Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys Fritidshemmet Rektors namn: Lise-Lotte Kjellsdotter Telefonnummer: E-postadresser:

2 Innehållsförteckning 1.Presentation av fritidshemmet och förutsättningarna för arbetet 2. Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade mål 3. Kunskaper, normer och värden och elevernas ansvar och inflytande 4. Utvärderingsmetoder 5. Åtgärder för utveckling och förbättring 6. Nya prioriterade mål 1

3 1. Presentation av skolan och förutsättningarna för arbetet Väskolan är en skola med cirka 500 elever i skolår F-9. På fritidshemmet är vi uppdelade i 5 avdelningar; Galaxen, Kometen, Vintergatan, Tellus och Klubben. Fritidshemmet har ca 190 barn inskrivna i åldrarna 6-11år. Skolan är organiserad i två F-9spår, vilket innebär att fritidshemsavdelningarna blir uppdelade likaså. Dock har klubben tillhörighet i båda spåren då eleverna på klubben går i årskurs 3 och uppåt från båda spåren. Skolan leds av en rektor för F-3 och fritidshemmet och en rektor med ansvar för åk 4-9. I varje arbetslag finns en arbetslagsledare. Arbetslagsledare och rektorer har träffats varje vecka. På skolan arbetar också elevassistenter, administrativa assistenter, fritidsledare, bibliotekarie, SYV kurator, skolsköterska, vaktmästare, kökspersonal och lokalvårdare. Under läsåret 2012/2013 har skolan och fritidshemmet prioriterade arbete varit kring: - Eleverna ska veta vilka kunskapsmål de ska arbeta efter och vilka förmågor de ska utveckla. - Eleverna ska känna sig trygga och skolan ska präglas av ett gott ömsesidigt bemötande. - Elevernas kunskaper om hållbar utveckling ska öka. En stor del av arbetet har fortsatt att handla om att få det till en gemensam skola då skolan gjort sitt andra år som ny skola. Alla arbetslag har fortsatt att arbetat aktivt med att skapa trygghet för eleverna i klass, arbetslag och på skolan. Eleverna ska vara i fokus och många elever är här långa dagar. Som skola har vi fortsatt prioriterat att arbeta med att överbrygga kulturskillnader mellan personalgrupper för att kunna skapa en skola med gemensamma mål, regler, normer och bemötande. Vi har under läsåret gjort gemensamma aktiviteter på hela skolan och gemensamma aktiviteter för varje spår med fokus på bl.a. hållbar utveckling. Personal med läraravtal har också under läsåret arbetat med mål och bedömning där fokus har varit kunskapsmål kopplat till förmågor och formativ bedömning, eleverna ska veta vilka kunskapsmål de ska arbeta efter och vilka förmågor de ska utveckla. Utvärderingar av första årets gemensamma traditioner och aktiviteter på skolan har gjort att dessa aktivitete r reviderats något och gjorts om. 2

4 Skolans inom- och utomhusmiljö fortfarande ny. Lokalerna i huvudsak varit ändamålsenliga och väl anpassade till verksamheten, dock har elevantalet öka markant vilket innebär att vi efter bara två år har det trångt på skolan. Främst bland de yngre eleverna på F-3 delen. Varje arbetslag disponerar en hemvist med egen ingång, klassrum, grupprum och personalarbetsplatser. 2. Arbete i verksamheten utifrån prioriterade mål - Eleverna ska veta vilka kunskapsmål de arbetar efter och vilka förmågor de ska utveckla. Resultat: Att föra över detta mål till fritidshemmets verksamhet har mycket handlat om vad som är fritidshemmets främsta syfte, vara ett komplement till skola och hem. Som helhet ser pedagogerna en större medvetenhet hos eleverna kring kunskapsmålen främst kunskapsmålen i skolan. Fritidshemmet har arbetat mycket med att utveckla elevernas förmågor och att de själva ska få syn på det som de är bra på. Få eleverna att få en ökad självbild och hitta sig själva och vara stolt över den de är. Analys: Arbetat behöver fortsätta och tydligöras. Det har varit bra att använda elevgruppen som stöd hur de kan lära sig av varandra. Hur barnens mångfald blir högre värderat och att elever och pedagoger kan dra nytta av varandra i större utsträckning. Diskussion, resonemang och god analys är viktiga förmågor i skolan och detta kan fritidshemmet öva och medvetandegöra eleverna på att det är just det de gör. - Eleverna ska känna sig trygga och skolan ska präglas av ett gott ömsesidigt bemötande Resultat: Fritidshemmet är noga med fasta rutiner och har fasta aktiviteter. Detta för att eleverna känner igen sin verksamhet även om man är borta några dagar. Att prata i grupp och bli respekterad och att bli väl bemött har man tränat på. Mycket av verksamheten på fritidshemmet bygger på frihet men förenat med ansvar. Eleverna får ta ansvar för att markera var de är och leker genom markera det på en tavla. Eleverna klarar detta olika bra men detta är ett bra sätt att ta ansvar för att meddela vart jag är. Vi har mycket barn på fritidshemmet långa dagar och det är också en indikator på att de är trygga här. Föräldrar hade 3

5 säkert ordnat omsorg på annat sätt om inte eleverna tyckt om att vara på sitt fritidshem. Analys: Trygghet är en av hörnstenarna för verksamheten. Dock får man aldrig glömma att fortsätta arbeta med detta och se till att inget barn glider igenom systemet utan att bli uppmärksammat. Vi har stora elevgrupper i fritidshemmet och det innebär att vi också måste se möjligheter till att kunna dela upp eleverna i mindre grupper så att de får möjlighet till att synas i liten grupp. Mycket personalbyte har skapat en viss otrygghet främst hos föräldrarna och detta har i sin tur smittat av sig på barnen. Det är därför viktigt att vi kan erbjuda en attraktiv arbetsplats med förutsättningar för personalen att stanna kvar. - Elevernas kunskaper om hållbar utveckling ska öka Resultat: Fritidshemmet har varit ett bra komplement till skolans arbete kring hållbar utveckling och också kunnat utveckla det. De har bl.a. haft Nobel tema där eleverna fick uppfinna saker utifrån skrot/skräp. De har besökt idéforum och gjort raketer utav PET-flaskor. Detta tillsammans med skolans arbete har bidragit till en ökad medvetenhet hos eleverna. Analys: Genom att vi vuxna ännu tydligare uppmärksammar hur vi lever med hållbar utveckling t.ex. använder bloggar och mail istället för brevutskick kan eleverna bli ännu mer medvetna om hållbar utveckling. Vi behöver utgå ifrån verkligheten, aktuella händelser och forskning i större utsträckning. Göra det konkret för eleverna så de förstår vikten av att ta hand om vår miljö. 3 Kunskaper, normer och värden och elevernas ansvar och inflytande Kunskap Social kompetens, ett vårdat språk och bra bemötande är viktiga förmågor att öva på. På fritidshemmet har man i stor utsträckning sett att barnen behöver efter mognad öva sig i konflikthantering. Hur klarar barnen att lösa en konflikt? 4

6 Resultat: Pedagogerna upplever att det har varit mindre konflikter på fritidshemmet, eleverna leker bättre tillsammans och skapar gärna nya grupperingar och detta fungerar bra. Analys: Fortsatt att arbeta med detta men även ge möjligheter i hur eleverna kan på annat sätt utveckla språket exempelvis mer läsning, göra egna böcker eller serier. För att kunna möta skolan och mötas i våra gemensamma mål behövs det samplanering och erfarenhetsutbyte mellan personalgrupperna fritidshem/skola/förskoleklass och även ha goda exempel på hur vi kan individanpassa och hur vi kan möta varje enskild elev. Normer och värden Resultat: Detta är dels ett prioriterat mål och hela skolan och fritidshemmet har arbetat mycket med att alla ska känna sig trygga. Pedagogerna arbetar med trygghet och trivsel dagligen och när det uppstår problem tar man tag i det med en gång. Fritidshemmets verksamhet har lite sämre förutsättningar ibland då eleverna på eftermiddagen är trötta och det lättare uppstår konflikter som kan göra att eleverna känner sig otrygga. Analys: Vi kan genom hela enkäten se att eleverna trivs mycket bra på skolan och på fritidshemmet. Kränkningar förekommer och som pedagog måste vi vara ännu mer synliga och vara goda förebilder. Vi behöver fortsätta diskussionerna både bland pedagogerna och bland eleverna för att ytterligare motverka kränkningar. Arbetet med medvetandegöra eleverna i kunskapsmålen har påverkat hur man ser på varandras elevarbete. Man håller inte längre fokus på brister utan på vad som kan förbättras och utvecklas. Elevernas ansvar och inflytande Resultat: Eleverna i fritidshemmet har blivit bättre på att ta ansvar för sitt eget handlande. De har inflytande över verksamheten. De har exempelvis varit med och bestämt hur de vill att verkstäderna ska utformas. Vilka aktiviteter och hur lång tid verksamheten ska ha igång verkstäderna. 5

7 Verkstäderna är en aktivitet där idrottsföreningar eller andra verksamheter kommer hit under 3 veckor och har aktiviteter med eleverna i fritidshemmet. Analys: Varje enskild elev har tränats i eget ansvar utifrån ålder och mognad deras samtal kring kunskapsmålen i skolan har ändrat fokus på vad som kan bli bättre istället för att fokusera på brister. Större kollegialt samarbete mellan skola/fritidshem/förskoleklass skulle nog kunna utveckla detta ytterligare så att man ännu mer menar samma sak när det gäller ansvar och inflytande. 4 Utvärderingsmetoder Under läsåret har skolan och fritidshemmet arbetat mycket med rutiner för att kvalitetsredovisningen ska bli ett levande verktyg under hela läsåret. Arbetslagsledargruppen ha r arbetat med att ta fram ett årshjul och hur vi kan ha avstämningsperioder. Detta kommer främst att märkas under nästa läsår. Personalen på skolan och i fritidshemmet har arbetat med att ta fram underlag till redovisningen dels enskilt utifrån sina egna erfarenheter, dels genom arbetslaget och genom arbetslagsledarna för att föra samman hela skolan. Arbetslagsledargruppen har arbetat med att ta fram stödmaterial och bra analysfrågor för att underlätta arbetet med kvalitetsredovisningen. Skolans arbetslag, elevrådet och skolans föräldraförening kommer att lämna synpunkter på redovisningen innan den fastställs. Skolans kvalitetsredovisning finns tillgänglig hos skolans arbetslag och på skolans hemsida. Som underlag för redovisningen föreligger följande ett antal enkäter och undersökningar som utformats av respektive arbetsgrupp eller som gjorts centralt inom BUF. 6

8 5. Åtgärder för utveckling och förbättring De prioriterade målen inom skolan och fritidshemmet har givit oss en bra blick på dessa områden. Det som kan förbättras är ju att under hela läsåret följa upp processen, Hur långt har vi kommit. Inför nästa läsår startar vi med avstämningsperioder där vi gör deltidsanalyser och på det viset får en ännu större tydlighet i processen. Vi behöver få en tydlig struktur i våra utvärderingar och hur vi samlar in detta så att alla på skolan kan ta del av och lära av varandras arbete. Inom de prioriterade målen syns det tydligt att skolan och fritidshemmet och de olika arbetslagen gjort på flera olika sätt. Detta är en styrka då vi är en skola med perspektivet 6-16 år på eleverna men det har också varit bra med större kollegialitet där vi kunde ha mer utbyte av arbetssätt och idéer. Arbetslagen har tyckt det varit bra med prioriterade mål och ser både att det behövs nya mål och fortsatt arbete med de mål vi haft. För att ena skolan i nya prioriterade arbetade pedagogerna i tvärgrupper med målen och reflekterade och diskuterade dessa för att lämna förslag på nya mål Därefter samlades arbetslagsledargruppen tillsammans med skolan rektorer och arbetade fram ett förslag. Detta förslag fick sedan alla lämna synpunkter på och dessa fastställdes i juni månad. 6. Nya prioriterade mål - Alla elever ska känna sig trygga och respekterade - Alla elevers språkliga förmåga ska utvecklas - Alla elever ska veta hur långt de kommit och vad nästa steg är i deras utveckling dvs formativ bedömning 7