Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Transkript

1 Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1

2 2

3 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet Alltid drivit utvecklingsarbeten Utvecklingsledare och fritidshemsansvarig

4 Skolinspektionens beslut 4 Utveckling och lärande Se till att lärarna anpassar undervisningen efter elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Se till att fritidshemmen samverkar med elevernas övriga lärare för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande för att skapa en verksamhet som kompletterar skolan innehållsmässigt Trygghet och studiero Det finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Gruppsammansättningens lämplighet Vid gruppsammansättning ta hänsyn till eleverna i behov av särskilt stöd Vid gruppsammansättning ta hänsyn till personaltätheten

5 Barn & Ungdoms svar Utveckling och lärande En omfattande kartläggning av samtliga fritidshem, med utgångspunkt utifrån Allmänna Råd Utvecklingsinsatser i fritidshemmen pågår (implementering av Lgr 11 med gemensamma träffar) Utifrån analys och de fördjupade uppföljningarna ska olika former av åtgärder och utvecklingsinsatser sättas in på både kommunövergripande och på skol- och fritidshemsnivå Extra medel för att säkerställa fritidshemmens kvalitet Trygghet och studiero I upprättande av Plan mot kränkande behandling/ Likabehandlingsplan ska särskild vikt läggas vid att säkerställa att alla olika verksamheters specifika förutsättningar och behov framgår och att det finns tydliga åtgärder som ska vidtas för de olika verksamheterna Gruppsammansättningens lämplighet 5 Se kartläggning och punkt åtgärd Utveckling och lärande

6 Hösten Kartläggning rektorsområden och skolor. Handlingsplaner skrivna 6

7 Exempel på mål som sattes upp i handlingsplanerna Kvalitetsarbetet och arbetet med pedagogiska planeringar på fritidshemmet Fritidshemmets och fritidspedagogens uppdrag Fritidshemmets samverkan/ samarbete med skola/f-klass för att komplettera Sambruk av lokaler. Samarbete på fritidshemmet Arbetet med barn i behov av särskilt stöd på fritidshemmet. Arbetet med Språk och kommunikation på fritidshemmet Att kommunicera fritidshemmets arbete för ledning, föräldrar, övriga lärare etc. 7

8 8 Systematiskt kvalitetsarbete (Skolverket)

9 9 Arbete med pedagogiska planeringar Exempel på mall för pedagogisk planering (Ann-Charlotte Låks)

10 10 Uppdragspedagoger för fritidshem Arbetat enskilt och i team Stöd av grundskoleutvecklare Träffat ledningsteam - biträdande rektorer och rektorer Skrivit handlingsplaner utifrån rektorsområdens eller specifika skolors behov Främst systematiskt kvalitetsarbete (pedagogisk planering), bemötande och förhållningssätt och organisation och struktur Lett möten, verksamhetsbesök, studiedagar, bokcirklar Samordnat och lett centrala insatser

11 När vi jobbar med bemötande och förhållningssätt.. 11

12 12 Nyckelpersoner för fritidshemsutveckling Träffas ca 3 gånger per termin En representant från varje skola. Någon med huvuduppdrag på fritidshemmet Styrdokument/Kvalitet Vad händer centralt Innehåll på träffar, t. ex; teman, föreläsare, diskussionsgrupper Fördjupning i litteratur Konkreta tips och idéer Inspiration och utveckling Guldkorn

13 13

14 14 Utvärdering Hösten 2013 Intervjuer av pedagoger och av rektorer Observationer i verksamheten En stor enkät som riktade sig till personal med huvuduppdrag på fritidshemmet

15 15 Sammanfattning av utvärdering När vi tittar tillbaka på hur det såg ut när satsningen på fritidshemmen i Gävle kommun startade hösten 2012, så finns det många faktorer som vi anser har bidragit till en god utveckling inom många olika områden. Handlingsplan för ökad kvalitet i fritidshem finns på varje skola. Den har upprättas av uppdragspedagog tillsammans med ledning Det systematiska kvalitetsarbetet i form av pedagogiska planeringar är igång i alla rektorsområden Medvetenheten hos pedagogerna har ökat kring vikten av att ha en bra struktur både på möten och i fritidshemsverksamheten

16 16 Pedagogiska diskussioner förs i större utsträckning än tidigare, man diskuterar uppdrag, förhållningsätt och verksamhet Pedagogerna träffas i nätverk i de flesta rektorsområden, de inspirerar varandra och delar med sig av goda exempel från verksamheterna Pedagoger har fått tid och möjlighet att träffas både mellan arbetslag på skolan och mellan skolor. Ett exempel på detta är studiecirkel kring boken Vägledning pedagogiskt förhållningssätt av Lars Andersson Man använder sig av verktyg som till exempel kartläggningar. Det visar att pedagogerna jobbar utifrån ett vetenskapligt förhållningsätt istället för att tro och tycka kring sin verksamhet

17 17 Framgångsfaktorer Genom handlingsplanerna har fritidshemmet lagts på ledningens bord och arbetet har skett i dialog mellan uppdragspedagog och ledning. Om en fritidspedagog eller någon annan med särskilda kunskaper om fritidshemmet är utvecklingsledare bidrar det till ytterligare utveckling Alla pedagoger med huvuduppdrag på fritidshemmet har fått möjlighet att gå på föreläsningar och studiedagar tillsammans med sitt arbetslag. Det blir mer effektivt att låta ett helt arbetslag gå på fortbildning, då kan man lättare tillämpa det i sin verksamhet Föreläsningarna med Lars Andersson har tänt pedagogernas stjärnögon. Många skolor har också använt sig av boken Vägledning pedagogiskt förhållningsätt av Lars Andersson i sitt arbete

18 18 Åtgärder för utveckling Det bör finnas förutsättningar för gemensam planeringstid på fritidshemmen. Öka förståelsen hos pedagogerna att struktur på mötena genererar god kvalité. Önskemål att ledningen kan vara mer delaktig i arbetet kring fritidshemmen. Hur kan man skapa utrymme för diskussioner så att lokalerna i skolan kan sambrukas på bästa sätt? Arbetet med bemötande och förhållningssätt är en viktig del att utveckla. Fritidspedagogerna behöver fortsatt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet kring pedagogiska planeringar.

19 Pärmen: Fritidshem Inspiration och Utveckling En verktygslåda. Under våren 2014 började vi gå igenom, sammanställa och bearbeta material som vi tyckte var relevant och användningsbart. Pärmen färdigställdes under och skulle presenteras i början av höstterminen. Det var både eget material och material från till exempel föreläsare och studiedagar som vi fått lov att ta med. Vi kompletterade också med annat material som vi tyckte var viktigt. Vår tanke och förhoppning var att det skulle bli en levande pärm som skulle vara inspiration och källa att hämta material ur. Det vi sett under åren som gått är att vår pärm är välanvänd och levande. Vi har t. ex alldeles nyligen, i början av 2015 fyllt på med material till fliken IKT! 19

20 20

21 21 Skolledarsatsning Föreläsningar från bl. askolverket och universitet och diskussioner två dagar 2014 Handledning och föreläsning med Lars Andersson Enkät skolledare 2015 Föreläsning Ewy Dahlin 2016

22 Uppföljningsträffar 22 Var är vi nu? Rektorsområdesvis/ skolvis? Hur kan vi möta elever i behov av särskilt stöd genom helhetssyn förskoleklass/ skola/ fritidshem? Hur kan fritidshemmet komplettera skolan och förskoleklassen? Hur säkerställer vi att fritidshemmets personal har den kompetens och de förutsättningar som behövs för att kontinuerligt följa upp, analysera och dokumentera verksamhetens kvalitet? Hur kan vi fortlöpande diskutera och planera hur vi kan variera gruppstorlek och personaltäthet utifrån elevernas behov och verksamhetens förutsättningar? Hur kan vi skapa utrymme för diskussioner så att lokalerna i skolan/ läranderummen kan sambrukas på bästa sätt? Hur leds arbetet vidare?

23 Insatser för ökad kvalitet Handlingsplaner Rektorsområden, skolor, arbetslag, enskilda pedagoger Systematiskt kvalitetsarbete -Pedagogisk planering Organisation och struktur - upplägg på möten/ verksamhet Bemötande och förhållningssätt Bokcirklar, studiedagar, verksamhetsbesök Föreläsningar och implementering av nytt material från t. ex Skolverket (Allmänna råd och BRUK) Nätverk med Nyckelpersoner för fritidshemsutveckling Skolledarsatsning med föreläsningar, handledning och diskussioner. Enkät skolledare Från 2015 finns också en uppdragspedagog med inriktning IKT för fritidshem och förskoleklass Uppföljningsträff för 6 ro i våren frågeställningar utifrån allmänna råd Skriva en dokumentation om insatsen 23

24 Det här ser vi nu! 24 Styrdokument och kartläggningar är grunden till arbetet på många fritidshem Många pedagoger med lite kunskaper från början är nu på banan! Vi pratar fritidshem! Pedagoger och skolledare Pärmen Inspiration och Utveckling Som uppdragspedagog har jag förmån och möjlighet att vara den person som är steget före och hålla mig a jour med forskning, styrdokument, ny litteratur m.m. Många framgångsrika utvecklingsarbeten ute på skolorna som syns! Syns för elever, andra lärare, vårdnadshavare, skolledare. Ex pedagogisk planering, läsprojekt, utomhuspedagogik, rastaktiviteter!

25 Exempel på pedagogisk planering (Sofiedalsskolans fritidshem i Gävle) Film 25

26 26 Skolinspektionen november 2015 Satsning har lett till Ökad kvalitet Ökad personaltäthet Fortsatt högutbildad personal Nöjdare föräldrar. Sammanfattande bedömning Verksamheten vid fritidshemmen i Gävle kommun uppfyller skollagens krav på att stimulera utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid för eleverna.

27 ETT LÅNGSIKTIGT OCH STRUKTURERAT KVALITETSARBETE GER RESULTAT! Tack för mig! 27

28 28