4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Transkript

1 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress Tel Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser helt av traditionell och god folkhögskolepedagogik byggd på mötet och dialogen, men i en i stort gemensam form för alla elever. Det är en studieform med hög kvalitet, men vi ser att nya lärformer är på väg som på ett starkare sätt stödjer den individuella elevens möjligheter att utveckla sin kunskap. Informellt lärande med hjälp av Personliga lärmiljöer i kombination med traditionell folkbildningspedagogik på distans ser vi som en spännande väg att höja kvaliteten på lärandet för våra deltagare och som ett viktigt sätt för våra lärare att utveckla sin pedagogik, men framför allt som ett sätt att ge våra deltagare i projektet verktyg och kunskap för ett egenstyrt framtida livslångt lärande, nätcentrerat och med en frihet i tid och rum. 3. Projektets målgrupper/deltagare Främst deltagare på den allmänna kursen på distans, men även lärare på skolan och i framtiden - om projektet slår väl ut - deltagare på andra kurser på skolan. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande På vår allmänna kurs på distans sökte vi frivilliga deltagare och fann ett tiotal. Dessa hade en gemensam konferens på FirstClass där de - vecka för vecka - fick vägledning i hur man utvecklar och sorterar sin personliga lärmiljö. Parallellt med konferensen byggde de alltså upp sina egna PLE. De flesta valde att arbeta med Netvibes där de sorterade lärmiljöerna med olika dashboards och fliksystem. På samma sätt arbetade någon med Google desktop. När de fann någon bra widget eller liknande skickade de tips om detta internt via Netvibes eller via FirstClass-konferensen. Varje vecka gick vi igenom ett nytt område, t.ex. Twitter, wikier, källkritik, sökmotorer och de fick implementera det nya i sina personliga lärmiljöer. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Under våren 2011 hade vi pilotkursen med deltagare på allmän kurs distans (beskrivs under punkt 4). Under våren, men framför allt under hösten har vi haft workshops på skolan med personalen. Vi har också haft en föreläsning för all personal om begreppet PLE och en historisk beskrivning från webb 1.0 till idag och även en skådning in i framtiden. Den föreläsningen höll Ingemar Svensson från tankesmedjan OmBildning. Workshopparna har rört wikier, PLE-organisation, Twitter, Wordpress m.m.

2 6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. PLE i sig är nog att betrakta som en pedagogisk metod. En PLE/PLM kan ses som en personlig nod som är ihopkopplad med andra människors personliga noder. Användaren är i centrum och har genom sin PLE tillgång till såväl information som kommunikation med andra. 7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Många ser en personlig lärmiljö som ett komplement till eller en ersättning för lärplattformar. I vårt fall har vi använt det som ett komplement. Vad PLE gör är, bland annat att i och med att allas individuella inställningar/resurser/val osv är så mycket större än om alla håller sig till en och samma lärplattform, det ställs mycket högre krav på pedagogerna. Högre krav rent tekniskt, men också på så sätt att man håller ett öppet och vaket sinne. Det är också svårare att arbeta med PLE än med vanlig lärplattform eftersom det blir tydligare att deltagare har olika nivåer. Har man en lärplattform finns det tydligare begränsningar i vad man kan och inte kan göra. Men med olika personliga lärmiljöer finns det förstås fortfarande begränsningar, men möjligheterna är väldigt mycket större och beror mer på individerna. 8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Netvibes, Google desktop, FirstClass, Videokonferensen på Folkbildningsnätet, Twitter, olika wikis, Mindomo, diverse olika forum och widgetar som deltagarna har bäddat in i sina personliga lärmiljöer, sociala bokmärken som Diigo och StumbleUpon samt mängder av olika sökmotorer. 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Man kan inte stänga in deltagare på en kurs på EN plattform. De drar iväg åt de håll som passar dem bäst. Men man kan informera och diskutera kring vad som passar bäst för olika syften. Och fördelen med en organiserad personlig lärmiljö är att man kan samla olika verktyg på samma ställe och att man kan dela dessa verktyg med varandra på enkla sätt. Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Ja. Men vi nådde inte alla deltagare och personalen kanske inte har hunnit fullt så långt som vi hade tänkt oss. 11. Vad har ni lärt av projektet? Att deltagarnas och även pedagogernas olika förkunskaper spelar en otroligt stor roll. Man måste börja där man står och det svåra med en distanskurs kring PLE är att man inte ser hur deltagare hanterar verktyg. Man kan inte stå och titta på utan får förlita sig på textbeskrivningar eller i bästa fall filmade berättelser om hur något funkar eller inte funkar. Det gör det svårt att träffa rätt då det gäller utveckling eller teknisk hjälp. Det vore bra, om det är möjligt, att starta ett PLE-arbete i en fysisk miljö. Om inte det går är det bra om man kan väva in videosamtalsverktyg med skärmdelningsmöjligheter så att man kan visa hur något fungerar (eller inte fungerar) samtidigt som man samtalar om det.

3 12. Hur har projektet kommit till nytta? Vi har tagit fram en kurs som kan ge en (ny) gymnasiebehörighet - Information och Kommunikation poäng. Den kursen bygger helt på personlig lärmiljö-tanken på så sätt att samtidigt som man lär sig om de olika delarna inom den nya webben och datorvärlden så bygger man upp och organiserar sin PLE. Den kursen planerar vi att kunna ge på våra allmänna kurser inom något år. 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Vi tror att de som valde projektet förenades av sin ambitionsnivå (oavsett vad) snarare än sin ITerfarenhet. Gruppens kunskaper spretade ganska mycket vilket gjorde det svårt. Vissa blommade kraftigt upp, medan andra - åtminstone inledningsvis - såg arbetet som krångligt och tidsödande. Nästa gång när vi drar igång PLE i skarpt läge (vi har tänkt oss att göra det som en obligatorisk del av allmän kurs) gör vi nog så att vi delar in deltagarna i olika grupper utefter kunskapsnivå. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? (Positivt och negativt om t.ex. organisatoriska förutsättningar, tillgången till teknik, stödfunktioner, allmän inställning hos ledning och kollegor, deltagarnas förkunskaper och inställning, samverkan med andra organisationer, etc.) Tillgången till teknik har varit viktig. Likaså den allmänt positiva och nyfikna inställningen hos alla på skolan. Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Här beskriver ni vad som har utvärderats i projektet, hur ni har gjort och resultatet. Vi har utvärderat hur deltagarna i projektet upplevt sin situation före och efter de arbetat skarpt med PLE. Det har gjorts via frågeenkäter. Olika aspekter av PLE togs upp (såväl innehåll som organisation). Överlag kan man säga att deltagarna i projektet är väldigt nöjda. Samtliga vill ha mer. 16. Fortlevnad efter projekttiden Beskriv hur ni har arbetat för att projektet skall fortleva efter projekttiden. Vi planerar att inom ett eller ett par år kunna sjösätta Information och Kommunikation 1 - en kurs som vi tänker bygga helt på PLE-tanken och genomföra den såväl på allmän kurs distans som allmän kurs i huset. 17. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för projektets erfarenheter, fortlevnad och arbetet med digital delaktighet? Se fråga 16.

4 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Projektets modell handlar om att underlätta för deltagare att hitta resurser, utnyttja resurser, dela resurser och organisera resurser. Det går att göra på all verksamhet som har inslag av IKT. För att det ska vara nyttigt bör nog dessa inslag vara ganska stora - för det är tidskrävande att arbeta med PLE. 19. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Vi har i dagsläget flexibla inslag på de flesta av våra kurser. Den allmänna kursen finns i en heldistansvariant, men även den som är mer traditionell har stora inslag av flexibelt lärande. Där är ungefär 30% av kursens inslag utlagda på nätet. Vi tror på flexibelt lärande och har det som en av tre punkter som vi aktivt ska arbeta med under de närmaste åren. Vi kommer att arbeta med den punkten på två sätt. Det ena är att vi ska bli än bättre på det i de verksamheter där vi redan har flexibelt lärande och den andra är att vi ska införa fler inslag av flexibelt lärande där det inte finns idag. 20. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Vi har haft spridningsinsatser externt: Vi har informerat lärare och personal på Fellingsbro och Bergslagens folkhögskola. Vi har också skrivit en wikipediaartikel om personliga lärmiljöer: Vi har också skrivit blogginlägg om projektet på re:flexbloggen, samt fått förmånen att prata om projektet på Flexlär2011-turnén. En del av projektet har varit att arbeta just internt, och då har vi haft en föreläsning om nya begrepp (web 2.0, PLE m.fl.) samt haft 5 workshops. 21. Övriga kommentarer om projektet Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget 22. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt Summa kostnader Intäkter Intäkter samverkansparter Övriga intäkter Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter

5 24. Kommentarer till den ekonomiska rapporten 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn Lars Forsmark Epost Tel