Bildningsförvaltning. Kvalitetsredovisning. Fritidshem, läsåret 14/15 RESULTATENHET FÖRSKOLA-GRUNDSKOLA

Transkript

1 Bildningsförvaltning Kvalitetsredovisning Fritidshem, läsåret 14/15 RESULTATENHET FÖRSKOLA-GRUNDSKOLA

2 Normer och värden Likabehandlingsplaner finns på alla fritidshem i samverkan med skolan, men med tydliga rutiner för egna kartläggningar på fritidshemmet Fritidshemmen genomför förebyggande arbete, där man bl.a. har olika riktade aktiviteter, t.ex. berättande och läsning med utvald litteratur som skapar diskussioner kring etik och moral, samarbetsövningar, m.m. Ett flertal fritidshem genomför ett intensifierat värdegrundsarbete tillsammans med skolan i samband med läsårsstarten Utveckling: Bemötande, samsyn och kommunikation

3 Barns delaktighet och inflytande Alla fritidshem har fritidsråd flera gånger per termin Fritidshemmen erbjuder många aktiviteter utifrån barnens förslag och önskemål Alla fritidshem ger stort utrymme för barnens egna lekar Utveckling: Dokumentera barnens förslag och idéer för att se att man tar till vara på barnens initiativ

4 Utveckling och lärande Fritidshemmen arbetar kontinuerligt med de kommunövergripande målplanerna Ett flertal fritidshem arbetar mycket med språkstärkande aktiviteter Fritidshemmen genomför många aktiviteter som är planerade utifrån att de ska komplettera grundskolan Utveckling: Arbetet med målplanerna behöver intensifieras på några fritidshem, för att vi ska uppnå målet med att erbjuda en likvärdig verksamhet på samtliga fritidshem

5 Samarbetsformer/stadieövergångar Fritidshemspersonalen deltar på föräldramöte i slutet av maj som anordnas av förskoleklassen och riktar sig till föräldrar till blivande förskoleklassbarn Överlämningssamtal från förskola till förskoleklass /fritidshem, för barn i behov av särskilt stöd genomförs i maj Verksamhetskonferenser mellan förskola, förskoleklass/fritidshem och skola genomförs inte i den utsträckning som är planerat Utveckling: Överlämningssamtalen för barn i behov av särskilt stöd behöver ligga i början på sista läsåret i förskolan Genomföra gemensamma verksamhetskonferenser för att underlätta stadieövergångar

6 Samarbetsformer mellan skola och fritidshem Samarbetsformerna mellan fritidshem och skola behöver generellt utvecklas, då flera fritidshem och skolor har svårt att hitta former för samverkan Några skolor har lagt in två konferenser/termin på kvällstid, så att både fritidshemspersonal och lärarna kan vara med Några fritidshem har representant med i skolans ledningsgrupp Några fritidshem har personal med i skolans arbetslag Utveckling: Steg ett att avsätta tid på skolledarkonferens och ha med utveckling av samarbetsformer på dagordningen under våren -16

7 Hem och fritidshem Flertalet fritidshem deltar på ett gemensamt föräldramöte tillsammans med skolan i början på läsåret Fritidshemmen ordnar bl.a. Drop-in -tider för föräldrar, för då når man betydligt flera föräldrar än vid traditionella föräldramöten Andra kanaler att nå föräldrarna är bl.a. genom informationsbrev vid terminsstart, veckobrev, information via facebooksida Dagliga kontakten vid lämning och hämtning prioriteras högt Utveckling: Behov av särskild information till nyanlända föräldrar ang. fritidshemmets rutiner, samt syfte och mål med verksamheten

8 Kompetensutveckling Personalen på fritidshemmen har varit med på många bra fortbildningstillfällen, där fortbildningen har varit styrd utifrån behoven på respektive fritidshem Exempel på utbildningar - Barns självkänsla och entreprenöriellt lärande - Lärarmöte Fritidshem - Fritids lyfter - Undervisning och kvalitet på fritidshem Fritidshemmens kommunövergripande nätverksmöten har en viktig roll i utvecklingsarbetet Utveckling: Kommunövergripande fortbildningsdag med fokus på fritidshemsarbetet, som respektive fritidshem sedan arbetar vidare med

9 Systematiskt kvalitetsarbete Processerna kring målplanerna är en viktig pusselbit i det systematiska kvalitetsarbetet Planeringar som är kopplade till målplanerna, där grovplaneringar genomförs terminsvis och finplaneringar per vecka Några fritidshem har sin grovplanering framtagen i samverkan med skolans planering Veckoplaneringarna innefattar utvärdering av genomfört arbete och planering för kommande arbete Pedagogiska bokslut på individnivå och utvärdering på gruppnivå inför kvalitetsredovisningen Utveckling: Bereda mera tid för djupare analyser vid utvärderingstillfällena

10 Pedagogiskt ledarskap Skolledningen har en medveten strategi för medarbetarsamtal, verksamhetsuppföljning och löneutfall Planerade verksamhetsbesök med återkoppling Informella besök titt in besök Skolledningen på respektive skola har i varierande grad deltagit i studiedagar, verksamhetsmöten och arbetslagskonferenser Utveckling: Fortsatt satsning på att utveckla det pedagogiska ledarskapet. Formaliserade möten för att diskutera framgångsfaktorer i ledarskapet

11 Identifierade framgångsfaktorer Delaktig skolledningen t.ex. på studiedagar, nätverksmöten och arbetslagskonferenser Riktade fortbildningstillfällen för personal Medarbetare som har ett stort engagemang för både det enskilda barnet och för verksamheten i stort Medarbetare som har huvudansvaret för fritidshem Väl fungerande arbetslag

12 Identifierade utvecklingsområden Utveckla samarbetet med både skolan och förskolan, som ett led i att skapa förståelse för varandras verksamhet, samt ge förutsättningar till ökad samverkan Arbetet med målplanerna, utifrån en helhetsidé Skolledningens högre närvaro som steg 1, för att skapa bättre förutsättningar i det pedagogiska ledarskapet Planeringstid för fritidsverksamheten, men också för att öka samverkan med skolan Utveckla samarbetet med föreningslivet

13 Avslutande diskussion Generellt kan vi konstatera att vi har en bra verksamhet på fritidshemmen, men vi har några utmaningar i det fortsatta utvecklingsarbetet. - Vi är i dagsläget en växande kommun där antalet barn som har fritidshemsplats ständigt ökar. - Närvarotiden för fritidshemsbarnen har ökat markant Det behövs en långsiktig och strategisk planering för att kunna möta framtida behov och klara målen för verksamheten