kompensatoriska hjälpmedel. Tanken med den organisationen som kommer att prövas under läsåret ½ är, att det är när man kommer ny till skolan, som ett extra stöd bör sättas in. Målsättningen är att eleverna, då de fortsätter i åk.2 resp. åk 3 på Allmän linje, ska vara väl medvetna om sina starka resp. svaga sidor. De ska då ha med sig verktyg från SoL-gruppens arbete, som gör att de kan hantera sina fortsatta studier utan annat stöd än eventuella kompensatoriska hjälpmedel, som rättstavningsprogram etc. Skolans övriga elever erbjuds en SoL-kurs som tillvalsämne, 2 lektionstimmar/vecka. Projektet har haft inverkan på övrig utbildning och verksamhet, främst genom att samtal och diskussioner kring läs- och skrivsvårigheter har kommit till stånd. Läsoch skrivkursen har för eleverna tagit tid från annan undervisning, vilket har krävt flexibilitet från alla inblandade. Inför hösten 01 kommer ovan beskrivna organisation inverka en del på verksamheten, bl.a. genom att vi då för första gången går ut med att vi är en skola som arbetar med SoL-kurser. Ingrid Skeppstedt från Nationellt Centrum för sfi och svenska som andraspråk kommer under läsåret 01/02 att fungera som handledare för de lärare som arbetar med SoL-kursen. Två halvdagars fortbildning för samtlig personal planeras också inför kommande läsår, den ena med Inger Rålenius från FMLS under temat Läs- och skrivsvårigheter inom vuxenundervisningen och den andra med någon från Nationellt Centrum under temat Ett andraspråksperspektiv på lärandet. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 2. Utveckling/Genomförande Projektet har till stor del byggts kring behovet av att finna former för att arbeta med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utifrån ett andraspråksperspektiv. Projekttiden har disponerats på följande sätt: Vt litteraturstudier, planering samt viss fortbildning. Under sommarmånaderna 2000 var projektet utan projektledare, vilket ledde till vissa förseningar i den ursprungliga projektplanen. Ht projektplanering för läsåret 00/01, inköp av kartläggningsmaterial och datorprogram, viss fortbildning, elevintervjuer och pedagogiska läs- och skrivutredningar. Läs- och skrivkurs med sex elever, 2 x 80 minuter per vecka, fr.o.m Vt undervisning 2 x 80 minuter per vecka t.o.m. vecka 20, fortbildning, samtal och diskussioner kring hur läs- och skrivundervisningen kan/bör läggas upp inför nästa läsår, utvärdering enskilt och i grupp samt slutrapport. Vi är nöjda med hur vi valt att utnyttja den tid vi haft till vårt förfogande inom projektets ram. Att arbeta med en elevgrupp var en förutsättning för att kunna pröva och utvärdera olika sätt att arbeta på och även om tiden med Läs- och skrivgruppen har känts kort, så tycker vi att vi under året som gått har skaffat oss en hel del erfarenheter att bygga vidare på. Arbetet med Läs- och skrivgruppen kan sammanfattas under följande rubriker: Presentation av projektet. Minst fyra timmars individuella samtal med varje elev innan själva arbetet i Läsoch skrivgruppen började. Under dessa timmar gjordes även de tester som låg till grund för den pedagogiska läs- och skrivutredningen. (I bilaga 1 finns en förteckning över de tester vi använde). Strukturerad och långsam genomgång av svenskans stavningsregler. Många samtal och diskussioner om svenskan jämfört med andra språk, enskilda regler, ord och ljud. Mycket tid till repetition. Loggbok en gång per vecka, för att träna fri skrivning utan krav. Textläsning, för att träna ordkunskap och läsförståelse. Nutidsorientering. Haikudikter. Utvärdering. Följande fortbildning har skett inom ramen för projektet: - Dyslexi ur medicinsk och pedagogisk synvinkel - endagskurs vt -00, anordnad av Lisen- projektet vid lärarhögskolan i Stockholm. Fyra svensklärare deltog. - FMLS, Skrivknuten + Elevdata- studiebesök vt -00. En svensklärare och en datalärare deltog. - Symposium ett andraspråksperspektiv på lärande september 2000, anordnat av Nationellt Centrum vid Lärarhögskolan i Stockholm. Fem svensklärare deltog. - Läsning med förhinder - föreläsning av Ingvar Lundberg och Torbjörn Lundgren, den 7 november Två svensklärare deltog. - Redovisning av AMI-projektet Dyslektiker med invandrarbakgrund - 14 december Fem svensklärare deltog. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 - Nätverksträffar kring läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hos vuxna invandrare - Nationellt Centrum för sfi och svenska som andraspråk, den 9 oktober 2000 samt den 24 april Båda projektledarna deltog i nätverksträffarna. - Via medlemskap i FMLS, Förbundet funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter och Dyslexiföreningen får skolan regelbundet tidskrifterna Läsoch Skrivsvårigheter, respektive Dyslexi - aktuellt om läs- och skrivsvårigheter. 3. Samarbete/samverkan Under nätverksträffarna på Nationellt Centrum har vi träffat många lärare som arbetar med samma typ av frågeställningar som vi gör. En långsiktig målsättning är att skapa lokala nätverk för informations- och erfarenhetsutbyte. Några kontakter har knutits, men inga träffar utöver de stora nätverksträffarna har ännu kommit till stånd. De studiebesök på andra folkhögskolor som vi planerade har inte blivit av, dels p.g.a. att vi har haft svårt att nå de rätta personerna och dels p.g.a. att det tidsmässigt har varit väldigt svårt att hitta lämpliga dagar. Skolorna finns dock kvar även till hösten och eftersom projektet bara är början på ett långsiktigt arbete, är vi inte bekymrade över att vi ännu inte kommit så långt när det gäller samarbete/samverkan utanför den egna organisationen. På grund av det under läsåret pågående interna personalarbetet, har vi även valt att vänta med att ta in föreläsare utifrån. Vi tycker att projektet har tagits emot väl inom den egna organisationen. Arbetsmiljön har varit öppen och positiv. När det har gällt frågor som påverkat verksamheten - kortsiktigt eller långsiktigt - har detta diskuterats. Vårt stora problem när det gäller den interna samverkan har varit att vi under hela året har haft så stora datorproblem att vi på det stora hela inte har kunnat arbeta alls med de träningsprogram vi köpt in. Samarbetet inom projektet har fungerat bra. Vi tycker att det har varit oerhört värdefullt att vara två projektledare. 4. Utvärdering 4.1. Utvärdering i tre steg Utvärderingen av projektet har skett i tre steg: 1) Individuell utvärdering med varje elev utifrån en given mall. Eleverna ombads värdera - Läs- och skrivkursen som helhet - studietakten - att vi varit två lärare som undervisat parallellt - olika typer av övningar - det egna arbetet - vad de saknat/ vad som hade kunnat gjorts annorlunda. Samtliga elever var positivt inställda till Läs- och skrivkursen som helhet. De uppskattade den lugna studietakten, återkommande repetition, den lilla gruppen Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

7 och den strukturerade undervisningen. Alla framhöll gruppens betydelse för inlärningen. Enskild undervisning ansågs vara bra vid behov, men ingen av eleverna ville ersätta arbetet i liten grupp med individuell undervisning. Fem av sex elever tyckte att det var bra att vi var två undervisande lärare. Genomgång av svenskans stavningsregler upplevdes som nyttigt, konkret och hanterbart, liksom arbetet med ord och meningar för övning och diktamen. Att skriva Haiku-dikter beskrevs som roligt och lärorikt. Att skriva loggbok, då man tränar fri skrivning utan krav på korrekthet, uppskattades. Att läsa och prata om texter beskrevs också som positivt. På frågorna Vad har du saknat? och Vad hade kunnat gjorts annorlunda/bättre? svarade alla att de tyckte att tiden varit för kort. En viss frustration över att datorprogrammen (Lexia, Trädet, Ordknep och Läsknep) inte kunnat användas uttrycktes också, men på det stora hela orsakade nog datorproblemen större frustration hos oss projektledare än hos eleverna. 2) Utvärdering i grupp i form av ett informellt samtal kring frågorna: - Vad har projektet lärt oss? - Vilka behov finns? - Vilka förslag finns? - Vilka önskningar finns? Projektet har lärt oss hur viktig tidsfaktorn är! "Ostyckad" tid, lugn och ro och en liten grupp där möjlighet ges att lära känna och hjälpa varandra är viktiga förutsättningar för arbetet med SoL-kurser. 2x80 min. per vecka under en termin är för lite! När det gäller gruppstorleken ansåg eleverna att en grupp på mellan 5-10 personer är lagom. Vikten av språklig medvetenhet har också framstått klar. Fem av de sex elever som deltog i Läs- och skrivkursen kunde inte skriva hela alfabetet när vi började och de kände inte till begrepp som konsonant, vokal och stavelse. Att fundera kring relationen mellan fonem och grafem, att lyssna på ljuden, att arbeta med stavelser via Haiku-dikter, att samtala mycket kring det som är svårt, m.m, ger en grundläggande språklig medvetenhet, som är en förutsättning för att man ska kunna bygga en stadig grund att stå på. Att få lite ordning i "läs- och skrivkaoset" upplevdes av eleverna som mycket tillfredsställande. Projektet har vidare lärt oss att det är viktigt att arbeta på olika sätt. Eleverna uttryckte ett behov av att under kursens gång få möjlighet att arbeta mer och mer självständigt. Fler timmar i veckan och längre arbetspass skapar möjlighet att både ta tillvara på det gruppen kan ge och få tid för individuellt arbete. Fungerande datorer är en förutsättning för att de inköpta träningsprogrammen ska kunna användas. De förslag och önskningar inför kommande läsår, som togs upp av eleverna och/eller projektledarna var: - Lektioner tre gånger per vecka i stället för två. - Längre arbetspass. - Samma grupp under hela läsåret. - Individuella träningsförslag utifrån tester och samtal. - "Eget" klassrum. - Fungerande datorer. - Små bandspelare för lästräning samt en stor bandspelare att användas i helgrupp. - Klassuppsättningar av skönlitteratur och arbetsmaterial. - Anslagstavla, låsbart skåp, m.m. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7

8 3) Samtal med Ingrid Skeppstedt från Nationellt Centrum för sfi och svenska som andraspråk vid lärarhögskolan i Stockholm. Ingrid Skeppstedt gav feedback på projektets planering och genomförande. Val av testmaterialmaterial, kartläggningen av elevernas läs- och skrivsvårigheter, arbetssätt, material, våra tankar om framtiden, gruppsammansättning samt tips om aktuell forskning, fortbildning och litteratur togs upp. Tre av eleverna från SoLkursen var med under ca en halvtimme. Ingrid såg risker med en alltför sluten SoL-grupp och förespråkade en "amöbalik" organisation för att ge eleverna möjlighet att delta efter behov, några under kortare perioder och andra under lägre. Hon rekommenderade inte scanning-tester typ Christer Jacobssons ord- och bokstavskedjor direkt vid skolstart utan föreslog samtal, fri skrivning och läsförståelse som instrument för gruppindelning. Hon tyckte inte heller att man ska blanda elever med svenska som modersmål med elever med svenska som andraspråk i samma SoL-kurser. 5. Slutsatser På Botkyrka folkhögskola möter vi elever som har läs- och skrivsvårigheter av väldigt många olika anledningar. Dyslexi är en orsak till läs- och skrivsvårigheter, bristande skolgång är en annan orsak, liksom bristande undervisning, bristande stimulans, bristande träning och som fallet är för andraspråkselever bristande språkkunskaper. På en skola där vi möter så många människor med olika bakgrunder anser vi att vår ambition måste vara att försöka möta de behov som finns utan att fastna i diskussioner kring om svårigheterna är orsakade av specifika läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi eller ej. Samtidigt anser vi att det är viktigt att även fortsättningsvis följa med i den forskning som sker inom området. Fortfarande finns ytterst lite dokumenterat om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hos Sv2- elever och testmaterial som är anpassat för andraspråkselever saknas på det stora hela. Projektet har vuxit fram ur konkreta och uttalade behov, vilket har bidragit till att arbetet känts positivt och meningsfullt. Andraspråkselever står inför utmaningen att de ska lära sig ett språk samtidigt som de ska studera på detta språk och för en del elever är det en grundläggande nödvändighet att de ges möjlighet att arbeta med sina läs- och skrivsvårigheter. Det är viktigt att kursinnehållet planeras så att: Eleverna får nytta av undervisningen i SoL-kursen i sina andra studier på skolan, så som t.ex. temastudier. Studierna ger motivation för att lära sig att arbeta med kompensatoriska hjälpmedel. Eleverna upptäcker de möjligheter som inlästa faktaböcker och bok och band kan ge. Eleverna kan känna trygghet i gruppen och lust att skriva och läsa även om det till en början tar emot. Eleverna får insikt om att man via läsning nås av ett budskap. Eleverna får ett större ordförråd på svenska. Eleverna lär sig kommunicera, minnas och förklara med skrivna texter som de själva förstår, vilket inte alltid sker idag. Eleverna lär sig att koncentrera sig på en kortare text. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8

9 Eleverna får insikt om att en bokstav kan låta på mer än ett sätt. Studieteknik tränas regelbundet. Elevernas självförtroende stärks. Undervisningen inte fastnar i detaljer, utan bygger på kreativitetsutvecklande övningar. SoL- kursen läsåret 01/02 enbart för elever med svenska som andraspråk. Vi har valt att under SoL-kursens första läsår enbart erbjuda elever med svenska som andraspråk att deltaga. En del av orsakerna till att vi valt att arbeta på detta sätt är att: Andraspråkselever har av naturliga skäl ett mycket mindre ordförråd än svenska elever. De har i allmänhet en ofullständigare skolgång bakom sig. Många talar svenska enbart i skolsammanhang. Andraspråkselever har andra problemställningar som måste tas hänsyn till. Våra ljud och vårt alfabet är ingen självklarhet för dessa elever, alltså behöver de mycket mer träning på den nivån än svenska elever. Under kommande läsår erbjuds våra svenska elever SoL som tillval på skolan, vilket innebär att de kommer att få hjälp med sina läs- och skrivproblem och tillgång till skolans kompensatoriska hjälpmedel. På sikt hoppas vi att kunna erbjuda alla elever med läs- och skrivproblem, som är nya på skolan, att deltaga i SoL-kursen. Ett av många alternativ som vi diskuterat under projektets gång är att erbjuda de som så önskar en SoL-kurs på halvfart. Hur framtiden kommer att se ut för Botkyrka folkhögskolas SoL-kurser är i hög grad beroende av utfallet av kommande läsårs SoL-kurs och de erfarenheter och slutsatser som vi kommer fram till. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9

10 Bilaga 1 Använda test: Christer Jacobsson- UMESOL - Maj- Gun Johansson DLSM - Övrigt - Bokstavskedjor och ordkedjor Fonologisk medvetenhet, 2 delmoment ( ljudsyntes+ljudsegmentering) Ljudsäkerhet, nonsensord Vokalklang Läsförståelse Rättstavning, 50 ord Ordkunskap Läsning, 50 ord Läsning av text, B:Text 1 Rättstavning, 36 ord Alfabetet, skriva + rabbla. Vokalerna, ringa in. Fri skrivning Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 10