Projektmaterial. Lyssna På Oss. Studieförbundet Vuxenskolan

Transkript

1 Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kort sammanfattning :...3 A: Projektansvariga...3 Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer Den organisatoriska miljön: Målgrupp och rekrytering:... 5 C.Utveckling/ Genomförande Utbildningens uppläggning Utbildningens organisation: Medarbetarnas arbete: Vilket IT-stöd har använts i projektet? Samarbete/samverkan:... 7 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på projektet: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna Utvärdering av projektet Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 KORT SAMMANFATTNING : Medlemmar inom FUB bildar sektioner för utvecklingsstörda. Vårt projekt syftar till att med dessa sektioner som bas, finna metoder för att arbeta med självbestämmande och inflytandefrågor med hjälp av IT. Det gäller dels att lära personer med utvecklingsstörning att använda modern informationsteknik, men också att finna en modell för kunskapsspridning och samarbete. För människor med utvecklingsstörning är det svårt att lära teoretiska saker. Man behöver göra saker konkret för att förstå. Att läsa om föreningsteknik är teoretiskt, men att lära sig det genom att aktivt arbeta i en föreningsstyrelse gör det mer konkret. Short Summary: Together with members of the Swedish organisation FUB ( an organisation for people with intellectual dysfunctions) we have tried to find methods to work with questions concerning democracy in daily life. They have organized an association of their own and helped each other with all the formalities needed. We used computer communication at distance. The results are uesful for us in our ordinary work, since we are a special bransch of Studiefröbundet Vuxenskolan ( Adult Educational Association) organizing study groups for people with intellectual dysfunctions. A: PROJEKTANSVARIGA Projektledare: Ansgariegården Informationsansvarig: Utvärderingsansvarg: Namn: Iren Åhlund Adress: Studieförbundet Vuxenskolan, Heleneborgsgatan 7 nb Stockholm tel: fax: iren ansgariegarden.avd.sv.se som ovan. Namn: Gunnar Derkum Adress:Studieförbundet Vuxenskolan Lillatorpsg Göteborg tel: fax: Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 PROJEKTPRESENTATION 1.Bakgrund: SV, Ansgariegården har under flera år arbetat för att personer med utvecklingsstörning ska kunna utöva självbestämmande i alla delar av sitt liv. Vi har goda erfarenheter kring dessa frågor från dagcenter och när de utvecklingsstörda medlemmarna i RFUB startade egna sektioner ville vi bistå i deras arbete. Distansutbildning passade dessutom utmärkt eftersom kunskaperna fanns i Göteborg och vi behövde sprida dem över landet. 2.Syfte: Vi ville att personer med utvecklingsstörning skulle leda varandra i ett viktigt arbete. Sektioner byggs upp runt om i Sverige just nu, och det kändes viktigt att de sektioner som fungerade skulle få sprida sina kunskaper och erfarenheter. Dessutom behövde den då nybildade rikssektionen hitta en kanal för att kommunicera med sina lokalsektioner. Distansutbildning och data verkade vara perfekt. Rikssektionen hade dessutom deltagit i ett dataprojekt, Göteborgs sektion arbetade med multimedia, i Stockholm hade man arbetat med ett dataprojekt. 3. Aktörer. Idén för projektet kom från SV; Ansgariegården som bjöd in FUB; Dalarö folkhögskola, SV Göteborg och Grunden (sektion inom FUB) samt SV Östersund som kontaktade FUB, Östersund. Planeringen skissades av Ansgariegården och diskuterades med de inbjudna. Vi samverkade också med Handikappinstitutet genom att nyttja deras server för vår datakommunikation, samt att vi fick stöd i form av rådgivning utifrån deras dataerfarenheter. Genomförandet sköttes av parterna gemensamt. 4. Den organisatoriska miljön: Studieförbundet Vuxenskolan, Ansgariegården är en specialavdelning inom vårt studieförbund. Vi arbetar enbart med folkbildning och kultur för personer med utvecklingsstörning. Vi är också ett pedagogiskt centrum för denna verksamhet inom vårt studieförbund. Projektet fortsätter i form av datakontakter med de sektioner som har ingått i projektet, samt att vi kommer att öppna kanalen för de andra sektionerna inom FUB. Den inverkan projektet har haft på övrig utbildning inom vårt förbund är att vi blivit bättre på att hantera data i undervisning för vår målgrupp. Vi har Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 nu flera cirklar för målgruppen i ren IT, men har också sett vägar att utnyttja tekniken vid inlärning. 5. Målgrupp och rekrytering: Vi inbjöd en arbetsgrupp inom Stockholms FUB som hade planer på att bilda en sektion, vi inbjöd Grunden och dess styrelse att fungera som kunskapcenter och lärare, vi inbjöd Östersunds FUB att utse personer som var intresserade av att ingå. SV har ett samarbetsavtal med FUB, så att våra organisationer samarbetar är inget nytt. Problem uppstod med att rekrytera personer från Östersund. Det berodde på att målgruppen alltid behöver stöd i form av personer som bistår, och det saknades i Östersund. Intresset att delta i projektet var stort från båda organisationernas sida. C.UTVECKLING/ GENOMFÖRANDE 6.Utbildningens uppläggning. Vår pedagogiska idé var att lära genom att göra. Genom att bilda en sektion i Stockholm, måste man lära sig hur man arbetar i en förening, hur man arbetar i en styrelse, om föreningsteknik och hur man rekryterar medlemmar. Vi använde en problemorienterad modell för att förverkliga idén. Varje problem som uppstod under vägen mot bildandet av en sektion löstes allteftersom det uppstod. Kunskapen, svaren och kunde oftast sökas hos Grunden, men ibland även på annat håll. Lärdomen bestod i att pröva och se om det gav önskat resultat. Någon examination har inte varit aktuell i vårt projekt. Den pedagogiska modellen har fungerat som väntat, men vi fann hinder i vår väg som vi inte förutsett. Deltagarna som alla varit med i olika dataprojekt tidigare saknade i flera fall nödvändiga datakunskaper. Den tid det tog att få sina frågor besvarade hindrade ofta inlärningen. Man hade glömt vad man frågade, eller man kunde inte vänta på svaren. Personer i deltagarnas omgivning styrde deras engagemang i projektet i högre grad än vi väntat oss. Det kan vara långt till självbestämmande när man alltid är beroende av stöd och hjälp av andra. 7. Utbildningens organisation: Den ursprungliga planen var att vi skulle inleda arbetet med en upptaktshelg på Dalarö folkhögskola för att lära känna varandra och lära oss de grundläggande kunskaperna kring att arbeta på data inom projektet. Vi hade valt att kommunicera på First Class. Därefter skulle man träffas en gång per vecka samtidigt i Göteborg och i Stockholm för att samtidigt finnas på plats vid datorerna. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 Deltagarna skulle kunna arbeta i sin egen takt, men vi hade gemensamt satt upp en realistisk tidplan för det arbete som skulle utföras. Strukturerat och planerat grupparbete ingick eftersom båda grupperna arbetade med cirkelmetodik som grund. Detta fungerade i princip bra, men eftersom samordningen sprack redan från början uppstod problem i projektet. I Stockholm träffades man varannan vecka och på en veckodag som inte Grunden var på plats. Alltså skulle alla samtidiga datuppkopplingar arrangeras och det lyckades sällan. Vår målgrupp är alldeles för beroende av yttre faktorer som färdtjänst, tillgång till ledsagare, till lediga lokaler och de har en synnerligen strukturerad tillvaro som sällan ger utrymme för improvisationer. Eftersom deltagarna inte heller klarar av att sitta i sina hem vid egna datorer utan en ledsagare eller en assistent såg vi det inte som en lösning. Det var inte ett individuellt arbete som skulle uträttas, utan det var en grupp som skulle fatta gemensamma beslut med stöd av en annan grupp. 8. Medarbetarnas arbete: Någon erfarenhet av distansundervisning fanns inte bland våra cirkelledare och handledare. Däremot fanns mycket goda kunskaper i att arbeta pedagogiskt med vår målgrupp samt en kunskap om att arbeta med målgruppen och data, eller målgruppen och självbestämmande. Projektet har varit mycket litet i omfång, ledarna har kommunicerat via datorerna samt vid de fysiska träffar vi har ordnat vid ett fåtal tillfällen. IT-stödet har inneburit att flera ledartimmar har gått åt. Det har ändrat innehållet i ledarinsatserna, eftersom kunskapen inte sökts hos ledarna utan hos personerna i styrelsen för Grunden. Ledarna har fått en mer handledande roll. Det har fungerat ganska bra att organisera ledarnas arbete. Vi skulle haft mer tid att samlas för att lösa problem som uppstod under projektets gång, men även här hindrades vi av samma orsaker som tidigare beskrivits när det gäller vår målgrupp. 9. Vilket IT-stöd har använts i projektet? Förutom traditionella telefon och fax har huvudsakligen First Class använts.försäk med telebild-uppkoppling har gjorts. FirstClass via Handikappinstitutets server valdes för att det ger möjlighet att kommunicera via e-postlådor och för att det fungerar med skriftlig direktkontakt. Vi fick dessutom tillgång till övrig information i Handikappinstitutets bas. Telebildförsöken gjordes med tanke på vår målgrupps speciella svårigheter. Man slipper fundera på hur ord stavas och det talade ordet har stöd av en bild i realtid på den som talar. Handikappinstitutet har välvilligt ställt sina resurser till förfogande. Uppkopplingen har skett via internet huvudsakligen av kostnadsskäl, men där ges ju också möjligheter att hämta information från annat håll. Telebildsystem har vi ännu inte fått att fungera tilfredsställande. Vi valde ett PC-baserat system vid namn MediaRing. Det hamnade i konflikt med ena datorn så att systemet låste sig efter en stund. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

7 Tillverkaren har bytt moderkort, dock utan någon förbättring när det gällde konflikten med MediaRing. Generalagenten har också lagt ner mycket arbete på att lösa det, men inget resultat hittills. Vi saknade en röstfunktion i brevlådan och vid direktkontakt i FC.Ännu bättre vore om systemet kunde hantera en realtidsbild. Då är vi ju egentligen framme vid telebildsystemet. Vi anser att den utrustning vi har valt har de flesta funktioner vi kan tänka oss. En nackdel är den hackiga bildöverföringen, men det beror på att vi valt att använda det vanliga telenätet av kostnadsskäl. Prisklassen är avgörande om vår målgrupp ska kunna nås i en allmännare användning. 10. Samarbete/samverkan: Samarbetet med externa samarbetspartners fungerade inget vidare. Det första beviset var att man från Östersund inte kunde ordna en grupp som deltog i projektet från FUB:s sida. Vi når ju inte vår målgrupp annat än via olika kontakter och det är därför av största vikt att dessa kontakter förmedlar vårt budskap. Vi är också osäkra på i vilken grad huvudorganisationen FUB stöder de utvecklingsstördas kamp för en egen och självständig sektion inom föreningen. Vi tolkar det som att man oroar sig för en splittring av föreningen och att det inte skulle vara bra. Vår målgrupp är också en grupp människor som alltid är beroende av andra människor och kan därför inte alltid bestämma över sin egen tillvaro. Eftersom vårt projekt handlade om självbestämmande kan det tyckas att vi var extremt oroliga för att styra grupperna utifrån vår organisation. Inom SV har projektet väckt ett stort intresse, framför allt för de möjligheter som våra erfarenheter av distansutbildning kan ge inom andra områden av studiecirkelmetodik för vår målgrupp. Samarbetet inom projektet fungera utmärkt. De personer som var engagerade från de olika organisationerna fann inga svårigheter att samarbeta, och hade stort utbyte av varandra i arbetet. Varje person hade sin klara roll, så det fanns egentligen ingen anledning att det skulle gnissla i samarbetet. En tendens till problem uppstod, när vi insåg att deltagarna saknade vissa datakunskaper och snabbt behövde ha stöd i detta. Ingen av de redan inkopplade personerna kunde ge gruppen detta, och en planerad utbildningshelg på Dalarö föll pga att flera av deltagarna dubbelbokat sig. En sammanhållen utbildning visade sig vara omöjlig satt få till pga att deltagarna inte hade någon ledig till utan var uppbokade av allt möjligt. Alltså fick vi sätta in en person med stor erfarenhet av dataundervisning inom särskolan. Det blev då för många handledare ( 3 personer ) i gruppen och vissa oklarheter uppstod om vem som skulle göra vad. Det löstes dock utan några större svårigheter genom grundligare information om situationen i projektet till alla parter. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7

8 D. RESULTAT 11. Kursekonomi: Projektet erhöll och har totalt kostat oss ca : -. Jag kan inte dela upp summan i drifts- resp. Utvecklingskostnader utan skulle säga att alla pengar gått åt till driften. Att göra jämförelser med kurs eller utbildning i traditionell form är svår eftersom projektet har möjliggjort ett arbetssätt vi annars inte skulle kunna genomföra. Vårt alternativ till distansutbildningen skulle vara att samla deltagarna fysiskt till fyra á fem helger under året och kostnader för det skulle vara minst det dubbla med resekostnader, ledsagare, logi, medverkande mm. Vi tror inte heller att vi erhållit det resultat vi trots allt gjorde, eftersom det är det fortlöpande stödet på hemmaplan som gjort det möjligt att bilda en sektion i Stockholm. Vi har inte lyckats hålla ekonomiska ramarna. Det har uppstått kostnader vi inte planerat som inställd datakurs, kompletterande datakunnig person i projektet, fler stödpersoner och handledare än vi trodde behövdes. Detta har varit kostsamt trots att de personer som engagerats i projektet visat ett stort intresse och en vilja att arbeta utöver den tid vi enats om. 12. Studerandes synpunkter på projektet: De har varit mycket nöjda med sitt stöd från Grunden och har varit ytterst måna om att samarbetet inte får upphöra för att projektet avslutas. Utan datorstödet från Grunden skulle man inte vågat ta steget att bilda en sektion. Grundens stöd i att man inte behövde skrivna stadgar, att man kunde ha möten en bestämd tid och en bestämd plats varje månad så att man slapp skicka ut kallelser till medlemmarna när man inte kan skriva var nödvändigt för att våga steget! Kommunikationen på dator med andra studeranden var också viktig men för vår målgrupp var det ett stort stöd att kunna ta ut kommunikationen på papper och använda den under en längre tid. Då flertalet av deltagarna hade svårigheter att läsa och skriva, skrev man på papper först, eller tog ut på papper för att bearbeta och besvara. Kursmaterial och kursadminstration på web har inte utnyttjats annat än att vi arbetat i First Class, Det innebar problem eftersom det inte går att sakta ner det som händer. Ska man slå upp ett ord eller funderar över hur det stavas, bryts det lätt pga inaktivitet. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8

9 Liknande svårighet uppstod vid direktsamtal - man hann inte skriva och det går inte att ställa om. Direktsamtal var annars den bästa formen - ställ en fråga - få ett svar. Problemet var också att direktsvar inte kunde tas ut på papper. Databassökningar har inte gjorts. De vanligaste positiva omdömena om kursen: Vi fick nya vänner! Dalaröhelgen var det bästa! Nu kan vi ha kontakt via data med varandra. Stockholm har fått en sektion. Enligt ledarna i projektet växte personernas självförtroende under kursen genom att det blev en fastare struktur på arbetet och man lärde sig att formulera sina problem till frågor som skulle lösas av svar och följas av en handling. De vanligaste negativa omdömena om kursen: Man fick vänta så länge på svar. Det var svårt att skriva på datan, det gick för fort. Tiden var för kort - just när vi började förstå hur vi skulle göra var projektet slut. Enligt ledarna berodde mycket av det som sades ovan på att vi underskattat deltagarnas behov av direkt datautbildning. Vi utgick från att de kunde mer om detta än vad de kunde. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna. Vi vill gärna att utvecklingen av IT inom verksamheten i vårt studieförbund fortsätter och att man inte missar vår målgrupps speciella behov i den utvecklingen. Vi tror att det finns mycket som gör att inlärning underlättas genom att använda datorer, men vi har ännu inte samlat tillräckligt med kunskaper om vilka speciella program och utrustningar som finns och som fungerar för vår målgrupp. Personernas behov är individuella och kräver oftast individuella lösningar. En tydlig sak vi upptäck i projektet är att tidsaspekten när man arbetar med datorerna är viktig. Det rullar på för snabbt i programmen idag. Lätta program som inte är gjorda för barn eller personer med läs- och skrivsvårigheter saknar vi också. Samarbetet med Handikappinstitutet har varit givande i detta eftersom vi fått tips om vad som finns och vad som håller på att utvecklas. Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT är att vi löser det vi beskriver ovan. Och vi tror att det arbetet är på gång. Vårt projekt har inte kunnat pröva vad det innebär att arbeta med distansutbildning individuellt, utan har riktat in sig på att göra det i grupp. Individuellt stöd, dvs cirkel på distans så att deltagarna finns på distans med handledare var och en, och cirkelledaren finns vid en dator och samtalar med dem. Det skulle vara av stort intresse att få pröva. Viktigaste hinder att undanröja är våra fördomar mot vår målgrupps förmåga att lära och att använda IT. Om vi tillhandahåller redskapen kan de mycket! Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9

10 14. Utvärdering av projektet. Uppgifterna i denna utvärdering har samlats in via skriftliga rapporter under projektets gång från ledarna, samt genom samtal och diskussioner både under projektets gång och efter att det avslutats. Vi har också haft en avslutande lördag tillsammans där vi alla svarade på frågorna och delgav våra synpunkter. Utvärderingen har skett relativt ostrukturerat i samtalsform. Studieförbundet Vuxenskolans egen rapport. Rapporten för vår egen del kommer att innehålla mer av konkret tillvägagångssätt vid bildandet av en sektion. Den rapporten ska sedan ligga till grund för att vi gör ett studiematerial om hur vi arbetar med självbestämmande i olika situationer ex vis gruppbostäder, dagcenter och sektioner inom FUB. Det studiematerialet kommer att tas fram av Grunden i Göteborg. Vår förhoppning är att allt fler sektioner kommer att använda sig av det, att det kommer att finnas i form av IT, och att sektionerna inom Sverige ska fortsätta att kommunicera med varandras och med sin riksstyrelse. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 10