Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Transkript

1 Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

2 Förslag på frågor att reflektera kring i samband med studiebesöket: Ha i åtanke syftet med KNUT och vår målsättning att ta fram en mall för att beskriva goda exempel. En mall som ger förutsättningar för andra att ta ställning till projektets värde för den egna verksamheten. Så skriv gärna ned dina egna frågor, vad du är nyfiken på! 1. Vilket behov har din organisation vad gäller utveckling av Sfi? Solna: vet lite för lite om hur det egna sfi n fungerar, annan förvaltning. Sfi x antal timmar, sedan inget mer. Straffar ut sig och får inte vara kvar. Sundbyberg: många som går på sfi och inte lyckas för att sfi inte passar alla. Nynäshamn: förfogar inte över möjligheterna att utveckla sfi hinder att lärarna arbetar för kort tid. 2. Varför fick projektet Språkkraft medel för utveckling av språkundervisning inom Sfi i Malmö? Vilket problem ville man lösa? Har syftet uppnåtts? platser för dem som inte klarat vanlig sfi på spaning efter goda exempel. Hittade detta i Helsingborg Studiebesök och de var med dem under lektioner etc. Learner autonomy (ett förhållningssätt, ingen metod). Plockade det som de tyckte var bäst och implementerade detta. Personer som hängde utanför systemet, 500. Startade med 60 personer, fler hittades inte då i systemet. Hade varit i systemet tidigare men inte kommit vidare. Uppdraget var att inte bli ett nytt komvux. Måste vara nytänkande och utgå från individens behov. Pengar från Invandrarlyftet (storstadssatsningen) och AF. AF hoppade av Komvux gick in och tog hälften av alla platser. Haft mycket pengar hela tiden i projektet. Mycket pengar under projektet har inte medfört att det blivit svårare att implementera. Inte bara tekniskt klara sfi, utan att motverka segregation. 3. Vad är nytt i Språkkraft utifrån deras perspektiv? Vad är nytt utifrån ditt perspektiv? Genomarbetat och strukturerat program för språk och introduktion.inte bara lära sig svenska, utan också att vara en del av samhället. Fokus på motivation och självförtroende. Learner autonomy (Nunan). Reflektion hos deltagarna. Basgrupper för planering av veckan (måndag morgon). Hänsyn tas till lärstilar. Varje person planerade sin vecka (ex stationer eller/och12 lektioner) och noterade vilka lektioner man tänkte gå på. Deltagarna har portfolio. Vissa saker ska ha gjort vissa saker inom ett tema men deltagarna bestämmer själv när, hur med vem, ex ett studiebesök, en intervju, ett antal lektioner etc. Efter varje tema en reflektionsvecka och uppföljning. Personal planerade tvärprofessionellt olika teman på några veckor, ex lag och rätt, barn av sin stad. Lärarna hade arbetstid ( ), inte lärartid för att kunna vara flexible och samarbeta med andra yrkesgrupper 4. Finns det ett brukarperspektiv? Det finns ett starkt brukarpersketiv i S. Uppmuntrade att ta egna initiativ, och upplevde själva att de vara delaktiga i undervisningsprocessen. Upplevde att de blev bemötta som vuxna.

3 Varje deltagare har sin egen planering, förslag från deltagarna fångas upp för kommande veckas planering. Har ett deltagarråd. Learner Autonomy deltgaren sätter upp mål för sitt arbete, utvärderar sitt arbete och drar slutsatser utifrån vad han/hon gjort. 5. Finns det ett jämställdhetsperspektiv? Deltagare tar upp att de inom Språkkraft arbetar kvinnor och män tillsammans naturligt, det gör de inte på sfi/komvux. 6. Framgångsfaktorer? Tvärfunktionell personal samt en god organisatör. SyV och kurator hade även grupper som undervisning. Gemensamt synsätt. Bra rekryteringsunderlag. Bra på att stjäla goda exempel. Ett VAD följt av ett VARFÖR och ett HUR. Veckovis uppföljning och ständigt reflekterande. Inte börja i motvind. Få med alla nivåer, informera och sprida. 58 % har klarat sfi på i snitt 8 månader, 38 % rikssnitt på 3 år. Deltagarsynpunkter Vad är bra med Språkkraft? Arbetssättet är omväxlande Man kan välja vad man själv vill syssla med Lärarna förklarar varför man måste göra vissa saker Vi blir behandlade som vuxna Inga papper som man inte begriper Personalen bryr sig om oss Man känner att man blir tagen på allvar Vi kan stanna kvar på eftermiddagen och studera utan att bli störda Vi lär oss mycket snabbare Vi kan få praktik Vi träffar många svenskar Vi förstår det svenska samhället mycket bättre Jag har tidigare gått många år på andra skolor utan att kunna lära mig svenska eller förstå det svenska samhället Lärarna och jag vet hela tiden vad jag behöver träna. Då kan jag jobba med sådant jag behöver inte sådant som jag redan kan Bra att arbeta med portfolio och mentor. Då vet jag vad jag kan och vad jag behöver arbeta med Personalen tar hänsyn till mina åsikter och synpunkter Skolan är inte så stor. Alla känner alla. Personalen gör så att jag tror på mig själv och att jag vågar tala och ta initiativ 7. Lärande felsatsningar? Skapat bättre förutsättningar för spridning. Mer information, PR, reklam inom Malmö. Kunde ha varit bättre på att sprida och implementera under projektets gång. Utbildningsförvaltningen ska rapportera hur man har tillvaratagit erfarenheterna från Språkkraft. Började med utspridda lokala verksamheter men har sedan samlat allt i centrum bra att komma ifrån sin stadsdel/bostadsområde. Kunde bli bättre på att ha en handlingsplan för alla vid avslut i projektet.

4 8. Hur har framgångsfaktorer och felsatsningar tagits tillvara av projektägare och finansiärer? Fanns inte speciellt vikta pengar för Språkkraft när de skulle sortera under Utbildningsförvaltningen. Trodde länge att de skulle fortsätta efter 2005 och sortera under Komvux. Detta genomfördes inte för då skulle Komvux få avskeda sina lärare. Erfarenheterna har dock tagits tillvara genom att lärare från Språkkraft nu arbetar inom Komvux och har skolledningens stöd. Ännu tveksamt hur de lyckas. Ska arbeta med denna metod inom ett arbetslag (dock enbart 15 timmar i veckan för deltagare). Deltagarna gjorde ett stort arbete för att få behålla Språkkraft lobbying, demonstrationer etc. 9. Hur är deras metoder utvärderade; resultat och effekt? Internt arbete: SFI-test. Löpande uppföljning och reflektion i deltagargrupper och personalgrupper. Deltagarråd. Extern utvärderaring: delrapport och slutrapport. 10. Är det någonting i Språkkraft som du kan tänka dig att överföra till din organisation? Sundbyberg: arbetade med en ideologi som Språkkraft kommunen och deltagaren ska anstränga sig. Resurser fanns under en period. Vem har egentligen ansvar för detta: Socialtjänsten? Utbildningsförvaltningen? Arbetsförmedlingen? Nynäshamn: skulle vilja göra om mycket. Sättet att undervisa, frågor om samhället, tema. Behandla deltagarna som vuxna. Jobba på ett annat sätt. Inte bara 15 timmar. Solna: Reflektera över sig själv, självutvärdering, sätta egna mål. Använda tänket i klientarbetet för alla. 11. Hur tänker du att det i så fall skulle kunna gå till? Sundbyberg: Gå samman med Solna. Nynäshamn: Diskutera med förvaltningschef och politiker. Hitta personer som brinner. Solna: Gemensamt synsätt och värderingar över huvud taget, inte bara sfi. Lena Rogeland Processcoach KNUT lena.rogeland@innotiimi.se

5 ÖVRIGT Vad kan KNUT göra? Invänta analysarbetet Målet med arbetet Eget ansvar för lärande Reflektera över sin inlärning Meningsfullt lärande Bli språkanvändare Stärka tilltron till den egna förmågan Att självständigt och tillsammans med andra ta ansvar och påverka sin villkor Hur början man: Att de som arbetar tillsammans har samma människosyn (som omfattar) Gemensam struktur på hur vi ska uppnå detta Hur följer vi upp att vi går framåt Forum att ta upp saker så att de inte blir för stora - reflektion För varje VAD ska man kunna motivera HUR och VARFÖR Vad behöver man som lärare i Språkkraft: Utbildade som lärare i Sv2 Social kompetens Arbeta i arbetslag teammänniskia Ej stort kontrollbehov Lita på deltagare och personal Intresserade av litteratur, teater, kultur etc. Intressen påverkar innehållet Personlighet att våga bjuda på sig själv Viktigt att tänka på inför att vi inom KNUT ska lära av varandra: Att vi kan beskriva vad vi gör Eldsjälar viktiga och det kan bli svårt att överföra till andra Hänger mycket på personliga engagemanget Annan utbildning på lärarna (sfi) Bygga organisations- och strukturkapital under projektets gång Avtändande med eldsjälar