Innanför utanförskapet i den digitala världen

Transkript

1 Innanför utanförskapet i den digitala världen Organisation Studiefrämjandet i Umeåregionen Projektledare Roya Razani e-postadress roya.razani@studieframjandet.se Tel eller Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Studiefrämjandet i Umeåregionen består av totalt 6 kommuner Umeå, Robertsfors, Nordmaling, Vännäs, Vindeln och Bjurholm. Det är långa avstånd mellan kommunerna och antal invånare samt tillgången till den digitala sfären är varierande. Det är kostnadskrävande att resa och vi har ansett och anser fortfarande att folkbildning är metoden för att minska avståndet. Denna beskrivning är anledningen till varför det har varit ytterst viktigt med denna projektinsats. Vi lever i en digital värld som styrs mot att människor blir mer och mer beroende av Internet, till exempel för att kunna köpa bussbiljetten via mobilen, ladda mobilen via Internet, betala för den också via nätet. Boka tid hos läkare via nätet, betala dina skatter via nätet, kontakta kommunen via nätet, överklaga felaktiga parkeringsböter på nätet mm. Syftet är att erbjuda en chans till bekantskap med den digital vänliga vardagen och minska utanförskapet innan samhällsklyftorna växer ännu mer och medför psykosociala handikapp. Målet är att projektets målgrupp skall våga ta klivet ut i den digitala världen och kunna utföra vanliga vardagliga behoven via nätet. Ytterligare mål är att de vågar ta sig till exempel facebook och hålla kontakt med vänner och släktingar. 3. Projektets målgrupper/deltagare Kvinnor med invandrarbakgrund med låga läs-och skrivkunskaper i svenska språket. Män med invandrarbakgrund som har haft svårighet med det svenska språket och den digitala världen och ser det som en prestigeförlust att erkänna att de inte kan. Äldre svenskar som inte tidigare har vågat ta steget ut i den digitala världen. Övriga som känner av det digitala utanförskapet har varit och är välkomna också. 4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande I samarbete med interkulturella föreningen Prei har vi: Utvecklat ett upptäcks forum för digitala redskap hos föreningen Prei för att tillgängliggöra samhällsinformation och kommunikation. Erbjudit information och vägledning om hur man kommer igång och tar del av information på nätet om hälsofrågor och olika träningstips och råd, exempelvis youtube. Försökt skapa och utveckla, i delaktighet och samarbete med deltagarna, en pedagogiskt flexibelt lärande metod för att segra över de psykosociala handikapp och rädsla som är internetrelaterade. Projektledaren har en annan etniskt bakgrund och har arbetat med folkbildning i nära 20 år. Hennes erfarenheter och kännedom av målgruppen har varit en tillgång i projektet.

2 Mentorerna har haft varierande bakgrund för att minska målgruppens farhåga inför mötet med den digitala världen. Kunnat erbjuda ett upptäcks forum för digitala redskap till övriga medlemmar i föreningen Prei som oavsett ålder eller bakgrund vill lära sig om den digitala världen. Haft träna-på digital story telling för att dokumentera deltagarnas livserfarenheter och tillgängliggöra det för övrig intresserade världen över. Det blev inte så uppskattat pga att flera valde att inte visas med bilder, hellre röst och då valde projektledningen att eliminera den punkten. Har bjudit in övriga intresserade personer och föreningar för skapa dialog kring anpassning av utbud av informationen på nätet. Lärdomarna har dokumenterats och tillgängliggjorts för övriga intresserade via facebook, föreläsningar och inte minst besök hos målgruppen. Erfarenheterna har blivit vägledande för framtida satsningar inom digitala världen både hos föreningen Prei och hos Studiefrämjandet i Umeåregionen. Studiefrämjandet i Umeåregionen har tillsatt en arbetsgrupp för att förbättra vår framtida verksamhet på målgruppens rekommendationer gällande digitala redskap. Aktiviteter, metoder och teknik för flexibelt lärande 5. Ge en kort beskrivning av aktiviteter och arbetsformer under projektets förlopp Arbetsform Vi har arbetat med folkbildning som grund för information och kunskapsutveckling. Studiecirklar, annan gruppverksamhet och kulturarrangemang är utgångspunkten för verksamheten inom projektet. Vi har valt att arbeta med små individuellt anpassade och flexibla grupper där varje deltagare skräddarsyr sin egen målplan och där kursledarna fungerat som mentorer istället för en traditionell lärarroll. Portfoliometoden, en metod dör deltagaren själv har ansvaret för sina delmål och tog personligt ansvar för att uppfylla dessa mål. Metoden byggdes på en nära dialog mellan deltagare och mentorn som fått indikationer om vad deltagaren önskade sig att kunna göra och tillsammans skapat vägen dit. Flexibilitet har varit nyckelord i projektet. Deltagarna styrde om mål och metoden och vägen dit har varit väldigt individuellt. Datorer fanns som ett redskap i projektet. Ett nödvändigt modernt redskap som varit avgörande för hela integreringen i ett modernt samhälle som målgruppen fick möjlighet att bekanta sig med. Genom projektet förbättrades deltagarnas bekantskap med tekniska ord i svenska och engelska. Dvs. ännu en barriär som försvann. Prei:s medlemmar har öppnat ett gemensamt facebookkonto och där berättas med bild och kommentarer om erfarenheterna inom ramen av projektet. De som har läsoch skrivsvårigheter får hjälp av antingen mentorerna eller övriga i gruppen för att skriva in sina kommenterar. De får lämna in sina kommentarer på vilket språk som helst men har berättat innehållet för de övriga i gruppen. 6. Vilken teknik (plattformar, sociala medier, etc.) har använts, i vilka sammanhang har den använts och hur har den använts? I enlighet med projektets linje har medspråkarna presenterat och låtit målgruppen experimentera mellan olika forum och sociala medier för att till slut gemensamt välja Facebook. Youtube blev en favorit för att kolla på nyheter eller roliga kortfilmer men Facebook blev länken till omvärlden för att få besöka familjer, släktingar och vänner i resten av världen.

3 Åtta deltagare har redan skaffat sig egna facebookkonton och den gemensamma sidan har 18 aktiva vänner, bland annat Frida Holmgren, verksamhetsledare för Umeå teaterförening som har påbörjat ett samarbete med målgruppen via föreningen Prei och facebook. Alla har möjlighet att adda Prei-Idus facebooksida och kommunicera med medspråkare eller målgruppen. Sidan har använts för att berätta om de genomförda aktiviteterna, informera om kommande arrangemang eller berätta om de medlemmar som har haft något för sig och ville dela med övriga i gruppen. En del av dem har ställt upp med bilder och en del ville bli fotograferade bakifrån. I början satt mentorer/medspråkare vid datorn och guidade två deltagare per gång i den digitala världen. Mentorerna har provat att besöka olika sidor utifrån deltagarnas önskemål. Senare har en av deltagarna tagit initiativ och börjat besöka och göra olika aktiviteter på internet själva. En annan effekt av projektet har varit att kunskapsspridningen har omfattat också äldre svenskar. Dessutom har rädslan för de digitala forumen varit en tillgång för att föra grupperna närmare till varandra och många har blivit vänner utanför den digitala världen och etniska barriären. Vi var tvungna att bli innovativa i vår genomförandeteknik pga stora olikheter i målgruppen och för att inte favorisera någras behov över de andras bekostnad. 7. Reflektioner och erfarenheter från era val av teknik och metoder? Portföljmetoden krävde oerhörd innovation. En del som var vana med ett eller flera språk hade lättare att välja egna mål och följa/redovisa processen. De andra som hade bristfälliga språkkunskaper hemspråk och svenska eller var analfabeter krävde en annan teknik men med samma utseende för att inte peka ut någon. Alla deltagare fick egna portföljer och de som hade problem med språket fick stöd från mentorer/medspråkare att besöka internet och välja de bilder som symboliserade egna mål, skriva ut, klippa och stoppa dem i portföljen. De som är analfabeter måste utveckla många egna verktyg för att hitta adresser, prata med folk, komma ihåg telefonnummer med mera. De blev otroligt duktiga på att känna igen symboler och otroligt duktiga besökare på youtube bland annat. Variationen i målgruppen var väldigt omfattande vilket varit en starkt bidragande orsak till att projektet upplevt väldigt roligt och givande. Tack för att vi fick arbeta med dessa fantastiska människor. Självvärdering och framgångsfaktorer 8. Har ni uppnått era mål med projektet? Ja, det har vi gjort. 9. Vad har ni lärt av projektet? Att vi måste våga mera och att folkbildning är ett fantastiskt verktyg för att låta folk hitta egna vägar till utveckling. 10. Hur har projektet kommit till nytta? Projektet öppnade en värld som var tidigare stängt till målgruppen. Vi har genom projektet skapat möjlighet för de flesta i gruppen att kunna behärska internet och till de andra har vi visat att den digitala världen inte stänger ut någon. Dessutom har de fått kännedom om vilka möjligheter som lägga ut bilderna på facebook eller spara de i picassa!

4 11. Hur har projektet påverkats av deltagarnas grad av IT-erfarenhet vid projektets inledning? Väldigt mycket. En nästan obefintligt IT erfarenhet förväntade vi oss av vår målgrupp men det var brist på språkkunskaperna som var den riktiga påverkans faktor vilket skapade förvirring i början av projekt men samtidigt bjöd på ett vänskapsband mellan deltagarna. 12. Vilka kringfaktorer har varit viktiga för projektets framgång? Positivt har varit både Studiefrämjandet i Umeåregionens styrelse och kollegornas stöd vid iscensättandet av projektet. Föreningen Prei har varit en väldigt given tillgång i genomförandet av projektet och utan deras tålamod och beredskap skulle inte projektet kunna genomföras. Ytterligare positivt har varit tålamodet hos mentorerna på Folkbildningsrådet och deras snabba stöd. Negativt har utan tvekan varit FirstClass som arbetsverktyg. Projektledaren har sedan länge haft tillgång till FirstClass som alla anställda inom folkbildning. Men inte någonstans i ansökansformulären eller informationen stod (klart och tydligt) hur mycket tid som krävdes av projektledaren för att arbeta med First Class som verktyg. Dessutom har projektledaren inte haft tillgång till flera First Class forum som har varit obligatoriska för att kunna prestera eller informera om projektets genomgång. Detta har skapat irritation, misstro på egna tekniska färdigheter, otroligt mycket tidsförlust och andra tekniska lösningar mail för att kunna nå Folkbildningsrådets mentorer. Önskar tydlighet på er hemsida om den tid som krävs för inte bara eget projekt med att studera och lämna feedback på andras arbete. Hur vill ni gå vidare med att utveckla ert kunnande och er användning av flexibelt lärande? 13. Utvärdering I projektet har vi utvärderat följande: Metoden: Hur vi har informerat om själva metoden både till medspråkare/mentorer och senare till målgruppen. Vi valde att samla in en grupp medspråkare från olika språkgrupper, ofta universitetsstuderande och berätta om projektet, målet och målgruppen. Tillsammans med de av medspråkarna som ville bli mentorer i projektet träffade vi målgruppen vid olika tillfällen och berättade om bakgrunden till projektet, metoden och målet. Mentorerna fick en introduktion till Portföljmetoden och tillsammans med några erfarna ledare från föreningen Prei informerade vi målgruppen om varför vi vill använda just denna metod i processen. Mentorerna och målgruppen har på olika sätt besökt olika forum i den digitala världen och försökt att jämföra och välja de forum som var mest tilltalande till dem. Tilltalande har varit nyckelordet i processen. Viljan till kunskapshämtning måste komma individuellt och underifrånperspektivet gällde i det här projektet. Resultatet som är en facebooksida Prei-Idu och de 8 deltagarna som har startat egna sidor är det bästa utvärderingsresultatet av projektet. De flesta i målgruppen har bristfälliga eller inga alls kunskaper i språk men ändå sitter de nästan dagligen tillsammans med de övriga och besöker internet, diskuterar matlagning, roliga filmer och senaste nyheterna på egna språk.

5 14. Fortlevnad efter projekttiden Facebooksidan kommer att fortsätta leva vidare. Åtta deltagare har startat egna sidor. Umeå teaterförening informerar medlemmarna om kommande föreställningar som passar just målgruppen. Föreningen Prei informerar om aktiviteter och utflykter genom sidan så det finns en fortlevnad efter projekttiden. 15. Organisationens ansvar Hur tar er organisation ansvar för fortlevnaden av projektet och arbetet med digital delaktighet? Vi har en öppen dialog med föreningen Prei och har redan utvecklat möjligheten till att utbilda flera som stödmentorer i portföljmetoden och i ledarrollen. Som informerades tidigare har vi tillsatt en arbetsgrupp som planerar flera nya åtgärder för att nå målgruppen och föra dem närmare den digitala sfären. 16. Projektets modell Kan projektets modell och metod fortleva även inom annan verksamhet? Beskriv hur! Utgå alltid från individens behov. Skapa utrymme för nyfikenhet och individuell delaktighet som är de pelare som behövs i vilken verksamhet som helst inom folkbildning. Modellen är baserat på grundläggande folkbildningsverktyg och i kombination med respekt för varje individs kunnande är det ett välfungerande redskap. 17. Flexibelt lärande Beskriv hur ni tänker fortsätta utveckla det flexibla lärandet? Genom flexibilitet och respekt för individens behov kommer vi att se till att det finns utvecklingsmöjligheter inom ramen av vårt uppdrag och våra erbjudna aktiviteter till våra deltagare. 18. Erfarenhetsspridning Beskriv projektets insatser för intern och extern information och erfarenhetsspridning. Under maj och juni 2011 har vi hållit utbildningar för flera medspråkare i övriga kommuner och några till föreningar i Umeå för att lära ut metoden och dela med oss erfarenheterna. Redan finns några föreningar och tre kommuner som vill prova metoden med vårt stöd. Projektet och resultatet av målgruppens arbete har vi delat med oss av både till Studiefrämjandets styrelse, kollegorna och till föreningen Preis styrelse och dess medlemmar. Utvärderingen kommer att finnas tillgänglig för intresserade via direkt kontakt med projektledaren. 19. Övriga kommentarer om projektet Tydligare information om de krav som ni har om arbetet med first-class och tidsutrymme måste också inräknas i uppdraget. Ni måste se till att First-Class är också tillgänglig till eventuella projektledare.

6 Ekonomisk rapport Redovisas i relation till ursprunglig budget 20. Kostnader Verksamhet Personal Övrigt Summa kostnader Intäkter Intäkter samverkansparter Övriga intäkter 0 Sökandes egen insats Beviljat bidragbelopp? Summa intäkter Kommentarer till den ekonomiska rapporten Mindre resor och mer personal. Istället för att skicka experterna runt i regionen valde vi att både anställa personal på plats eller dela expertisen via datomedia. 23. Denna rapport har kontrollerats och godkänts av vår firmatecknare Namn, epostadress och telefon till firmatecknare som godkänt rapporten. Namn Kristina Engblom E-post kristina.engblom@studieframjandet.se Telefon