Entreprenörskap och flexibelt lärande inom social ekonomi på landsbygden

Transkript

1 Entreprenörskap och flexibelt lärande inom social ekonomi på landsbygden Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Södra Värmland Projektledare Anders Heimer e-postadress Tel Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syftet är att underlätta integrering av nya svenskar och svenskar utan full ekonomisk försörjning i det svenska lokalsamhället genom samarbete inom den sociala ekonomin. Projektidén är att genom kontaktskapande verksamhet och flexibelt lärande ge möjlighet för grupper av nya svenskar och invandrare samt ideella föreningar att organisera samverkansformer för kulturutbyte, kompetensutveckling och ett arbete för att stimulera till företagande och entreprenörskap. I detta innefattas även personligt entreprenörskap som innebär att varje enskild deltagare utvecklar sin handlingskraft och kunskap om hur digitala metoder för inlärning och kommunikation kan ske utifrån individuella individ. 3. Projektets målgrupper/deltagare Nya svenskar och invandrarföreningar samt enskilda personer på landsbygden Medlemmar i traditionella svenska föreningar Projektet avser att rikta särskilda insatser mot ungdomar och kvinnor 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande Inledningsvis har sammanlagt 9 utbildningstillfällen genomförts för att utveckla det personliga entreprenörskapet med handlingskraft och stärka individernas självförtroende. Under denna fas gick vi igenom och diskuterat olika former av lärande, lärprocesser och flexibelt lärande. Under denna första del av projektet har vi dels arbetat tillsammans med Älvsbacka byalag i nordöstra delen av Karlstads kommun och dels med en grupp invandrare som läser SFI på det nya lärcentret i Forshaga. Vi har genomfört kompetensutveckling inom entreprenörskap och företagande under sex utbildningsträffar. Dokumentation om träffarna har till viss del publicerats på projektets egen hemsida Vår verksamhetsutvecklare har under två kursdagar gått igenom olika sätt att använda digital teknik, sociala medier i lärandet. Vi har använt hemsidan och e-post för att kommunicera inom projektet. I det flexibla lärandet har projektet introducerat kommunikation med främst e-post som ett sätt att utbyta erfarenheter mellan deltagarna och kursledarna samt att ställa frågor och få svar.

2 Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Under hösten 2010 genomfördes 6 utbildningstillfällen för en grupp invandrare i Forshaga om det personliga entreprenörskapet med handlingskraft och hur man kan stärka självförtroendet. Under denna del gick vi igenom och diskuterat olika former av lärande, lärprocesser och flexibelt lärande. Med motsvarande inriktning genomfördes 3 utbildningsträffar i vårt samarbete med Älvsbacka byalag. Under vintern och våren 2011 genomfördes 5 dialogmöten tillsammans med gruppen inom Älvsbacka byalag med tema entreprenörskap och kooperativ samverkan. Vi genomförde dialogmöten med målgruppen inom Älvans byalag i Älvsbacka i nordöstra delen av Karlstads kommun. Kallelsen e-postades ut till deltagarna och mötesformen innebar att vi varvade korta presentationer med dialog och frågestunder. Presentationerna, andra underlag och litteraturtips samt i viss mån resultatet av diskussionerna lades ut på projektets egen hemsida 6. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? Den teknik som har använts är vanlig kommunikation med e-post, utlärning av hur Facebook, Twitter och andra sociala medier fungerar samt en vanlig hemsida. De metoder som har använts är dialogmöten eller miniseminarier med öppen atmosfär. Deltagarna har känt av öppenheten och det har varit lätt att kommunicera inom båda grupperna. I Forshaga har språkbarriärerna dock gjort det mindre lätt att kommunicera om vissa frågor. 7. Reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Tack vare denna enkla hemsida kan vi följa projektets utveckling. Resultatet skulle kunna bli större spridning av projektets material och resultat av dialogerna om vi hade mer tid till förfogande. Andra angelägna arbetsuppgifter under årsredovisningsperioden har gjort att vi inte har hunnit med allt på ett önskvärt sätt. Självvärdering och framgångsfaktorer 8. Har ni uppnått era mål med projektet? Målen och de förväntade resultaten anges nedan tillsammans med en kommentar om utfallet: Det personliga entreprenörskapet stimuleras bland deltagarna - Detta mål har nåtts mycket väl. Underifrånperspektivet ska vara starkt i projektet - Målet har delvis nåtts, bra i Älvsbacka men svagare i Forshaga. Projektet ska stimulera till sysselsättning med försörjning på del eller heltid för minst 2 personer - Detta mål har inte uppnåtts även om byalagets turism och uthyrningsverksamhet har kunnat utökas. Förutsättningarna för invandrare att bosätta sig på landsbygd eller i mindre orter i närhetens område blir belysta - Målet har uppnåtts. Kunskapen om det flexibla lärandet har ökat och att metoder för digital kommunikation prövas mellan seminariedeltagarna och kursledarna. - Målet har uppnåtts.

3 Det är också en strävan att etablera nya metoder för lärande med hjälp av digital teknik inom SV Södra Värmland - SV Södra Värmland har ökat användningen av digital teknik i det dagliga arbetet. Facebook som kommunikationsform och marknadsföring av aktiviteter har introducerats under projektåret. Kunskapen om miljöfrågor höjs genom kompetensutveckling och de företagsidéer som utvecklas och förverkligas - Målet har uppnåtts delvis genom de presentationer och dialoger som har genomförts med miljötema inom landsbygdsföretagande. Projektets erfarenheter kan tas tillvara av de deltagande föreningarna och det nätverk som skapas av projektets aktörer. Kunskaper och erfarenheter inom projektet förs även vidare till rådgivningsaktörer. - SV och byalaget i Älvsbacka tar väl tillvara erfarenheterna från projektet. Gruppen inom SFI i Forshaga har fått för lite tid tillsammans med projektet för att det skulle kunna leda till varaktiga resultat. Det sista planerade dialogmötet blev uppskjutet två gånger på grund av svårigheter dör deltagarna att medverka. Vi kommer därför att genomföra detta i början av september. 9. Vad har ni lärt av projektet? Vi har lärt oss att olika personer är mer eller mindre aktiva att använda sig av digital teknik och sociala medier oavsett om de har lärt sig hur man använder tekniken. Många faktorer spelar in. Att förmedla information och att få svar på enkla frågor går bra när man använder sig av e-post eller sociala medier. För att diskutera mer komplicerade orsakssammanhang är det oftast fördelaktigt att göra det vid fysiska möten mellan människor. Det är alltid av stor vikt att få en personlig relation till deltagarna i en grupp för att känna trygghet och förstå varandras sätt att uttrycka sig. Att ha en stor del av aktiviteterna i samband med fysiska möten är därför en fördel och vi har med oss när vi drar slutsatser. 10. Hur har projektet kommit till nytta? Byalaget i Älvsbacka har fått stimulans att vidareutveckla sin verksamhet inom naturturism. De har fått verktyg hur man kan analysera sina målgrupper inför marknadsföringsåtgärder, segmentering etc. och hur man prissätter olika tjänster. Deltagarna har tagit steg framåt när det gäller hur man använder sociala medier. Deltagarna i Forshaga SFI har fått övning i att presentera sig själva inför anställningsintervjuer, verksamhetsbeskrivningar inför planerade egna företag och hur man kan använda IT för detta och för att söka ny information. 11. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Deltagarna har haft olika grundkunskaper och färdigheter och detta har naturligtvis gjort att aktiviteterna inte har kunnat genomföras med samma framgång som planerat i ett mer idealt fall. 12. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? Vi som har arbetat som projektledare (Leif och Anders) har kommunicerat bra och har försökt att anpassa aktiviteterna till varandra på ett bra sätt. Det skulle ha underlättat om det fanns en datasal i bygdegården eller i den lokal som vi hade tillgång till på Lärcenter i Forshaga. Samtidigt har vi klarat av genomförandet utan stora problem.

4 Olika syn på byalagets utveckling och samlingslokalens användning i ett turistiskt sammanhang, inom byalaget, har påverkat projektet negativt. Deltagarnas entusiasm har minskat något på grund av detta även om de har visat intresse för deltagande när vi har kallat till dialogmöten. Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 13. Utvärdering Vi har gjort en mycket enkel analys och utvärdering så här långt. Det är främst dialogmötena vi har utvärderat, hur de har fungerat och hur deltagarnas kunskaper har ökat. Det är projektledarnas bedömning som ligger bakom våra slutsatser. Resultatet är relativt gott. Vi skulle vilja att fler av deltagarna provar på att vidareutveckla sin företagsidéer som kan kopplas till den gemensamma delen i Fyrbo (vandrarhem med matsal mm) och inte bara nöjer sig med att medverka i byalagets verksamheter. Vi vill gärna göra en muntlig och skriftlig utvärdering i samband med den avslutande aktiviteten som har blivit uppskjuten. 14. Fortlevnad efter projekttiden SV kommer att ha kontakt med byalaget i Älvsbacka framgent. Just nu planerar vi att förlägga några aktiviteter, bland annat ett internationellt utbyte inom jordbruk och miljö, i byalagets lokaler. SV som studieförbund kommer sannolikt att utöka sin marknadsföring med hjälp av sociala medier och vi kommer att använda e-post både för att förmedla inbjudningar och för att göra utvärderingar av kommande folkbildningsaktiviteter. 15. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för fortlevnaden av projektet och arbetet med digital delaktighet? SV har samarbetsavtal med ett 40-tal lokala föreningar och samarbetspartners. Vi kommer att erbjuda studiecirklar både om digital teknik och metodik t.ex. sociala medier, tillämpning av tekniken inom släktforskning och tematiska ämnen som mat och miljö. Kommunikationen med cirkelledare inom organisationen kommer medvetet att ökas för att få mer kontakt med dessa personer som mycket viktiga för SV. Samtidigt behöver vi organisera fortbildning och fysiska stimulansträffar för att nå fram med värdegrundsfrågor och känslor, t.ex. att vi bryr oss om medmänniskor. 16. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Modellen kan fungera bra men vi skulle behöva vara bättre på att förankra och utveckla projektets centrala delar med de lokala grupperna i förväg. Vi genomförde två planeringsmöten innan projektet startade men med facit i hand skulle vi ha träffat och talat mer med deltagarna. Det gäller särskilt gruppen på Lärcenter i Forshaga.

5 17. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Vi kommer att använda oss av flexibelt lärande i ett flertal studiecirklar t.ex. släktforskning, matlagning, Bli klimatsmart, Hur man använder gratisprogram i sin dator. Det är möjligt att vi kan avdela någon verksamhetsutvecklare att utveckla metodiken ytterligare när vi vid kommande årsskifte genomför en omfattande organisationsförändring. Det finns en ambition att erbjuda viss specialisering och kunskapshöjning för några medarbetare i detta sammanhang. 18. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Projektet har utarbetat en egen hemsida När projektets samtliga rapporter har skrivits färdiga kan vi marknadsföra hemsidan inom vår organisation, inom Folkbildningsnätet och externt. Vi kommer då att marknadsföra sidan via vår förstasida på SV Södra Värmlands hemsida. Vi har berättat om projektet på träffar för verksamhetscheferna på SV: s lokalavdelningar i Värmland. 19. Övriga kommentarer om projektet Vi ser det som angeläget att slutföra seminarieserien/dialogmöten och planerar att göra detta i början av september tillsammans med byalaget i Älvsbacka. Samtidigt kommer vi att göra en utvärdering. Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget 20. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt Summa kostnader Intäkter Intäkter samverkansparter Övriga intäkter Sökandes egen insats Beviljat bidragbelopp? Summa intäkter Kommentarer till den ekonomiska rapporten Den ekonomiska rapport som ni nu får är preliminär. Vår redovisningscentral har inte hunnit med att slutredovisa de sista posterna så vår preliminära rapport kan ev. sakna någon mindre post som inte finns med i min dokumentation. Jag ber att få komma in med en rapport ur ekonomisystemet något senare så att vi visar full transparens.

6 23. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn, epostadress och telefon till firmatecknare som godkänt rapporten. Namn: Anders Heimer E-post: Telefon: