1. Från maktlöshet till egenmakt Demokrati stavas VI!
|
|
- Rolf Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1. Från maktlöshet till egenmakt Demokrati stavas VI! ABF MittSkåne Projektledare Alejandra Pizarro Correa e-postadress Tel Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att jobba med demokrati i praktiken med ungdomar ifrån Eslöv och med film som verktyg. Att ta fram ett studiematerial utifrån dessa erfarenheter för att sprida och dela med andra. 3. Projektets målgrupper/deltagare Ungdomar i Eslöv och Lund i åldrarna år. Det blev totalt ett 30 tal deltagare i 5 olika grupper under vår och höst. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Dels så har vi jobbat med ungdomar med varierande bakgrund och digitala kunskaper både i Eslöv men även i Lund. Då vi har jobbat med film som verktyg så har vi både haft hjälp av grundläggande filmkunskap som förmedlats genom dels DIY samt inbjudna handledare och filmpedagoger genom filmövningar och exempel, föreläsningar och resurser via weben. Där vi med hjälp av olika hemsidor med inriktning på film, lånat och inspirerats av olika resurser, en svensk sådan är t.ex. Voodoofilm. Vi har även lyssnat på föreläsningar via TED, Youtube och tittat på film på Vimeo. Flexibelt lärande innebär för mig som filmpedagog också att anpassa verktyg efter olika individer inom gruppen. I detta fall så har jag jobbat med ungdomar med olika bakgrunder, dels ungdomar med funktionsnedsättningar samt nyanlända ungdomar, det har krävt andra aktiviteter och anpassning av metoder. Som t.ex. syntolkning, dramövningar mm. Vår kommunikation inom projektet har ägt rum på olika plattformar, förutom mail och sms så har projektet haft två olika fb grupper för vår och höst och som ungdomarna själv har skapat och där vi både för en dialog mellan träffarna och tipsar och delar med varandra om allt som har med film, foto och berättande att göra. Exempelvis, filmfestivaler, filmer, filmhemsidor, filmföreläsningar, egna filmer och foton, filmskolor mm. Sedan har projektet en blogg för dokumentation men även som en del av studiematerialet som kommer att erbjuda olika resurser utifrån våra erfarenheter. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Aktiviteterna har varierat men förutom grundläggande filmkunskap med praktiska övningar så har arbetsformen varit gruppdynamik och deltagande video med hjälp av olika typer av övningar för att stärka gruppen och skapa trygghet, det har varit samarbetsövningar, värderingsövningar, dramaövningar, leranimation mm. Vi har även sett film tillsammans, varit på studiebesök och framförallt har ungdomarna gjort egna filmer.
2 6. Ge en kort beskrivning av pedagogiska metoder som använts i projektet. Som tidigare nämnts så har vi tagit hjälp av handledare och filmpedagoger men jobbat utifrån 2 specifika metoder, dels Deltagande video men även DIY/ Gör det själv! Deltagande video innebär att som handledare möjliggöra för deltagarna att känna sig trygga inom gruppen, våga ta plats, uttrycka sina åsikter, lära sig att samarbeta och på så sätt sprida och fördela maktrelationerna inom gruppen. Deltagarna gör film om viktiga frågor som berör dem och som de är intresserade av att synliggöra med hjälp av grundläggande videokunskap. DIY hänger väl ihop med Deltagande video och som är ännu mer basic på så sätt att gruppen lär sig genom att göra själv, i praktiken utforskar kameran, olika former för berättande och använder varandra för att stå framför som bakom kameran. Kunskapen fås genom den egna upplevda erfarenheten sas. 7. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av pedagogiska metoder. Även om det inte var ett medvetet val från första början så var det dessa metoder vi jobbade med i praktiken och som också på så sätt möjliggjorde att jobba med demokratiska processer. Detta är samtidigt också en intressant erfarenhet då det fanns olika åsikter om vad det var för filmer vuxna och andra samarbetsparter tyckte ungdomarna skulle göra film om för att använda som diskussionsunderlag för att prata om demokrati. Detta i sig precis som filmproduktion är inte särskilt demokratiskt så jag är väldigt nöjd med att jag tog risken att gå ifrån alla önskemål och försöka att i praktiken bjuda in ungdomarna att själva välja vad de ville göra film om. Trots en krävande process. Både Deltagande video som DIY ger andra möjligheter för deltagande och fördelar när det gäller att sprida makten inom gruppen, vi lär av varandra och samtliga har möjlighet att inta olika roller och positioner och testa sig fram, utan att ha någon färdig mall från början. 8. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Dela reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Som tidigare nämnts så har vi använt oss av Facebook, Youtube, Vimeo, TED, Stumble upon, olika bloggar och hemsidor relaterade till film. Vi har använt dem som pedagogisk resurs (Youtube, Vimeo, TED, olika bloggar och hemsidor), kommunikation forum (Facebook, mail, sms) och för dokumentation (Facebook, blogg). Sedan har vi också specifikt jobbat med videoteknik som videokamera (Panasonic HDC SD 700/900, mobilkamera (Iphone, Xperia), digitalkamera), ljud (boommic och trådlös mygga) och ljuskit samt redigeringsprogram, (Imovie, Final Cut Pro och Final Cut Express). 9. Ge reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Ibland har vissa val av teknik fungerat bättre an andra, vilket är sådant som har visat sig efterhand t.ex vid kommunikationen med ungdomarna eller i vårt fall så fanns det redan videokameror som från början inte var kompatibla med våra redigeringsprogram som dels handlar om okunskap men även brist på tid och kommunikation. Detta har gått att lösa, dels för att vi lärt oss på vägen, ungdomarna besitter också på en hel del kunskap om en är villig att ta vara på den, sedan har ABF kunnat göra nya inköp och därmed förbättra de tekniska förutsättningarna. Projektbloggen har också krävt sin tid och utmaningar, så summa summarum är att jag personligen och fler tillsammans med mig har lärt oss en hel del om olika saker som vi kommer att ha med oss inför nya projekt och för utveckling av befintlig verksamhet. Det som dock har tagit mest tid ibland är att som ny sätta sig in i olika mailsystem/ program då jag personligen upplever att inte alla är skapta med det tålamod som det ibland kräver när det gäller tekniska lösningar. Därför är det viktigt med stöd och hjälp ifrån kollegor och andra villiga människor omkring en.
3 Självvärdering och framgångsfaktorer 10. Har ni uppnått era mål med projektet? Det tycker jag även om filmerna som resultat har en annan form och flera olika teman än som de som skrev ansökan hade tänkt sig skulle jag tro. Båda syften med projektet är uppnådda. Sedan är det svårare att säga hur vidare spridning och användning av studiematerialet kommer att vara framöver. Ungdomarnas intresse och engagemang har i sin tur gett en del ringar på vatten. Flera av dem fortsätter att jobba med film som uttrycksform, där de samarbetar och hjälper varandra med filmidéer. Några deltagare ifrån den senaste gruppen kommer att gå cirkelledarutbilng inom ABF och är intresserade av att hålla i egna kamratcirklar och DIY grupper inom film. Detta innebär för mig att projektet sått en del frön, vidgat perspektiv och skapat intresse som i sin tur gör att dessa ungdomar, även om inte det gäller alla, kommer att bli framtida medieproducenter av förhoppningsvis fler och varierande berättelser och bilder! Alltså inte bara passiva konsumenter. 11. Vad har ni lärt av projektet? En hel del, utöver rent tekniska kunskaper så har både den kreativa som den demokratiska processen med ungdomarna gett många viktiga erfarenheter och gett mig insikt i hur viktigt det är att trots utmaningen, inte bara jobba med demokratiska frågor i teorin utan att även implementera dem i praktiken. Processer tar tid och ställer många utmanande krav. Det har också varit intressant för mig att förstå och inse mina egna begränsningar samt hur de krav jag ställer på mig själv påverkar min verklighetsuppfattning. Sedan också hur viktigt det är med stöd ifrån ledning och kollegor samt tid för reflektion och utvärdering. Det är svårt att säga vad organisationen har lärt sig av projektet men förhoppningsvis så har ABF lärt sig att för framtida ungdomsprojekt tänka igenom vad och varför med projekteten och att om möjligt integrera ungdomarna tidigare i processen, kanske genom en förstudie. Att inse och värdesätta processen trots ett tidsperspektiv att förhålla sig till. Sedan skulle jag också önska att organisationen utvecklade mer de olika demokratiska processer som verktyg. 12. Hur har projektet kommit till nytta? Förutom att projektet har engagerat ett 30 tal kreativa ungdomar som skapat egna filmer av olika slag så har projektet även tagit hjälp av ett 10 tal handledare och filmpedagoger, vilket med andra ord förutom ett utbyte av kunskaper och erfarenheter också har skapat arbetstillfällen och spännande samarbetsmöjligheter. Filmerna som gjordes tillsammans med Watch it! Projektet, under vårterminen, skickades som videobrev till olika politiker, och där ungdomarna fick svar från 3 olika politiker. Detta var en glad överraskning som påverkade deltagarna, i detta fallet arbetssökande ungdomar som gjorde filmer som berörde frågor om arbete, boende och skola som dessutom nådde mottagaren. Jag tror också att projektet förutom att ha sått frön för framtida filmare och fotografer också bidragit till att vidga perspektiv, berättelser och förebilder. Projektet har också utökat sitt nätverk och sammanfört människor med olika bakgrunder och erfarenheter som vanligtvis inte skulle ha träffats. Efter projektets slut är det ungdomar fd. deltagare som kommer att hålla egna DIY cirklar i film och foto, 2 olika grupper som kommer att göra färdigt dels en dokumentärfilm som är under inspelning samt en musikvideo till en av ungdomarnas egen producerade låt. För organisationens del har projektet även medfört fler verktyg och utvecklingsmöjligheter för framtida filmverksamhet. 13. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Både projektet och jag som projektledare/filmpedagog har haft stor nytta av deltagarnas olika kunskaper och erfarenheter. Då de flesta är ungdomar och har en annan relation till IT så har både kommunikationen som olika tekniska begränsningar kunnat lösas med hjälp av deltagarna och filmpedagoger. Det har heller inte varit något konstigt att lyssna på en föreläsning via webben eller att titta på filmexempel via Youtube eller att spela in videointervjuer med hjälp av mobilen. Så även om ungdomarna i det här fallet är väldigt kunniga inom sociala medier och ditgitala resurser så tror jag att som handledare kan en alltid försöka att tillsammans med deltagarna vidga och utforska fler sätt och
4 användningsområden så länge en själv är öppen och nyfiken för utbyten. Under höstterminen har jag även försökt att få deltagarna mer delaktiga i projektbloggen men det misstänker jag har mer att göra om en fråga om brist på tid. 14. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? (Positivt och negativt om t.ex. organisatoriska förutsättningar, tillgången till teknik, stödfunktioner, allmän inställning hos ledning och kollegor, deltagarnas förkunskaper och inställning, samverkan med andra organisationer, etc.) Det har varit en positivt förutsättning att komma in i en så pass stor och etablerad organisation som ABF, det innebär en hel del vad gäller nätverk, samverkan med andra organisationer/föreningar samt förtroendet och inställning hos ledningen såväl som hos mina kollegor. Min första månad som anställd handlade om att ta kontakt med alla inblandade samt relevanta samarbetspartners och planera upplägg för projektet. Jag tog också tillfället i akt att träffa de båda ungdomsgrupperna och presentera mig och projektet innan vi satte igång. Deltagarna har varit en utmaning som den röda tråden och utvecklat projektet samt mig personligen i mina olika roller. Mitt arbete har inneburit olika ingångar och ansvarsområden, som projektledare, filmpedagog och som producent för studiematerialet vilket blir slutresultatet av projektet. De ungdomsgrupper jag har träffat har varierat vad gäller sammansättning, individuella förutsättningar för lärande samt intresse och motivation för film. Detta har dock också gett mig mer kunskap och erfarenhet för att hantera olika situationer och jobba rent pedagogiskt på flera sätt med ungdomar och med film som verktyg. Vad gäller min lednings förtroende och den positiva inställningen från mina kollegor har varit viktigt på så sätt att jag dels fått ganska fria händer att lägga upp mitt arbetet och utforma innehållet utifrån mina tidigare erfarenheter och kunskaper. Det har också inneburit att jag fått stöd och uppmuntran då det varit tufft på vägen, då saker och ting helt enkelt inte funkat och därmed fått förtroende att ta nya beslut. Samarbetet med andra har varit ett plus, då det har skett ett utbyte, nya erfarenheter, glada återseenden samt en påfyllning av idéer och energi. Det har också inneburit att jag insett hur viktigt det är med en tydlig kommunikation och hur ofta vi människor tolkar in olika innebörd i saker och ting vi tror att vi är överens om. Skisser t. ex. kan vara ett sätt att tydliggöra! Vad gäller den tekniska och digitala biten så har även det varit en utmaning, det är spännande att ha många bollar i luften och lära sig nya saker, träna på koordinationsförmågan och parallella processer. Det har lärt mig hur viktigt det är att kunna landa i det nya man lär sig och möter, ta sig tid för reflektion och möjlighet att praktisera de nya erfarenheterna, för att det som landar också ska bli kvalité och inte bara kvantitet. De olika och varierande digitala plattformarna har också fått mig att reflektera vad och hur de olika verktygen kan vara kreativt utvecklande och inte hämmande för att tekniken och den där tröskel man måste över är i vägen? Vilka kommunikationssätt funkar bättre för detta projekt och med ungdomar i det här fallet? En viktig personlig framgång är att jag lär mig mer om mig själv, mina möjligheter som begränsningar och detta är alltid guld värt! Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 15. Utvärdering Här beskriver ni vad som har utvärderats i projektet, hur ni har gjort och resultatet. Resultatet blev bättre än väntat med tanke på de förutsättningar vi hade från början, med andra ord att vi kom igång så pass sent som vi gjorde vilket vi kunde ta igenom genom att öka tjänsten som projektledare. Vi har haft kontinuerliga utvärderingar med ungdomarna under våra träffar såväl i våras som i höst. Detta för att konkret skapa delaktighet och kunna förbättra upplägg som innehåll
5 under processens gång. Det har också gett mig som filmpedagog en bild av vad som uppskattas och vad som kan göras bättre från gång till gång. Som projektledare skrev jag också en utvärdering över projektets olika delar och innehåll efter vårens träffar och för att justera inför hösten. Där en stor del av fokus låg på den demokratiska processen med upplägg och hur projektet i praktiken möjliggjorde och bidrog till deltagarnas delaktighet. Projekttid har varit mellan mars-dec 2011, den aktiva perioden där jag som filmpedagog jobbat med ungdomarna har varit under vår, april-juni och under höst, september-december, vilket innebär t.ex. att jag än idag fortfarande har kontakt med ungdomarna och att några av dem som filmar en dokumentär samt musikvideo jobbar parallellt med projektträffarna. De kommer i sin tur att fortsätta under våren och klippa färdigt sina filmer. Vi har träffats ca 1 gång i veckan med varje grupp, så i våras blev det två gånger i veckan med olika grupper. Våra träffar har varat ca 3-4 timmar/tillfälle. De ungdomar som filmat vid sidan om har jag träffat betydligt fler gånger och under längre pass. Projektbloggen som studiematerial är tillgänglig även om den inte är helt färdig med all material som skapats under projektet. 16. Fortlevnad efter projekttiden Beskriv hur ni har arbetat för att projektet skall fortleva efter projekttiden. Vad gäller flexibelt lärande har det en vidare betydelse inom ABF Mittskåne och något vi jobbar med och utvecklar kontinuerligt. Förhoppningsvis kan de erfarenheter som gjorts genom projektet Demokrati stavas vi! implementeras och utvecklas vidare inom andra målgrupper där målet är att jobba med demokratiska processer och delaktighet. En viktig del i detta arbete är att fånga upp intresset och engagemanget, dels hos ungdomarna men även hos de handledare och filmpedagoger vi har samarbetat med. ABF har redan ett nära samarbete med Film i Skåne vilket också är positivt för framtida samarbetsmöjligheter och utvecklande av liknande projekt och arbetssätt. Därför känns det viktigt att ABF nu också satsar på att utveckla filmverksamheten inom organisationen som de pedagogiska verktygen för att jobba med film. Sprida erfarenheterna med projektet och genom studiematerialet via bloggen är också en viktig bit då det finns flera delar att jobba vidare med och använda i liknande sammanhang och även som diskussionsunderlag för flera ämnen. 17. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för projektets erfarenheter, fortlevnad och arbetet med digital delaktighet? Projektbloggen och det studiematerial som tagits fram är organisationen intresserad av att fler jobbar vidare med så dels genom att informera om och dela materialet via avdelningens hemsida med även genom spridningsaktiviteterna. Projektledaren har även blivit erbjuden att gå en handledarutbildning för att kunna vara en pedagogisk resurs även i framtiden inom organisationen. Vad gäller digital delaktighet så är det något som organisationen jobbar med kontinuerligt, vi har dels olika utbildningar och resurser för att jobba med digital delaktighet både internt som externt. Exempelvis genom den interna kommunikationen, mobila arbetsplatser, ABF Comunity, ABF PLAY samt olika distanskurser. Ett annat projekt är den grundläggande digitala utbildningen för Fas 3 deltagare inom ABF som också är anpassat efter deltagarnas olika nivåer och tidigare kunskaper. 18. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Ja det skulle det, både inom Fas 3 projektet samt andra sammanhang där syftet är att jobba med demokratiska processer och med film som verktyg. Jag skulle även kunna tänka mig att detta arbetssätt passar flera olika målgrupper, över en lägre tid, i workshop form, som en del av ett upplägg för olika handledarutbildningar eller som en del av en annan lärande process.
6 19. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Dels har organisationen sökt nya medel för att fortsätta jobba denna gång med sociala medier och flexibelt lärande men som tidigare nämnts så jobbar organisationen med ett vidare begrepp av flexibelt lärande inom flera områden i verksamheten. 20. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Första chansen för spridning av projektet Demokrati stavas vi! Blev den 8/12 på ABF MittSkånes halvårsmöte på Medborgarhuset i Eslöv. Det blev en kort presentation med filmvisning på ca 20 min som efter en introduktion av ordförande Sven öppnade mötet. Målgruppen var arbetskollegor, styrelse samt representanter för olika medlemsorganisationer. Nästa tillfälle planeras antingen efter jul i januari för både Pedagog- och Filmnätverket inom ABF MittSkåne. 21. Övriga kommentarer om projektet Tack för möjligheten att utveckla denna metod och för stöd på vägen! Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget 22. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt Summa kostnader Intäkter Intäkter samverkansparter Övriga intäkter Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter Kommentarer till den ekonomiska rapporten Projektledare har haft särskilt anställningsstöd vilket redovisas under övriga intäkter och medför högre personalkostnad än budgeterat. 25. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn Janette Skogshus Epost Janette.skogshus@abf.se Telefon
för delaktighet demokrati stavas vi!
ETT Filmprojekt för delaktighet demokrati stavas vi! Introduktion Demokrati stavas vi! vänder sig till ungdomar och unga vuxna som är intresserade av att genom film som verktyg och eget skapande få uppleva
Läs merRöda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220
Webbildning Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220 2. Projektets syfte Det flexibla lärandet ger stora möjligheter för folkhögskolor, som geografiskt
Läs mer1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans
1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att
Läs merAtt förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.
1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning
Läs merFlexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation
Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation Sunderby folkhögskola Projektledare Anna-Carin Persson e-postadress anna-carin@sunderby.fhsk.se Tel 0920-266646, 070-2891718 vxl 0920-266600 Syfte
Läs merAtt skapa en mobil webbplats
Att skapa en mobil webbplats Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Örebro län 2012-12-11 Jimmy Olsson jimmy.olsson@sv.se 073-5347316 2. Projektets syfte Användandet av applikationer och mobila webbplatser
Läs merUppfödarutbildningen på distans stfb Organisation
Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare
Läs mer4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande
1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser
Läs merStudiehandledning. gör en annan värld möjlig
DOKUMENTÄRT BERÄTTANDE Studiehandledning gör en annan värld möjlig Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare. Den innehåller praktiska tips när det gäller hur man
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merSkräddarsydda utbildningsmaterial
Skräddarsydda utbildningsmaterial Var är ni? Vart ska ni? Hur ska ni komma dit? En presentation hämtad från www.verksamutveckling.se 1 Skräddarsydda program för kompetensutveckling Varje organisation har
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merEngagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation
Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merVänliga hälsningar. Christina Kiernan
Nyhetsbrev september 2013 Strunta i gamla invanda arbetssätt och var kreativa i era lösningar! Ungefär så uppmanade justitieminister Beatrice Ask konferensdeltagarna på Clarion Sign den 5 september att
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merUnga och Internet Sektionen för förebyggande arbete
Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete Mantha Kasagianni Kvällens upplägg o Kort information om sektionen för förebyggande arbete o Insatser på skolor I Botkyrka o Barns svar med diskussioner
Läs mer1. Publikt Entreprenörskap
1. Publikt Entreprenörskap Folkuniversitetet i Malmö Projektledare Ingemar Holm e-postadress info.malmo@folkuniversitetet.se Tel 040-691 83 00 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syftet har varit att
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merVälkommen Till Kryssets förskola 2015
Välkommen Till Kryssets förskola 2015 Informationsfolder Kryssets förskola 2014-2015 Välkommen till Kryssets förskola Vision Vi utbildar världsmedborgare Vi är världen, världen är vi. Kryssets förskola
Läs merProjektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga
Projektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga 1. Om Skolan Gäddgårdsskolan byggdes 1952 och är en F-9 skola. På skolan finns också skolbarnomsorg (fritidshem). På skolan arbetar cirka 450 elever och 40 skolpersonal.
Läs merÄven de äldre vill vara med
Även de äldre vill vara med Organisation NBV Väst Projektledare Zinijad Jagurdzija e-postadress zinijad.jagurdzija@nbv.se Tel 0734-61 47 99 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syfte är att komma åt
Läs merRapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
Läs merTopboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.
SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merKvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och
Läs merPedagogisk dokumentation
Pedagogisk dokumentation 2 april 2013 VARFÖR och lite HUR. Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det handlar om att dokumentera
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009
Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merFolkhögskolor - för jämlik utbildning och hälsa, 2014:1
Folkhögskolor - för jämlik utbildning och hälsa, 2014:1 Nyheter! Hej! Här kommer det andra nyhetsbrevet inom hälsoarbetet Folkhögskolor för jämlik utbildning och hälsa! Du kan läsa om hälsoarbetets nuläge,
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merEtt projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och
Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och kunskaper på bästa sätt, hur vi skapar struktur och planerar
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Körsbärets förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merIntroduktionsutbildning för cirkelledare
Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet
Läs merNära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER
Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp
Läs merKvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola
Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar
Läs merAnsökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Paletten www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Ladda
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merSv-Flex stfb Organisation
Sv-Flex stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Södra Mellansverige Projektledare Jimmy Olsson e-postadress jimmy.olsson@sv.se Tel 0735347316 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Projektets utgångspunkt
Läs merMetodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens. Gunilla Jansson, Stockholms universitet
Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens Gunilla Jansson, Stockholms universitet Utgångspunkter Aktuell forskning om språk på arbetsplatsen Holistisk syn på språkutveckling
Läs merGuide till handledare
Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett
Läs merBedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15
Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3
Läs merINFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna
INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Dalarna 2011-2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer
Läs merPraktikrapport Strandberghaage
Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Tidigare utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap Praktikrapport, våren 2011
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merCase: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03
1 Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 I alla tider har människor varit krävande och förväntat sig bland det bästa, men aldrig förr, som i dag har service betytt så mycket.
Läs merArbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan
Läs merfungera som kunskapsöverföring och arbetspraktik och verka som en brygga mellan kulturer och sociala verkligheter.
Projektbeskrivning Projektetsnamn: Berätta! Sökande: De Ungas Sommarakademi på Konstepidemin, Göteborg Kontaktperson: Sofia Åhrman, projektledare 0708-144104, sofia@konstepidemin.se, Adress: Konstepidemin,
Läs merLOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015
LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 1 LÄRPROCESSER Åtagande Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och
Läs merFolkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation
Folkbildning till synskadade och blinda invandrare stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Avdelning Internationellt Kulturcentrum Projektledare Folkbildning till synskadade och blinda invandrare
Läs merStudiehandledning - Vems Europa
Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och
Läs merKvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015
Kvalitetsgranskning av prioriterade mål Kvalitetsgranskning av prioriterade mål för läsåret 2014/2015 A-Målen Vår verksamhet driver ett aktivt miljöarbete: Vad gör vi: Källsorterar, återvinner, besöker
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merFörskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016
VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 1 Mål och utveckling Förskolan Grindslanten arbetar efter Förskolans Läroplan Lpfö 98, som är reviderad 2010. Vi arbetar alltid med alla läroplanens
Läs merIDÉ ACTION! Exempel på planering. Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se
IDÉ ACTION! Exempel på planering Är du trött på att bara prata? Watch it! - Metoder för att GÖRA demokrati! watchitmalmolund.se Om workshopen Idé->Action! handlar om att uppleva känslan i kroppen av att
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merVERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014
VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014 Kunskapsutveckling Elever och studerande når de nationella kunskapsmålen (Barn- och utbildningsplan för Ystad kommun 2010-2014, BUN-plan). I förskolan arbetar
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6
140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag
Läs merL J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna
1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...
Läs merMaktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center
Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.
Läs merKvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Läs merAvdelning Sporrens utvärdering 2014-2015
Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.
Läs merKvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Läs merArbetsplan Snäckans förskola 2008
Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010 Kaninens förskola Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Tillvägagångssätt...3 4. Bakgrundsfaktor... 3 5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning
Läs merArbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö
Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,
Läs merSammanfattning av enkäten en till en projektet
Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer
Läs merLIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
Läs merAtt driva förändring med kommunikation
1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation
Läs merwww.workitsimple.se Lotta Carlberg, lotta@workitsimple.se, 070-204 19 07 2015 workitsimple Alla rättigheter reserverade
1 2 30 sätt att få flera kunder till ditt företag. En Gratis guide av Lotta Carlberg företagsrådgivare och mentor på 3 När jag arbetar med mina kunder så går vi tillsammans igenom hur de kan få in nya
Läs merOm du skulle bli uppsagd på grund av arbetsbrist har du rätt att få aktiv och professionell hjälp av Omställningsfonden för att hitta ett nytt jobb.
Om du skulle bli uppsagd på grund av arbetsbrist har du rätt att få aktiv och professionell hjälp av Omställningsfonden för att hitta ett nytt jobb. Läs mer Förmånen och tryggheten som Omställningsfonden
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som
Läs merFokus Framtid. Projektrapport
Fokus Framtid Projektrapport Under projektet har vi lärt oss otroligt mycket och växt så det knakar. 2008 var året då ungradio blev stora. Men vi har busigheten kvar, och vår organisation drivs fullt ut
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merUtvärdering APL frågor till handledare VT2015
Utvärdering APL frågor till handledare VT2015 Utvärdering APL frågor till handledare VT 2015 Jag har inte gått någon handledarutbildning Instämmer 3 100 Total 3 100 10,3% (3/29) Min praktikant studerar
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merElevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merAtt ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag
Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet och civilkurage. Genom enastående ledarskap och kreativitet
Läs merHär följer några sidor mötestips ur vår bok
23 Här följer några sidor mötestips ur vår bok Varför ska du ha ett tydligt syfte? 1. Du blir mer inspirerad OCH inspirerande. Det syns på hela personen när hon eller han agerar utefter ett tydligt syfte.
Läs merFör dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet
För dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet OM OSS Nu vet jag att jag kan Min resa började för ett år sedan med att vi satt i ett klassrum dagarna långa och
Läs merHandlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Läs merNorra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merFör huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!
För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs mer