Mall för studiecirkelns arbetsplan

Transkript

1 1 Mall för studiecirkelns arbetsplan Grundtanken i allt folkbildningsarbete är att det ska vara fritt och frivilligt. Med det menas att deltagarna själva väljer att delta. De väljer dessutom själva de ämnen, kurser och aktiviteter som ska ingå i studiecirkeln, utifrån egna behov, förutsättningar och intressen. Fritt och frivilligt! Samtliga deltagare i en studiecirkel ska ha tillgång till studiematerial. Även om man som deltagare i cirkeln ser erfarenhetsutbytet som bas för studierna så tillför studiematerialet nya dimensioner och grundläggande information och fakta. I anvisningar från Folkbildningsrådet står det: Som grund för cirkelstudierna finns också någon form av studiematerial, som väljs av cirkeln gemensamt och som senast andra cirkelsammankomsten finns tillgänglig för deltagarna. I en studiecirkel används oftast färdigproducerade studiematerial. Det kan också inträffa att gruppen när den startar sitt arbete inte vet exakt vilket studiematerial som kommer att behövas eller att det helt enkelt saknas litteratur inom ett visst område. Det viktiga är att studiematerialet används på ett flexibelt sätt utifrån deltagarens behov. Oavsett vilket material gruppen kommer att arbeta med ska man göra en egen arbetsplan för cirkeln det är ett krav på alla cirklar inom SISU Idrottsutbildarna. Då bestämmer deltagarna själva mål, arbetsform och vilket arbetsmaterial eller vilken litteratur som ska användas. Den här mallen ska vara en hjälp när cirkeln utformar sitt arbete.

2 2 1. Vad ska cirkeln handla om? Vad är målet med cirkeln? Vilka områden vill ni särskilt fördjupa er i? Det ledande när man arbetar i studiecirkel är diskussionen och samtalet. Deltagarna måste ges möjligheten att diskutera sina åsikter. Arbets- och diskussionsuppgifterna är centrala i studiematerialet, även om de inte är tvingade. Ni avgör själva vilka frågeställningar som är viktiga för er och som ska vara utgångspunkten för studierna. 2. Vilket/vilka studiematerial vill ni använda? Varför? Finns det andra material som ni behöver ha tillgång till, exempelvis fördjupningslitteratur, internet, tidningar, dvd?

3 3 3. Hur lång tid planerar cirkeln att arbeta? Hur många gånger ska ni träffas? Vilka tider? Var? Gör även en planering vad ni tänker ta upp vid respektive sammankomst. Datum Tid Plats Avsnitt

4 4 Det kanske viktigaste i en studiecirkelgrupp är att alla känner sig delaktiga. Men det handlar inte bara om att alla får möjligheten att prata utan att ni också aktivt lyssnar på varandra. Att variera arbetsformen är ett bra sätt att stimulera kommunikationen. Nedan följer några exempel på metoder och arbetssätt som kan finnas i er cirkel. Grupparbeten under kortare tid ett bra sätt att få belysa olika områden eller få olika infallsvinklar på ett problem. Lagom gruppstorlek är 3 4 personer. Tänk på att uppgiften är lättare att lösa om den är tydlig och förvissa er om att alla har förstått uppgiften. Bestäm gemensamt hur ni ska redovisa uppgiften. Bikupa innebär att en fråga diskuteras i smågrupper om 2 3 personer. Bikupor bör aldrig ta mer tid än 5 minuter. Studiebesök ni kan göra studiebesök för att skaffa ny kunskap eller för att få inspiration. Att besöka en annan förening kan ge värdefulla idéer och uppslag till er egna verksamhet. Tänk på att ett bra studiebesök kräver förberedelser och uppföljningsarbete. Fackmannamedverkan ett annat sätt att tillföra cirkeln kunskap och idéer är att bjuda in en intressant person. Tänk på att diskutera era förväntningar i förväg och förbered besöket genom att skriva ned frågor. Samverkan med andra studiecirklar kanske finns det studiecirklar som ni kan samverka med som gör att ni vidgar perspektiven och tillför värdefull kunskap. Kontakta alltid SISU Idrottsutbildarna innan ni bjuder in en fackman eller gör ett studiebesök.

5 5 4. Hur vill ni arbeta i cirkeln? Vem ska göra vad? Vem ska ansvara för vad? Ska ni ha några speciella spelregler? 5. Hur mycket tid förväntas var och en lägga ner mellan träffarna? Vad ska den tiden fyllas med? Tanken med en studiecirkel är att få möjligheten att träffa andra som har samma intresse att fördjupa sig i ämnet eller området. Självklart är det viktigt att deltagarna ska bearbeta ämnet och få möjlighet att tillämpa sina nya kunskaper i idrotten och föreningslivet. Att ta tillvara detta är därför betydelsefullt, såväl efter respektive sammankomst som efter studiecirkelns slut. Sätten att dokumentera kan vara olika. Det kan handla om att omarbeta redan befintliga dokument i föreningen, exempelvis stadgar. Ett annat sätt kan vara att skriva dagbok om vad som hänt vid varje träff. Diskutera gemensamt hur ni vill dokumentera arbetet i studiecirkeln. Tänk också på i vilket sammanhang det ska presenteras (för styrelsen, på nästa årsmöte, i träningsgänget och så vidare)

6 6. Hur tänker ni sammanfatta, dra slutsatser och utvärdera det som framkommer? 6