PROJEKTMATERIAL. Värden i Världen. Mullsjö folkhögskola

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Mullsjö folkhögskola s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: Projektnamn: VÄRDEN I VÄRLDEN... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte Aktörer Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:... 9 Fri Slutrapport Värden i världen Planering Start Genomförande Slutord

3 KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 103 Projektnamn: VÄRDEN I VÄRLDEN Kort sammanfattning på svenska och på engelska I det demokratiska samhället är dialogen viktig. I samtalet utvecklar vi respekt och tolerans mot varandra. Fördomar människor emellan har alltid funnits och kanske alltid kommer att finnas, men kan jag/vi göra något åt våra eventuella fördomar. Att testa och jämföra våra värderingar är målet med vårt projekt. In the democratic society the dialogue is important. In conversation we develop respect and tolerance towards each other. Prejudices between people always have been there and perhaps always will be there, but can I/we do something about our prejudices. Our project will compare our values. A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Pär Gunnarsson Ulf Petersson Pär Gunnarsson/ Ulf Petersson B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Livsåskådningsfrågorna är en prioriterad del av Mullsjö folkhögskolas verksamhet. Att arbeta med livsfrågor ser vi som en naturlig uppgift. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Under de senaste sju åren har vi varit delaktiga i och arbetat med MOD (Mångfald och Dialog) Här bearbetar vi bl.a med värderingar och hållningar i det föränderliga samhället. Grupper som vi utbildat har varit dels våra egna elever men också olika kategorier lärare, kommunalt anställda, kriminalvårdens anställda, studieförbund m.fl. 2. Syfte Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Genomföra MOD-utbildning som IT-stödd folkbildning och att jämföra IT-stödd folkbildning med traditionell folkbildning. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? Nej. 3. Aktörer Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? 3

4 Idégivningen var ett samarbete mellan skolans ledning och några lärare. Rektor, kamrer, livsåskådningslärare och IT-lärare. Planeringen genomfördes av rektor,kamrer livsåskådningslärare som också blev projektansvarig och en IT-lärare som fick det tekniska ansvaret. En referensgrupp tillsattes på skolan för ide och inspiration. Det huvudsaliga genomförandet har legat på projektansvarig och IT-ansvarig. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Vi har drivit det som ett eget projekt 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Mullsjö folkhögskolas verksamhet grundas på en kristen grundsyn. Vi vill sätta individen i centrum och betona människans inneboende förmåga till självförverkligande i öppenhet mot och samspel med andra människor. Vi lägger stor vikt vid personlighetsutveckling och relationer mellan människor. Utveckling av skilda kulturella uttrycksformer är en viktig del av skolans verksamhet. Internationellt utbyte och solidaritet med andra länder är en integrerad del av skolans verksamhet. Skolan tar emot handikappade och har specialiserat sig på utbildning bland dövblinda. Demokrati och deltagarinflytande skall vara grundläggande för utformningen av skolans verksamhet Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Vår målsättning är att fortsätta verksamheten. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Vi har fått upp ögonen för IT-möjligheterna i distansundervisningen. Projektet har också haft en god fortbildande effekt för de inblandade på skolan. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? F.d elever vid Mullsjö folkhögskola Varför vände sig kursen till just dessa? Vi hade ingen grupp som efterfrågade en dylik utbildning därför blev våra f.d elever en möjlig rekryteringsgrupp. Dessutom ett bra forum för att hålla eller återknyta kontakten med gamla elever Hur informerades om projektet? Genom brev och telefonsamtal Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? 4

5 Vi gick igenom vårt elevregister och tog fram namn på sådana människor som vi hade erfarenheten av att de gärna deltog i samtalet och diskussionen närde var elever hos oss. Vi försökte också sätta samman gruppen utifrån att hitta olika yrken, åldrar och kulturtillhörighet. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Till viss del. Vi hade många som var intresserade men som backade ur när det gällde att komma till skott. De flesta tyckte att det var ett bra och spännande ämne vi skulle samtala om, men flera av de intresserade vågade inte satsa på grund av att de ansåg att deras datorkunskaper var för dåliga. Andra skyllde på tidsbrist. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Det öppna samtalets möjlighet. Dialogen som arbetsform Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Projektansvarig har fungerat som samtalsledare och delat ut övningsuppgiftersom sedan deltagarna har haft möjlighet att reagera på. Gruppens egna upplevelser och värderingar har på så sätt speglats. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Som helhet har det fungerat. Det är ibland svårt att uppleva den intensitet som det personliga mötet mellan fyra ögon ger. Samtalet via nätet saknarpå något sätt den energi som det personliga mötet ger. Eftersom vårt ämne bygger på att ta fram våra värderingar tror jag inte att man kan använda annat än det öppna samtalet. Det är viktigt att deltagarna uppfattar att man vågar ge sin åsikt till känna, men också att man är beredd på att ibland bli motsagd. Här är dialogen vida överglänsande debatten om alla ska ha en chans och alla ska våga. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Nej Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Ja, alla har arbetat i sin egen takt. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Merparten av deltagare var med från början efter hand blev flera intresserade och då släppte vi in deltagare efter hand. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? 5

6 Nej Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Vi har inte haft något redovisningskrav på våra deltagare utan var och en har varit med på sina egna villkor. Utifrån dessa villkor har det fungerat tillfredställande. Tyvärr har vi kanske missat någon som behövt lite mer press eller struktur för att reagera och vara aktiv. Kanske vi nått lite längre om vi hade haft någon fysisk träff. Vi gjorde ett försök i början, men våra deltagare var geografiskt spridda från Uppsala i norr till Köln i söder. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? En viss erfarenhet fanns bland de inblandade, mest av egen studieerfarenhet på distans, inte så mycket av ledarerfarenhet. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? De två (proj.ansv. och IT-ansv) har arbetat väldigt tätt i ett lärarteam. De delar dessutom arbetsrum så kontakten är naturlig. Man har tagit hjälp av referensgruppen både vid mer formella träffar men mest vid informella möten. Avstämning till rektor och kamrer har skett kontinuerligt. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Annat? Svårt att säga om det gått åt mer eller mindre lärartid då vi avsatt lärartid för projektet. Bedömningen är att det gått åt något mer tid än vi hade beräknat. Det mest intressanta är att jag som livsåskådningslärare fått en inblick i och lärt mig massor av IT-teknik som jag troligen aldrig tillägnat mig så fort om jag inte blivit projektledare. Min kollega som var IT-ansvarig har också tagit aktiv del i själva kursens innehåll. På så vis har ju innehållet i våra lärarroller förändrats till att vi blivit gränsöverskridare på ett sätt som sällan sker i traditionell undervisning. Självklart har formerna ändrats, framförallt tiden när man undervisar Allt från fem minuters inhopp på nätet till längre konversationer och detta har skett vid dygnets nästan alla timmar. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Till största del har det fungerat, det har ibland varit svårt med akuta problem eftersom vi har olika undervisningstider. Ibland får man kommunicera via nätet även om man 6

7 har sitt skrivbord i samma rum. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Varför valde ni detta/dessa medier? Hur användes de i projektet? Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Vi har använt , FirstClass och telefon. Vi startade med för det hade de flesta erfarenhet av och det fungerade bra. Det är dock svårt att få dynamik i samtalet när man är flera som ska kommunicera så vi valde att gå över i FC så småningom. Ingen av oss hade erfarenhet av detta medie och det tog en tid för oss i projektledning att få ordning på allt. Med facit i hand skulle vi kanske startat upp i FC redan från början. Vi hade då vunnit en del tid, men å andra sidan var det en nyttig erfarenhet för oss. De båda handledarna utrustades med var sin bärbar PC som har varit till stor hjälp. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Vi hade igångsättniningsproblem och hade uppskattat mer aktiv hjälp från Folkbildningsrådet. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Det var en del teknikstrul för vissa deltagare när vi gick över till FC. Det handlade framförallt om problem med inloggning o koder.t. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Nej Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Försökt få igång FC på ett så tidigt stadium som möjligt 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? Nej Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Med välvilja och ett visst intresse Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? 7

8 Det har fungerat alldeles utmärkt. Vi hade det lite trögt i starten men när vi väl fick upp farten har allt fungerat tillfredställande. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? kr Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? 80% Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Datorkommunikation med andra studerande? Kursmaterial och kursadministration på web? Databassökningar? Vi har inte använt oss av något förproducerat material i vår kurs eftersom den byggde på de studerandes egna erfarenheter och värderingar. I den mån det funnits förproducerat material är det MOD-materialet som handledaren haft tillgång till. Vad det gäller IT-stöd har kommunikationen med lärare varit väldigt intensivoch flera av våra deltagare säger sig haft ett stort stöd i IT-lärarens handledning.eftersom våra elever hade väldigt olika kunskap om IT har vissa klarat sig praktisk taget på egen hand medan andra fått mycket hjälp.flera av våra kursdeltagare har kommunicerat (under vissa tider väldigt intensivt)med varandra. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Ett spännande sätt att mötas på. Vad kul att diskutera dessa frågor. Detta var en svår men rolig uppgift Jag vill gärna fortsätta och diskutera till hösten Bra att man får ta det i sin egen takt. Bra att inte vara bunden av tid och rum Spännande att man kan samtala om livsfrågor via nätet. 8

9 Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Varför är inte alla med? Det går för sakta. Låt oss sluta med detta ämne och gå vidare. Teknikstrul 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande: Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? IT som medel vid distansundervisning har fått en given plattform på vår skola. Ingen ifrågasätter vikten av att finnas med i detta sammanhang.vi kommer att fortsätta jobba med dessa frågor till hösten. Det har höjt kompetensen vad gäller IT-distansundervisning på vår skola. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Ser relativt goda ut om vi bara kan ordna finansiering. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Den stora frågan rör det pedagogiska greppet. Som handledare kan det vara svårt att hitta ett tempo så att alla känner sig motiverade. Hur gör man bäst för att ha folket med sig när man inte har ögon och kroppsspråk att tillgå? Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Genom telefonsamtal och vad deltagarna har delgett under projektets gång och nu i slutfasen. 9

10 Fri Slutrapport Värden i världen Vår idé om att genomföra MOD-utbildning som IT-stödd folkbildning och jämföra denna med traditionell folkbildning har nu genomförts. MOD (Mångfald och Dialog) handlar ytterst om våra värderingar och våra relationer till andra människor. Hur upplever jag det främmande och vad tänker jag om den främmande? PLANERING Vi startade med att tillskriva ett stort antal fd. elever på Mullsjö Folkhögskola och frågade om de ville delta i en dialog på nätet. De fick idén presenterad för sig och vår tanke var att samla de blivande distansstudenterna till en fysisk träff i början av december. Många svarade på vår förfrågan och tyckte det var ett intressant projekt, men flera åberopade tidsbrist och en hel del hade inte tillgång till dator eller tyckte sig inte behärska mediet så bra att man vågade vara med. Detta trots att vi erbjöd nödvändig teknisk utbildning om så skulle behövas. Snart visade det sig att gruppen vi fick ihop var geografiskt spridd från Uppsala i norr till Köln i söder, så det där med fysisk träff slog vi ur hågen och vi tog det djärva beslutet att starta utan att se varandra i ögonen. Vi fick ihop en grupp som bestod av olika yrken, kulturell bakgrund, olika nationalitet och ålder. START Vi startade med att ge en utförlig presentation av oss själva och detta gjorde vi via e-post. Kursansvarig samlade ihop alla presentationer och skickade vidare. Vi fann ganska snart att e-postförfarandet var ganska klumpigt och trubbigt när vi skulle föra en dialog med 13 personer. Därför beslutade vi oss för att gå över i First Class. Ingen av oss som stod i kursledningen hade arbetat i denna miljö tidigare, men det gick relativt bra att lära sig grunderna. Det som sedan tog tid var att få med alla deltagarna till vår konferens i First Class. För vissa var det inga problem, de var redan uppkopplade, men för andra tog det ganska lång tid att komma in i systemet. Flera hade stora problem att logga in. Därför upplevde vi, under januari månad, att projektet mest handlade om teknik och kanske inte så mycket var en dialog om våra värderingar. Vi tror att en fysisk träff kanske hade gjort att dessa problem hade eliminerats. Samtidigt missbedömde vi deltagarnas förmåga att lösa de tekniska problemen. GENOMFÖRANDE Det största problemet med att genomföra kursen är aktiviteten i förhållande till tiden. Eftersom deltagandet var frivilligt och vi gick ut med att detta var en kurs som var oberoende av tid och rum blev den första erfarenheten att vissa svarade snabbt och hade hög frekvens på deltagande medan andra hade lägre profil och 10

11 krävde längre betänketid innan man reagerade. Detta är ju faktiskt verkligheten i den fysiska studiemiljön, men där har man ögonkontakt och kroppsspråk att tillgå när man avläser en studerandes engagemang och känsla. Här blev detta mycket svårare, vad gör man med en tyst student på nätet? Vi kunde se att den studerande tog del av allt som sades i dialogen men sällan gjorde egna inlägg. Detta måste ju vara tillåtet i en öppen dialog, men det ställde nya och okända krav på oss som handledare. Ett annat fenomen är tempot på kursen. Vi har haft deltagare som tyckt det gått för sakta men också deltagare som uppskattat chansen att få tid till att tänka och reagera. När ska man som handledare gasa och när ska man bromsa? Intressant är att vi haft deltagare som var mycket aktiva i början av projektet men som sedan minskat på aktiviteten. Men vi har också sett exempel på det motsatta, deltagandet har varit som allra störst mot slutet av projektet. Vår bedömning är att det måste vara en viss intensitet på arbetet för att deltagarna ska känna det meningsfullt att vara med. SLUTORD Vi har fått en insikt i att det finns stora möjligheter att använda det IT-baserade samtalet om våra värderingar. Vi befarade att närheten i det personliga mötet skulle gå förlorad på nätet. Till viss del får vi nog tillstå att det är betydligt svårare att tolka känslor och nyanser genom detta kommunikationsmedel än vad det är i den traditionella klassrumssituationen, när man har ögon, gester och mimik att tillgå. Men här vinner man en sorts ärlighet i samtalet. En ärlighet och skärpa i kommentarer och påståenden som ibland kan gå förlorad i det fysiska mötet. Att distansundervisning är oberoende av tid och rum är inte riktigt sant. Det krävs mycket tid att driva ett distanssamtal mellan 13 personer och få dynamik och spänst i det. Men när man hittar rutiner för arbetet blir mediet ett hjälpmedel av stora mått. Projektet känns som en viktig start för vidare arbete med distansundervisning vid vår arbetsplats. IT-baserad folkbildning är definitivt ett komplement till den traditionella folkbildningen. Mullsjö Pär Gunnarsson Ulf Petersson 11