Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation

Transkript

1 Flexibelt lärande i den sociala ekonomin fhsk Organisation Sunderby folkhögskola Projektledare Anna-Carin Persson e-postadress anna-carin@sunderby.fhsk.se Tel , vxl Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Projektet syftar till en lokal och regional utveckling genom att i samarbete med Piteå kommun vidareutveckla och testa metoder för folkbildningens flexibla lärande. Målet med projektet är att hitta nya former för kommunikation på nätet och att utarbeta metoder som gör det möjligt för Sunderby folkhögskola att ge kurser i socialt företagande i samarbete med kommuner både lokalt och regionalt 3. Projektets målgrupper/deltagare Projektets målgrupp har varit en grupp på 8-10 personer i Piteå kommun med en relation till psykiatrin. Gruppen har alla en mångårig psykisk ohälsa och har deltagit i olika aktiviteter på Sunderby folkhögskola för att främja socialt företagande. Skolan har därigenom byggt upp ett förtroende hos gruppen. Piteå kommun har indirekt varit en målgrupp då man stöttar gruppen och varit delaktig i deras strävan för att kunna skapa arbeten i ett socialt kooperativ. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Piteå ligger 7 mil från skolan och det har därför varit viktigt att hitta ett arbetssätt för det flexibla lärandet. Gruppen är beroende av en handledare för det dagliga arbetet och först under den andra delen av projektet anställdes en handledare som på plats kunde slutföra arbetsuppgifter tillsammans med gruppen. Det flexibla lärandet har handlat om att hitta ett anpassad utbildningsmodell för att hjälpa gruppen vid företagsstarten och vidare att hitta digitala vägar för marknadsföring av företaget och produkterna. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Processen har handlat om att gruppen med stöd av Piteå kommun ska komma igång med sitt sociala företag. Projektet har använt sociala medier för att underlätta uppbyggnaden och marknadsföra produkter och socialt företagande. Projektledaren från Sunderby folkhögskola har bistått med utbildning i företagsformer, föreningskunskap, hjälp med att skriva stadgar och att ta fram ett förhållningssätt för företaget och verksamheten. Företaget heter Mångfald i Piteå och den företagsform gruppen valt är Ideell förening med näringsverksamhet. Företaget tillverkar hantverk i mindre omfattning. De ska sälja sina produkter på RSMH:s och kommunens dagverksamheter och via sin blogg:

2 Under den första delen av projektet användes folkbildningsnätet för kommunikation mellan deltagare och projektledare. Under andra delen av projektet har projektledaren varit på plats i gruppens lokal 1-2 ggr/mån och mellan utbildningstillfällena har man haft kontakt via mail och telefon. Projektledarens roll har under den senare delen av projektet handlat om att bistå gruppens handledare med kunskap för att stötta henne i sin roll. Det digitala lärandet har då inriktats på marknadsföring av företaget och de produkter som tillverkas. 6. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Ingången har varit - att hitta ett anpassat sätt för flexibelt lärande - att hitta vägar för marknadsföring av företaget och produkterna. Under utbildningen har vi använt Folkbildningsnätet i mindre omfattning. Under våren har beslut tagits på skolan om att fortsättningsvis använda Adobe connect i distansutbildningen och licenser har köpts in. Under projektet hade man för avsikt att använda Facebook men valde till slut en blogg. Alla deltagare har tillsammans lärt sig, och varandra, hur man skaffar en e-post, att logga in på bloggen och att sätta in foton. Gruppen har tillsammans tagit fram regler för hur man ska skriva och lägga in texter och foton och tagit fram regler om integritet och avpersonifiering på bloggen. 7. Reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Målet var att använda Facebook men vi fick tänka om då det finns flera i gruppen som har problem med integritet dvs. vad man skriver och vad som är personligt och vad som är privat. En av deltagarna har också skyddad identitet vilket gjorde att man valde bloggformen istället för Facebook. I arbetet med målgruppen psykisk ohälsa har varit viktigt med lyhördhet och flexibilitet i val av teknik och metoder. Självvärdering och framgångsfaktorer 8. Har ni uppnått era mål med projektet? Vi har uppnått målen med projektet. Företaget har startats och är självgående. Piteå kommun har anställt en handledare vilket är viktigt för att få ett hållbart socialt företag. Sunderby folkhögskola har utvecklat en modell för hur man kan fortsätta arbeta med kommuner i Norrbotten som vill hjälpa en grupp att starta socialt företag. Skolan har lång erfarenhet av distansutbildningar och i detta projekt har ett material tagits fram med arbetsuppgifter för blivande kooperatörers utbildningar. Den sociala redovisningen som skulle ha gjorts i projektet har inte genomförts. Detta beror nog på att projektledaren byttes efter halva projektet och det inte var något ramverk framtaget för den sociala redovisningen. 9. Vad har ni lärt av projektet? Projektet har varit beroende av Piteå kommuns beslutsvägar dels för att stötta socialt företagande men också för att ta beslutet om att anställa en handledare för gruppen. Den långa

3 startsträckan har varit bra för gruppen för att de kommit samman som grupp men också för att de har hunnit bli mer realistiska i sina val av företagsform och affärsidé. Den långa startsträckan är en bra lärdom för framtida distansutbildningar för målgruppen. 10. Hur har projektet kommit till nytta? En modell för distansutbildning har utarbetats för socialt företagande hos befintliga grupper som har stöd i en kommun. 11. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Deltagarnas grad av IT-erfarenheter har påverkats enormt mycket. Några var vid projektstart relativt vana användare men 2 personer hade inga erfarenheter alls. Det som hänt i gruppen är att de med IT-vana har delat med sig av sin kunskap till de andra - för att de har arbetat mot ett gemensamt mål, ett företag. Det har också gjort att de ovana har varit väldigt entusiastiska IT-användare i slutet av projektet. En stor del i deltagarnas ökade IT-vana kan också tillskrivas den engagerade handledare som anställdes i januari Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? Sunderby folkhögskola har arbetat med socialt företagande sedan 1996 och är kända för detta i regionen. Utbildningar och EU-projekt har resulterat i tre sociala företag med tillsammans ca 40 anställda. Detta har varit sammanhållna, anpassade utbildningar på skolan men detta projekt har visat att med rätt stöd hos en kommun kan man hålla liknande utbildningar på distans - förutsatt att man har en person knuten till gruppen som kan följa och stötta gruppens utveckling. Tillgången till teknik och stödfunktioner är god på skolan då man arbetar mycket med distansutbildningar och det har underlättat för mig som tagit över projektet i halvtid. Piteå kommuns stöd till gruppen/projektet har varit avgörande för genomförandet. De flesta av deltagarna är medlemmar i RSMH Piteå som också är skolans samarbetspart. Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 13. Utvärdering Alla arbetsuppgifter och svar från varje deltagare, under projektets utbildning, finns samlade. Vid varje utbildningsträff har handledaren fört anteckningar. I början av utbildningen fyllde varje deltagare i en enklare enkät om sina förväntningar vilken sammanställs i slutet av projektet för att användas som hjälp för den anställda handledaren. 14. Fortlevnad efter projekttiden Allt arbete har haft som mål att skapa en överförbar modell för distansutbildning för att skolan ska kunna möta regionens behov av tillväxt i den sociala ekonomin. Skolan har fortsättningsvis en beredskap att med kort varsel starta en anpassad distansutbildning efter förfrågan.

4 15. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för fortlevnaden av projektet och arbetet med digital delaktighet? Sunderby folkhögskola arbetar redan nu på olika sätt med digital delaktighet och lyfter projektets utbildningsmodell i olika sammanhang. 16. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Projektets modell är inte så komplicerad utan kan skräddarsys utifrån målgrupp. Modellen handlar om socialt företagande, ett ämne som skolan kan. Det viktiga är att man har en handledare/eldsjäl som stöd för gruppen på plats för tätare kontakter. 17. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Sunderby folkhögskola har en lång erfarenhet av projekt som bedrivits i samarbete med andra organisationer, myndigheter och kommuner. Skolan har omsatt resultatet från de flesta projekt som bedrivits till att bli ordinarie utbildningar. I detta projekt har man tagit fram ett utbildningsmaterial som skolan ser ett stort behov av. 18. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Projektet har presenterats vid möten för skolans alla projekt 1 ggr/mån. Skolans projektavdelning når många personer som representerar intressenter inom organisationer, kommuner och myndigheter, vilka hör av sig till skolan för att få informationer om projekt riktade mot sociala företag. Vid informationer av skolans projektavdelning har projektet presenterats tillsammans med skolans övriga projekt. 19. Övriga kommentarer om projektet

5 Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget 20. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt Summa kostnader Intäkter Intäkter samverkansparter Övriga intäkter Sökandes egen insats Beviljat bidragsbelopp Summa intäkter Kommentarer till den ekonomiska rapporten 23. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn, e-postadress och telefon till firmatecknare som godkänt rapporten. Namn Anders Öberg E-post anders@sunderby.fhsk.se Telefon