Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem

2 Innehåll 1. Våra prioriterades mål Arbete i verksamheten utifrån prioriterade mål Utvärderingsmetoder Åtgärder för utveckling och förbättring Skolans prioriterade mål

3 1. Våra prioriterades mål Under läsåret 2014/2015 har skolans prioriterade arbete varit kring: Alla elever ska känna sig trygga och respekterade. (I de allmänna råden för fritidshem, som hänvisar till skollagen, ska varje elev ges möjlighet att uppleva fritiden som meningsfull när verksamheten är trygg och stimulerande, s.32, skolverkets allmänna råd fritidshem 2014) Alla elevers språkliga förmåga ska utvecklas (Läroplan för grundskolan, kap Kunskaper. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.) Alla elever ska veta hur långt de kommit och vad nästa steg är i deras utveckling dvs formativ bedömning (Läroplan för grundskolan, kap Bedömning och betyg. Med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov. Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen.) Arbetet i fritidsverksamheten ska bedrivas med utgångspunkt i läroplanen kapitel 1 och 2. De ska utgå från målen i läroplanen där eleverna ska ges möjlighet att utvecklas i riktning mot läroplanen. 2. Arbete i verksamheten utifrån prioriterade mål Mål 1: Alla elever ska känna sig trygga och respekterade Genomfört arbete: 1. Omstruktureringen till 3 mindre grupper på B-sidan. 2. Gemensamma aktiviteter så som idrott, utedagar, pysseldagar, fredagsmysdagar. Aktiviteterna är åldersintigrerade, ibland delar vi gruppen så att F-klassen är för sig då de kommer att bli en hel klass i årskurs ett. Ettorna har upprop varje fredag. Elever som är tillbakadragna försöker vi stärka. 3. Vi har delat upp klubben i två lokaler för att få lugnare samlingar och mellanmål. Uppdelningen innebär mindre grupper där personalen har möjlighet att vara mer tillgänglig för varje enskild elev. Vi har arbetat med gemensamma aktiviteter under veckodagarna såsom idrott, utedagar och omväxlande fredagsaktiviteter. Fredagsaktiviteterna har fokuserat främst på samarbetet mellan eleverna. Vi har gjort gemensamma utflykter. 4. Vi erbjuder alltid en aktivitet varje dag samt att eleverna får bestämma egna. Vi har börjat med att eleverna själva får planera och utföra en aktivitet på klubben. Idrotten är mer fokuserad på att dela in eleverna i olika konstellationer för att A- och B-sidan ska lära känna varandra. Aktiviteterna är mer fokuserade på samarbete. Vi har även haft 3

4 ett stort disco för att skapa trygghet för F-2 fritids där klubbeneleverna har varit de som ansvarat för att allt ska fixas. Vi arbetar dagligen med att alla ska få komma till tals och få känna sig viktiga i verksamheten. 5. Vi har ett pågående projekt med rastlåda och arbetar för att utveckla detta med rastaktiviteter. En del personal har fått utbildning i att utveckla rastaktiviteter på skolan. Pedagogernas mål är att alla elever känner sig trygga och så att dem alltid ska ha en kompis som dem kan leka med. 6. Vi har jobbat med samma regler och normer. På fredagarna slår vi ihop alla tre grupperna till en gemensam samling där vi sedan äter mellanmål och gör en fredagsaktivitet tillsammans på eftermiddagen. Tvåorna blir ledare i smågrupper där de leder yngre eleverna till mellanmålet. De väljer ett bord som den lilla gruppen sitter vid. 7. Vi har haft en kill- och tjejdag på Klubben. Tjejerna fick måla naglarna på varandra och killarna valde att kolla på film tillsammans och äta popcorn. Klubben var gruppansvarig på fritidshemmets dag där de tog hand om eleverna på A och B sidan. 8. I matsalen arbetar vi också med trygghet då de får sitta med olika personer och på olika platser varje dag. Under våren har eleverna har fått bestämda platser på mellanmålet för att vi vill öka tryggheten hos elever som är lite utanför i gruppen samt för elever med speciella behov som inte känner sig trygga med att komma in i matsalen. Utifrån den trivselenkät som genomförts på fritids upplever eleverna fortfarande att mellanmålet är stökig och högljutt på A-sidan. 9. Under läsåret har man arbetat med att synliggöra de demokratiska arbetsformerna där eleverna varit aktiva i olika aktiviteter i planeringen och genomförandet Resultat: Omstruktureringen till 3 mindre grupper på B-sidan har gjort att samlingar och mellanmål blivit lugnare och tryggare för eleverna. Vid mellanmål blir det ingen köbildning i matsalen vilket minkar risken för konflikter vid just detta tillfälle. Utifrån resultatet på trivselenkät kommer man även på A-sidan strukturerar om så att de kan komma i olika omgångar för att minska köerna och stöket i matsalen. I de gemensamma aktiviteterna kan man se att eleverna oavsett ålder kan samarbeta med varandra samt ta hand om och hjälpa varandra. Vi ser även att dem äldre eleverna är ett gott föredöme till de yngre. Utifrån trivselenkäten upplever eleverna att de ofta har någon att leka med och att de har många kompisar på fritids. Ett resultat vi sett i hela verksamheten är att eleverna rör sig mellan de olika lokaler vilket är ett tecken på att eleverna känner sig trygga med varandra och med personalen. Många elever tar kontakt med all personal oavsett vilken grupp de utgår ifrån. Rastlådan har gett ett resultat där vi har märkt att eleverna med hjälp av det som finns i rastlådan hittar nya kompisar i den lek som skapas. Under läsårets gång har rastlådan fungerat mindre bra då sakerna i lådan försvunnit och blivit oorganiserad. Detta har lett till att under läsår gör om uteförråden där alla ska ta ansvar och få tillgång till dem under hela dagen. Placeringen i matsalen skapade oro för några elever på klubben vilket gjorde at man återgick till bestämda platser. 4

5 Analys: Omstruktureringen med att skapa mindre grupper såväl på B-sidan som på Klubben (under hösten) har skapat en lugnare miljö för eleverna att känna sig trygga i. Då har även pedagogerna utifrån en tydlig struktur och dagliga rutiner öka tryggheten för alla elever. På grund av personalförändringar har dock rutiner fungerat mindre bra under vårterminen. Utifrån de olika gruppkonstellationer som skapats under läsåret kommer man under kommande läsår arbeta mer med åldershomogena grupper för att minska oron vid tex. samlingar, mellanmål. För att öka delaktigheten för såväl vårdnadshavare som elever kommer man under kommande läsår använda Edwise fullt ut så att alla kan ta del av planeringar och dokumentation av verksamheten. Mål 2: Alla elevers språkliga förmåga ska utvecklas Genomfört arbete: 1. På utedagarna har vi jobbat mycket med språket i olika moment, så som språklekar och beskrivande aktiviter. 2. Vi har haft aktiviteter såsom ordlekar och berättelseskrivande. På klubben spelas det mycket spel exempelvis Jeopardy, Vem vill bli miljonär och Alfapet. Vi försöker hela tiden utmana eleven där den befinner sig i sin språkutveckling. 3. Vi arbetar dagligen med att eleverna ska använda ett trevligt språkbruk mot varandra och till personal, både i vardagssituationer samt vid konflikthantering. 4. Vi har börjat arbeta mer med datorer och ipads på fritids där vi bland annat skriver brev, dikter och sagor. Därefter läser de upp sina texter för klasskamrater. 5. Vi har tillgång till biblioteket där vi märker att många elever vill gå och sätta sig för att läsa. Eleverna tränas också i sitt språk när dem skriver planeringar för saker som dem ska hålla för gruppen. 6. I samlingar ställer vi mycket frågor där eleverna får berätta om hur dem tycker dagen/veckan har varit. Dem får berätta med egna ord, utveckla och förklara. Resultat: Ett resultat vi ser utifrån införandet av datorer och Ipads i verksamheten har varit att eleverna utvecklat sig i att skriva och stava vilket stärker deras språk. Vi ser även att när vi övat dem i att hantera konflikter har eleverna börjat använda ett mer vårdat språk. Med hjälp av samarbets- och samtalsövningar har eleverna börjat lära känna varandra mer och mer över A- och B-spåret. Dem har lättare för att möta varandra halva vägen vilket medför att båda parterna är överens genom den goda kommunikationen. Pedagogerna har genomfört en grovplanering för verksamheten som fungerat bra, men ser att ett resultat utifrån denna planering av olika aktiviteter lett till att eleverna fört för lite diskussioner. Utifrån elevernas språkbruk och pedagogernas sätt att dagligen arbeta med trevligt språkbruk, ser man resultat på hur eleverna bemöter varandra, vilket visar sig i trivselenkäten där eleverna bl.a. reflekterat över att man har kompisar som är snälla. 5

6 Analys: Arbetet med Ipads kommer att fortsätta, där även pedagogerna planerar in aktiviteter där Ipaden är verktyget för att utveckla elevernas språkutveckling. Under kommande läsår kommer pedagogerna vara med i skolverkets Läslyft där de ska genomföra uppgifter, aktiviteter mm i verksamheten. Utifrån den grovplanering pedagogerna har gjort kommer de under kommande läsår använda mer öppna frågor för att få med eleverna i diskussionen och planeringen av de olika aktiviteterna. Det som kvarstår från föregående läsår är att målen för språklig utveckling i fritidshemmet behöver bli tydligare för eleverna. Det behövs mer konkreta aktiviteter där språkutveckling står i fokus. Förhoppningen är att läslyftet bidrar till detta. Mål 3: Alla elever ska veta hur långt de kommit och vad nästa steg är i deras utveckling dvs formativ bedömning Genomfört arbete: 1. Eleverna har med jämna mellanrum berätta vad de gjort under dagen vid samlingar, som exempelvis på fredagssamlingar. Alla får chans att berätta vad F-klass har gjort, vad år 1 har gjort och vad år 2 har gjort. 2. Vi försöker utveckla eleverna i deras aktivitet genom att komma med utvecklingsförslag och bedöma eleven formativt inom aktiviteten. Vi anpassar aktiviteter utifrån gruppkonstellationen och vid planering utgår vi även från elever med särskilda behov. 3. Vid varje stor eller ny aktivitet sker en formativ bedömning där eleverna får ge förslag på konstruktiv utveckling. Pedagoger och elever ger positiv feedback och förslag på saker som man kan göra på ett annat sätt. 4. Vi pratar gemensamt med eleverna om hur vi kan förbättra situationen, vad som krävs av dem som grupp och individ för att tex. samlingarna ska fungera på ett bättre sätt. Vår bedömning utgår framförallt ifrån gruppen som helhet, men för att gruppdynamiken ska fungera behöver vi jobba individuellt med eleverna. Det är tillåtet att misslyckas för att sedan med stöd av pedagog lyckas eller göra bättre. Vi berömmer eleverna när de lyckas och bedömer och utmanar eleverna utifrån deras individuella utveckling. Resultat: Ett resultat utifrån genomförda aktiviteter är att pedagogerna ska bli bättre på att använda pedagogiska planeringar och att utvärdera aktiviteter mycket oftare, vägleda eleverna och göra dem mer delaktiga. Den sociala kompetensen i arbetet med eleverna har varit viktig och det ser man i resultatet utifrån att man på ett konstruktivt sätt diskuterar och utmanar eleverna i deras utveckling i hur man kan göra saker på andra sätt. Pedagogerna stöttar eleverna och ger dem förslag på vad nästa steg kan bli i deras utveckling beroende på aktivitet. 6

7 Analys: Formativ bedömning är inget uttalat begrepp inom fritidshemmet. Detta har gjort det svårt för pedagogerna då de anser att det är svårt at hitta en strategi som fungerar i fritidsverksamheten. Samarbetet mellan skola och fritids är viktigt och kommer att utvecklas under kommande läsår, för att skapa en helhet över elevens individuella utveckling. Detta kommer ske med att vi inför ett nytt upplägg för arbetslagsplaneringen på tisdagar. Pedagogerna ska synliggöra målen för fritidshemmet tydligare för elever och föräldrar. Genom att kommunicera målen kan varje elev också få en möjlighet att reflektera utifrån den egna utvecklingen vilket leder till en viss form av formativ bedömning utifrån målen i fritidshemmet. 3. Utvärderingsmetoder Under läsåret har skolan arbetat med det framtagna årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet med fyra avstämningsperioder per år. Arbetslagen har tagit fram underlag till del- och helhetsanalyser. Personalen i fritidshemmet har arbetat med att ta fram underlag till redovisningen dels enskilt utifrån sina egna erfarenheter, dels genom arbetslaget. Som underlag för redovisningen föreligger ett antal enkäter och undersökningar som utformats av respektive arbetslag eller som gjorts centralt inom BUF. I nästan alla klasser har trivselenkäter och sociogram gjorts. Skolans arbetslag, elevrådet och skolans föräldraförening kommer att lämna synpunkter på redovisningen. Skolans helhetsanalys finns tillgänglig hos skolans arbetslag och på skolans hemsida. 4. Åtgärder för utveckling och förbättring Mål 1 Omstrukturering vid mellanmålssituationen på A-sidan för att skapa trygghet. Insatserna för att skapa goda relationer mellan elever-vuxna och hem ger goda resultat vilket innebär att detta arbeta ska fortsätta på samma sätt som tidigare. Uteförråden öppnas upp för både skoltid och fritidstid och organiseras med tydliga lådor och skyltar. Förändringar i gruppindelningen för att öka tryggheten genom att skapa åldershomogena grupper. Dokumentation av verksamheten kommer att ske på Edwise för att tydliggöra mål och aktiviteter. Mål 2 All pedagogisk personal deltar i Läslyftet under läsåret under ledning av skolans förstelärare. 7

8 Mål 3 Vi behöver fortsätta att hitta modeller för hur vi ska arbeta för att eleverna ska bli medvetna om sin utveckling i den formativa bedömningen. Utveckla samarbetet med skola och fritids för att skapa en helhetssyn på elevens utveckling. 5. Skolans prioriterade mål Vi vill vara långsiktiga i vårt arbete och av detta skäl kommer vi att arbeta efter nedanstående mål under de tre kommande läsåren. Alla elever ska känna sig trygga och respekterade. Alla elevers språkliga förmåga ska utvecklas Alla elever ska veta hur långt de kommit och vad nästa steg är i deras utveckling d.v.s. formativ bedömning 8