PROJEKTMATERIAL. Lokalt It-centra - IT som ett demokrativerktyg - baserat på linux

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL - baserat på linux FS i Västmanland och Uppsala län s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning Projektnamn: Lokalt It-centra - IT som ett demokrati verktyg - baserat på linux A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 5 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 Projektnamn: Lokalt It-centra - IT som ett demokrati verktyg - baserat på linux. Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Vi kan se ett nytt behov utav folkbildning om och i (inte främst tekniken) ITmediet och hur man kan föra debatt och skapa virtuella rum där vi kan mötas och skapa demokrati. We can see a new needs of general level of education if and in (not foremost the technology) IT-media and how to can lead debate and create virtual room there we can meet and create democracy. A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Ola Osbeck Ola Osbeck Ola Osbeck B. Projektpresentation 1 Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Vi, du och jag, samhället lever i in tidsålder som exploderat när gäller informationsteknik. Utveckling går så snabb att vi inte ser vad den betyder för samhället och hur den påverkar oss som enskilda människor. Demokratirådet skrev en rapport 1995, 2000 som belyser ett lands demokrati utifrån olika variabler. Sveriges demokrati har i mångt höga demokratiska värden men det finns några områden som demokratin har minskats. Det gäller bl.a. möjlighet för medborgare att framföra sina åsikter i offentliga sammanhang har minskats. Dvs människornas, möjligheter till att bli hörda med sina frågor, åsikter i massmedia har minskats. Detta gav idén till detta projekt. ITK främst inom Internet som är ett media som kan ge nya möjligheter för alla i ett samhälle att bli hörda, sedda med sina åsikter och tankar. Mediet Internet har inga chefredaktörer eller andra filter som hindra mig att skriva vad jag vill. Detta gör Internet till en okritiserad klotterplank för alla. Hur kan vi som enskilda och folkrörelser bli sedda på Internet? Vilka kunskaper har vi? Vad krävs av oss som studieförbund att stimulera enskilda och folkrörelser/ föreningar att utveckla/skapa kompetens i detta? Är detta kort och gott en folkbildningsfråga för att bland annat att skapa ökad demokrati i samhället?! Några vanliga vägar att bli sedd i Internet är att skapa hemsidor, skicka E-post och att chatta på nätet. Ett annat sätt är att bilda interna nätverk, genom t.ex. programmet First Class. Flera folkrörelser är kopplade mot sådana nätverk bl.a. är ett som flera studieförbund och folkhögskolor är uppkopplade mot. Bland fördelarna med dessa interna nät är att det är lätt att skapa diskussioner (virtuella rum) men nackdelen är att det krävs lokal programvara för att kunna komma in som användare. 3

4 Vi vill genomföra detta projekt med alternativ hjälp av Linux och dess möjlighet till fria program som är mer eller mindre gratis. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Att utveckla studieverksamheten och demokratiarbetet med hjälp och inom ITK. 2 Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? att ge kunskaper om IT. Hur den fungerar och vad jag kan göra med det. att skapa diskussioner via It och med andra genom virtuella rum, att skapa folkbildning med att breda kompetens i IT för alla åldrar. att stärka demokratifrågorna med hjälp av IT i dess offentliga rum. att nå andra studiegrupper med annat innehåll och som kan utveckla och inspirera lärandet distans. att pedagogisk skapa studier och cirklar med hjälp av problembaserat lärande Itpedagogik. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Svårigheter att få Linus att fungera som operativsystem på datorerna gjorde att vi fick gå över till Windows 98. Vi hade en arbetade i däremot Staroffices ett likvärdigt Officepaket till 3 Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Projektet har i huvudsak genomförts av FS i Västmanland och Uppsala län med lokal samverkan med Sala Missionsförsamling och SMU. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Nej 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. FS i Västmanland och Uppsala län är studieförbund med mångfald av möjligheter till lärande, främst är studiecirklarna men även andra lärmiljöer skapas efter behov och idéer, i samverkan med medlemsorganisationer och uppdrag. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja och erfarenheterna från deltagarna visar att det finns ett stort behov och att bygga upp ett ITK-lärande miljö på lokal ort stimulerar både orten och olika de samhällsgrupper som pensionärer till ungdomar.. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Vidgade erfarenheter av IT som påverkar hela organisationen. 4

5 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? 50 plus, arbetslösa och ungdomar var huvudgrupperna. Varför vände sig kursen till just dessa? De äldre och arbetslösa har inte samma tillgång till data och Internet som de som är yngre som möter det främst i arbetet. Ungdomar växer upp med data och Internet men syfte med projektet är var att stärka demokratin med hjälp av data och Internet. Hur informerades om projektet? Lokalt annonsering och spridning till lokalorganisationerna i samhället. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Bra Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Vi fick draghjälp genom Sverige kampanjen IT-Seniordagen där vi nådde en bredare grupp med olika bakgrunder. En ungdomsgrupp fanns lokalt och som i sin tur drog med sig flera. C. Utveckling/Genomförande 6 Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? 1. Studiecirklarna för de äldre skulle baseras sig på deras intressen och därifrån upptäcka/utveckla genom datorn och Internet. 2. I studiecirklarna för ungdomarna var att genom deras dataintresse fundera hur och varför med Internet och kan vi/jag påverka eller påverkas av mitt intresse. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? En modifierad problembaserat lärande tillsammans söker vi och går vidare med funderingar problem vi står i. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Studiecirklarna för de äldre många behövde en teknikträning av datorn och dess program för att våga sig in It-världen. Många studiecirklar blev ett levande process där intresset för datorerna och Internet växte och gav mersmak för deltagarna. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Nej Hur många och hur långa? Mellan 5 och 15 gånger för de äldre och hel termin för ungdomarna med ett tämligen öppet deltangande. Studiecirklarna var för de äldre 4 studietimmar och ungdomarna runt 6 studietimmar. 5

6 Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Ja Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? I och med det var lokal studiegrupp var tiden fast men möjligheten till att studera i sin takt var given. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? De äldres studiecirklar var en fast grupp från början medan ungdomarnas blev mer rullande, nya kunde komma in senare. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Nej Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? Ja, alla lär sig inte lika fort och vill ha längre tid. Ungdomarna hade lätt att komma in även om vi hade varit igång, de känner varandra. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Nej. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Datorer med StarOffice senare också Microsoft Office, FirstClass mot Skutan, Crossnet och folkbildningsnätet och Internet plus i vissa fall storbildprojektor. (vid gemensamma undervisnings tillfällen) Varför valde ni detta/dessa medier? StarOffice användes som ett komplement till Microsofts Offices. Skutan och Crossnet var naturliga FirstClass media mot de deltagare som hade hemvist i en församling. Internet användes mest hlea kursen och i många gånger som bas för de kursen gjorde. Hur användes de i projektet? Vi startade med att enbart använda StarOffice som officepaket som även har Internet läsare. Fast vi blev medvetna om att Microsofts Office var naturligare, trots man inte hade erfarenhet av så hade deras omgivning den programvaran. Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Av Microsofts produkter fanns grundkompetens medan StarOffice var nytt men lättlärt (liknar i stort Microsofts produkt) 6

7 Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Vi har fått lämna Linux pga av datorernas hårdvara inte stämde överens med Linux. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Nej Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Nej men i några fall har deltagare kommit med sin dator med för att få hjälp. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Ja eftersom Linux inte fungerade fick vi byta operativ system. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? 10. Samarbete/samverkan Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Positivt Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Bra D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? Projektet tilldelades :-. Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Utvecklingskostnaderna uppgår till Drifkostnaderna uppgår till Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? I stort sett det tänkta antalet. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Inget förproducerat material var framställt utan gjordes under kursen gång genom de sätt deltagarna utformade kurs. Vissa har saknat ett studiematerial och vid senare kurser informerats om lämplig litteratur. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Mycket bra och med stort tålamod. 7

8 Datorkommunikation med andra studerande? Det har ingått i kursen att registrerar ett E-postkonto och flera har på det sätt använt e-posten för kontakt mellan deltagarna andra är helt ointresserade. Kursmaterial och kursadministration på web? Vi har använt en webbaserde kurser som komplement som smultronställe från skolstyrelsen. Databassökningar? Sökningar som har gjorts är på Internet. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? En skriftlig utvärdering har gjorts vid de flesta kurserna för de äldre medan ungdomskurserna har haft muntliga utvärderingar. Studiecirklar från de äldre med en fyrgradigskal med bedömning: lite, ganska lite, ganska mycket. Dessutom möjligheter till synpunkter och man är intresserad av fortsatta studier. Svaren är från 10 kurser och redovisas som snitt värden. 1. Anser du att kursen har varit givande? mycket 2. Har kursen motsvar dina förväntningar? mycket 3. Kursupplägget har varit? mycket bra 4. Har kunnat påverka kursinnehållet? ganska mycket 5. Anpassning till personlig datakunskap? mycket 6. Förkovrar dig i dina specialintressen? ganska mycket 7. Miljön (har förbättras under tiden ) ganska dålig 8. Handledaren har fungerat? mycket bra 9. Samarbete inom gruppen? Mycket bra 10. Kursen påverkat dig till att använda dator och Internet för att utveckla dig själv? Ganska mycket Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Främst är det miljön där datorerna stod och att då luften. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Viktigt är att det finns datakompetens för att få det att fungerar. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Skriftliga utvärderingar för de äldre plus muntlig. Ungdomarna har vi haft muntliga utvärderingar. En interjuv har gjorts över ungdoms och demokratiprojektet. I ett seminarie har resultatet av projektet redovisats. 8

9 En kompletterande rapport kan rekvireras från adressen: FS i Västmanland och Uppsala län. Box Västerås 9