Projektmaterial. Fristads folkhögskola
|
|
- Ann-Sofie Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektmaterial BILD, TEXT OCH LJUD I DATORN Fristads folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm
2 ITiS- projekt på Fristads Folkhögskola Jag har lärt m ig att flytta bild och text i d atorn och en hel d el annat! Bild, tex t och ljud i d atorn M argareta D ahlquist M argaretha Käm pe Jan- Å ke H ansson Susanne Karlander Gunvor Erlingsson Jaana Isokoski Vt 2002
3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 1 2. Syfte 2 3. Metod Lära Mera Baskursen 3 4. Resultat Lära Mera Digital kamera Granska bilder Tillrättalägga Bilden som stöd vid dokumentation Bilden som stöd vid kommunikation Berätta med bildspel Baskursen Dagens fråga Baskursens lärarlag 7 5. Diskussion Lärarnas lärande Kursdeltagarnas lärande 8 Innehållsförteckning 9
4 1. Bakgrund Fristads folkhögskola är en av de sex folkhögskolor som tillhör Västra Götalands regionen. Vår målgrupp är framförallt vuxna som vill börja studera och öka sin bildningsnivå. Minimiåldern är 18 år. Hos oss kan man gå såväl långa som korta kurser och efter avslutade studier på någon av våra allmänna linjer kan man få behörighet att söka till högskola. Två arbetslag deltog i ItiS-projektet och vårt består av sex lärare som arbetar i två olika kurser, Lära Mera och Baskursen. Vi har valt olika sätt att arbeta under projekttiden men haft gemensam handledning och seminarier. I rapporten har vi delat upp metod och resultatdel för de olika kurserna, medan inledning, diskussion och litteraturförteckning är gemensam. 1.1 Baskursen Baskursen är en ettårig kurs som ger en bred allmänorientering. Den studerande får prova på vuxenstudier samtidigt som de läser in och repeterar grundskolans kurs. Arbetslaget som arbetar med Baskursen såg en möjlighet att genom ItiS-projektet tillsammans utveckla sitt arbete med IT i skolan, särskilt som Baskursen kan sägas vara vår grundkurs och starten för fortsatta studier. Vi lärare såg en möjlighet att på ett konkret sätt fortbilda oss tillsammans i den dagliga verksamheten med det gemensamma målet att öka vars och ens IT-kunskaper. Erfarenheterna av IT användning är väldigt skiftande både i klassen och bland lärarna. Vår förhoppning är att varje kursdeltagare skall få förståelse för och lära sig att söka information och på ett kritiskt och medvetet sätt hantera den. Resultatet skall sedan med hjälp av ordbehandlingsprogram presenteras i tidningsform (se bil. 1). 1.2 Lära Mera Lära Mera är en tvåårig kurs för deltagare med lindrig utvecklingsstörning. Kursen har funnits på folkhögskolan i åtta år. De båda Lära Mera-klasserna, tio kursdeltagare i varje, har tillgång till digital kamera och varsin dator i klassrummet. På Lära Mera ingår data som undervisningsämne vilket innebär att kunna hantera Word, internet och mail. De som söker Lära Mera ska kunna läsa och skriva hjälpligt. Detta innebär att de flesta har problem att formulera sig i skrift och att stava. Under de senaste läsåren har vi haft tillgång till en digital kamera och börjat ta bilder på utflykter, studiebesök och personbilder. Vi har samlat på oss mycket bra bildmaterial som inte utnyttjas fullt ut i undervisningen. Kursdeltagarna visar stort intresse för att fotografera och titta på och skriva ut bilderna. Vår förhoppning är att ITiS-projektet ska hjälpa oss att skaffa mer kunskap om bildanvändande i datorn och i undervisningen, och att skapa rutiner för hur man kan utnyttja bilderna på olika sätt i vardagen.
5 2. Syfte Gemensamt för båda grupperna är att alla, både lärare och kursdeltagare ska bli bättre på att använda datorn som ett naturligt verktyg i olika undervisnings- och inlärningssituationer. För kursdeltagarna i Baskursen innebär detta att våga använda datorn som informationskälla och verktyg för text- och bildbearbetning och att kritiskt granska information på nätet. För Lära Mera-kurserna är målet med projektet att utveckla användandet av bilder, i första hand egna digitala, bl.a. för att kunna göra bildspel med text och ljud. Kunskaperna skall användas för att: dokumentera studiebesök och temaarbeten presentera oss och visa vad man gör på Lära Mera. 3. Metod 3.1 Lära Mera Lärarnas litteraturstudier har bestått av att gå igenom länkar som anges i IT i praktiken omkring bild och ljudanvändande och anpassning till elever med särskilda behov. Lärarna organiserade alla bilder som under de två senaste åren sparats i datorn genom att sortera, kassera och döpa om bilder i utforskaren. I början av projektet gjorde lärarna ett bildspel i Power Point, med bilder vi tagit under läsåret. Detta presenterades på en återsamlingsträff för tidigare kursdeltagare. De båda Lära Mera klasserna, tio kursdeltagare i varje, har tillgång till digital kamera och varsin dator i klassrummet. Datorerna är kopplade till skolans nätverk. En del i arbetet har varit att fotografera med digital kamera. Allt från att ta bilder på varandra i klassrummet till att fotografera okända människor och miljöer på studiebesök eller andra aktiviteter. Under hela läsåret har kameran använts, i början mer sporadiskt och nu flera gånger i veckan. I 2-an är det oftast kursdeltagarna som kommer ihåg att ta med kameran och fotograferar. I 1-an har lärare och assistent större ansvar. Bilderna laddas in i datorn, detta utförs oftast av lärare. Vi tittar på bilderna i datorn, eller via projektor på väggen och kommenterar dem ur olika aspekter, detta görs i grupp: Vad är en bra eller dålig bild? Vad ska bilden döpas till? Vem är med på bilden? Vad gör man på bilden? Vad kan bilden användas till? Man korrigerar bilder lite, beskär och tar bort dåliga bilder. Detta utförs av lärare eller av kursdeltagare med muntlig instruktion av lärare. Kursdeltagarna väljer ut en bild ur en bildkatalog, och skriver ut den. Kursdeltagarna väljer också ut en bild ur en bildkatalog, infogar den i ett Word-dokument, och skriver bildtext. Detta sker på Tema-lektioner, men även på svenska och datalektioner. Att använda kamera och bilder var redan en liten del av arbetet på de lektioner som kallas Tema. Under ITis-projektet ville vi utveckla detta och göra bildspel. Detta har vi erbjudit 3 kursdeltagare ur varje kurs och använt 10 lektioner, där båda lärarna handlett. Kursdeltagarna gör parvis bildspel i Power Point. Kursdeltagarna väljer ut bilder ur flera bildkataloger med
6 syftet att göra en presentation av Lära Mera. Vi gjorde en gemensam brainstorming där vi enades om hur många bilder man skulle använda och vilken sorts bilder det skulle vara. Kursdeltagarna skriver eller tänker ut text till bilderna och spelar in till bildspelet. Utvärdering av arbetet blir lärarnas observationer av kursdeltagarnas arbete. 3.2 Baskursen Projektet är ett experiment som handlar om att arbetslaget vill förändra de studerandes sätt att använda datorn. Vi vill se hur ett intensivt, välplanerat arbetssätt påverkar våra studerandes datorvanor. Det pedagogiska sammanhanget är ett temaarbete som består av att skapa en tidning med hjälp av att fokusera på den friska människan. Antalet studerande var åtta stycken. Klassen bestod av män och kvinnor i olika åldrar, både med svenska som modersmål och de med annat modersmål. Gruppen hade varierad datorkunskap sen tidigare; några kunde mycket och några hade svårt med datorn. Alla hade dock haft datorundervisning två veckotimmar under hela läsåret men hade hunnit olika långt. Temat valdes medvetet av arbetslaget eftersom klassen haft friskvård på schemat hela året och ämnet var angeläget för deltagarna och kunde studeras ämnesövergripande inom arbetslaget. De studerande fick till uppgift att välja en rubrik inom detta tema. Rubrikerna kom klassen fram till gemensamt med hjälp av en brainstorming. Efter val av rubrik fick varje studerande fördjupa sig i sitt specialområde med hjälp av i första hand texter på olika hemsidor. Lärarna betonade vikten av källkritik och hade en genomgång av detta. Andra informationskällor som till exempel uppslagsverk och tidningsartiklar kunde också användas. Varje studerande skulle producera en artikel och skriva den på datorn, samt eventuellt illustrera den med en bild som de tog med skolans digitalkamera. Varje deltagare hade en dator till sitt förfogande under den arbetsvecka som projektet pågick. Förarbetet med brainstormingen och val av rubriker ägde rum under sammanlagt åtta undervisningstimmar med början c:a en månad före den intensiva skrivveckan. Slutprodukten, d.v.s. tidningen, skulle vara klar den sista dagen i projektveckan. De studerande fick vägledning under hela processen, det fanns alltid minst två lärare närvarande i gruppen. Tillvägagångssättet var alltså att överösa de studerande med en mängd timmar framför datorn men det räckte inte. Arbetslaget såg också till att jobba fram ett genomtänkt koncept för arbetet och på det sättet vänja de studerande vid att jobba med datorn på ett konstruktivt sätt. Lärarlaget använde många planeringstimmar för att få fram ett fungerande schema som passar bra för alla studerande och möjliggör individualiseringar. Efter arbetets genomförande utvärderades projektet. Vi bad de studerande svara på våra frågor varje dag i form av en loggbok (Vad har du lärt dig idag o.s.v). Deras svar jämfördes så att arbetslaget försökte utläsa hur den enskildes upplevelser gentemot datorn hade förändrats under veckan. Där synliggjorde vi den förändringsprocess som de studerande förhoppningsvis hade upplevt under veckan. Den utvärdering som de studerande skrev om det här sättet att arbeta kommer arbetslaget att ha nytta av vid planeringen inför nästa års temaarbete och speciellt datorns roll och möjligheter i undervisningen framöver. Lärarna i arbetslaget kommer att utvärdera veckan i samtalsform för att ta tillvara på erfarenheterna av projektet.
7 4. Resultat Här presenterar de båda grupperna sina resultat var och en för sig. 4.1 Lära M era Digital kamera Under hela läsåret har kameran använts, i början mer sporadiskt och nu flera gånger i veckan. I 2:an är det oftast kursdeltagarna som kommer ihåg att ta med kameran och fotograferar, och i 1:an har lärare och assistent större ansvar. Ju mer vi använt bilderna desto viktigare har det blivit att kameran finns med på alla aktiviteter som inte är vanlig klassrumsundervisning. Vi har nu en väldigt stor bildbank. En kursdeltagare hade väldiga motoriska problem att hålla kameran utan att fotografera sina fingrar. När vi provade med stativ märktes det att han inte heller kunde se motivet i sökaren. Med stativ som han håller i handen och kameran ställd på displayvisning tar han fina bilder. Bilderna laddas in i datorn, av lärare. Vi har haft en del problem med bildöverföringen och fått hjälp av skolans datatekniker. Elevassistenterna har inte deltagit i ITiS och hanterar inte bildöverföring. Det gör inte heller alla lärare Granska bilder Kursdeltagarna tittar på bilderna gemensamt, antingen samlade runt datorn eller via projektor i datorsalen. Gemensamt döper man bildkatalogerna, och ibland även bilderna. Ganska snabbt kan alla bedöma bilder som ska suddas bort för att de är otydliga, har en tumme på eller om man inte fått med hela människor. Några klarar också av att bedöma kvalitet på sitt eget fotograferande. Det är jag som har tummen i vägen. Sudda, Den bilden har jag tagit, den blev bra. Bilderna och speciellt bilder på personer man känner inspirerar och gör att kursdeltagare tar initiativ. Det har hänt flera gånger att kursdeltagare önskar att få skriva ut någon speciell bild, antingen där de själva är med eller kamrater som de vill ge bilden till. Finns pappret inne i datorn nu?, undrar en kvinna. När läraren bekräftar detta blir nästa fråga: Jo, jag undrar om jag kunde få ut ett sånt papper med bilden på. (bilden av en vän på studiebesöket) Jag skulle vilja skriva ut en bild från studiebesöket i Skogsgruppen och ge till personalen där Tillrättalägga Lärarna sorterade, kasserade och döpte om bilderna i Utforskaren. Lärarna har också sökt information via Internet om bild- och ljudanvändande i datorn, och om andras erfarenheter om liknande arbeten med elever med särskilda behov. Dataläraren har förenklat verktygsfältet i Word. Symbolen för Infoga bildobjekt från fil är väl synlig, och Lära Mera s bildkataloger kommer fram direkt när man klickar på den. Han
8 har även gjort mallar i Word där bilderna infogas, ex Rapport från studiebesök. Detta underlättar främst för de kursdeltagare som har stora svårigheter att stava. Dataläraren har utvecklat ett program som är ord- och stavhjälp, där man via en server i klassrummet kan skicka olika hjälp till olika deltagare Bilden som stöd vid dokumentation I nästa moment används bilderna när kursdeltagarna skriver rapporter från studiebesök eller utflykter. Man skriver i Word och använder Infoga bild. De flesta börjar med att infoga bild och skriver sedan bildtext, kortare eller längre. Några hittar själva rätt bildkatalog och några behöver muntligt stöd för att komma rätt. Alla kan bläddra bland bilderna, välja ut den bild de vill ha och klicka på infoga. Alla vet vad de vill berätta om bilden de valt, några skriver självständigt medan andra behöver stavningshjälp. Några är nöjda med en bild och andra vill ta fram flera bilder från varje besök. Vid några tillfällen har läraren skrivit ut många bilder från ett studiebesök och man har valt bilder, klippt och klistrat för hand. Detta praktiska arbetssätt har passat assistenten bättre, då hon inte är så datakunnig Bilden som stöd vid kommunikation I projektet gjorde lärarna ett bildspel i Power Point, med bilder som tagits under läsåret. Arbetslaget i ITiS fick en snabbkurs av skolans datatekniker. Bildspelet presenterades på en återsamlingsträff för tidigare kursdeltagare i mars. Flera kursdeltagare kunde delta och berätta om olika aktiviteter och tidigare kursdeltagare kunde kommentera och fråga när de kände igen sig. Bildspelet medförde ett ökat samspel där många kunde delta med kommentarer. Titta, har ni också varit på Vänga kvarn? Det var vi också. På Öppet Hus, när anhöriga och allmänhet besöker skolan, visades hela tiden bildspelet lärarna gjort. Flera av kursdeltagarna stannade upp framför bilderna och berättade stolt vad de gör på Lära Mera. Bilderna gav mycket stöd för deras berättande. Några som har lite svårt att berätta sammanhängande gjorde långa berättelser och anhöriga kunde få veta mera eftersom de kunde fråga om bilderna. Tänk så fin jag var på Nobelfesten! Bilderna är stöd för minnet. En av kursdeltagarna berättar spontant om Nobelfesten vid utvecklingssamtal när anhörig var på besök. Nobelfesten hade ägt rum 1½ år tidigare, och lärarna undrade varför hon kommenterade detta nu, när vi talade om framtiden. Senare visade det sig att kursdeltagarna samma morgon sett videoinspelning och bilder från Nobelfesten Berätta med bildspel Tre kursdeltagare från varje klass erbjöds ITiS-arbete och gör parvis bildspel i Power Point. Kursdeltagarna väljer ut bilder ur flera bildkataloger med syftet att göra en presentation av Lära Mera. Momentet att lägga in bilder i bildspelet gick lätt och alla arbetade koncentrerat och parsamarbetet fungerade fint. Några har använt listan vi gjorde när vi bestämde vilken typ av bilder vi skulle använda, medan andra valt bilder helt fritt. De flesta hittar bra bland bilderna och vet vilka kataloger de ska söka i. Genvägarna i Word fungerar inte o Power Point, så någon behövde hjälp att hitta Lära Mera s kataloger. För att lägga in bilder har kursdeltagarna egentligen bara behövt två instruktioner (infoga ny bild och infoga bildobjekt från fil). När ett
9 par saknade bilder tog de kameran och fotograferade. Att spela upp bildspelet för att se resultatet var också enkelt. Det var stolta kursdeltagare som gick igenom de bilder man lagt in innan man sparade och avslutade lektionen. Det problem som dök upp var att många av bilderna var för stora och inte fick plats på skärmen. Det visade sig att vi måste ställa om kameran, ändra upplösning och ändra storlek på många bilder i katalogerna. Efter konsultation med datatekniker har lärarna ändrat storlek på massor av bilder och bytt ut de som var för stora. Vi fick ladda hem ett program, PolyView, där man kunde ändra storlek på alla bilder i en katalog på en gång. Kursdeltagarna lär av muntliga instruktioner, instruktioner på tavlan och genom att härma. Även när vi ändrat upplösningen på kameran blir bilderna lite för stora. Läraren visade en av deltagarna hur man ändrar bildstorlek genom att markera och dra i hörnen på bilden. Nästa lektion sitter mannen och gör detta själv. På fråga om han kunde detta tidigare, svara han: Du visade ju förra gången hur man gör, det var lätt! Lärarna fann att ljudkvalitén blev väldigt dålig när man spelade in med mikrofon i Power Point-programmet. Vi blev tvungna att använda ljudinspelaren och göra flera inställningar för att få acceptabelt ljud. Vi trodde att alla inställningarna skulle skapa mer svårigheter än de gjorde. Kursdeltagarna klarade att spela in ljud med stöd av få muntliga instruktioner. När vi första gången skulle lyssna på det inspelade ljudet hördes ingenting. En av kursdeltagarna såg genast varför: Kanske det beror på att det inte finns några högtalare? Vi lärde oss att det inte räcker med ljudkort i datorn, det krävs också högtalare och att de är inkopplade. Som stöd för inspelning föreslog lärarna att kursdeltagarna skulle skriva en kladd, på papper. En av kursdeltagarna såg en annan lösning, i programmet finns en ruta klicka för att lägga till anteckningar. Kan man inte skriva texten i rutan Några berättade självklart i mikrofon, medan några blev generade av att höra sin egen röst. Några valde att skriva ner texten först, medan den som hade svårt att stava valde att tala in direkt. Kursdeltagarnas språkförmåga avgjorde hur mycket de spelade in. Kursdeltagarna tyckte arbetet var mycket roligt, arbetade koncentrerat och löste själva samarbetet på olika sätt. De utnyttjade varandras förmågor, någon var bättre på att sköta datorn, andra bättre på att tala in. Resultatet har blivit tre olika bildspel, bildvalet är personligt trots en gemensam instruktion. 4.2 Baskursen Baskursens åtta deltagare startade arbetet med den tidning de hade fått i uppgift att göra. Uppgiften har från början till slut varit ganska hårt lärarstyrd vilket lärarna var överens om att den skulle vara. Tidigare erfarenhet från många lärare har visat att tid alltid är en bristvara vad gäller projektarbete. Deltagarna var förvånansvärt snabba i sina beslut om vad de skulle skriva om och alla höll sig inom ramen för temat, Den friska människan. Syftet var att både lärare och kursdeltagare ska bli bättre på att använda datorn som ett naturligt verktyg i olika undervisnings- och inlärningssituationer. För kursdeltagarna i
10 baskursen innebar detta att våga använda datorn som informationskälla och verktyg för textoch bildbearbetning och att kritiskt granska information på nätet Dagens fråga Som en utvärdering för lärarna och deltagarna själva besvarades ett frågeformulär varje dag. Resultatet på utvärderingarna var från början negativa eftersom deltagarna tyckte att resten av skolan fick göra trevligare saker under denna speciella fördjupningsvecka och att vädret var för vackert för att sitta inne vid datorn. De var dessutom mycket osäkra på vad de själva hade lärt sig och hur de skulle gå vidare Några uttryckte det genom att säga att de inte lärt sig något och inte visste vad som förväntades av dem dagen efter. Snurrig i huvudet eller Jag har inte lärt mig något nytt idag. Någon uttrycker stresskänsla vilket försökte åtgärdas med hjälp av promenader under dagen. Mot slutet av veckan ser man en markant skillnad på svaren. Deltagarna känner sig tryggare i sin uppgift. De flesta har kommit en bra bit på väg och hittat information som de kan använda till sina artiklar. De har också börjat författa sina artiklar och upptäckt det roliga i att arbeta tillsammans för en gemensam uppgift. Ett gott skratt förlänger livet är en kunskap som en deltagare har skrivit ner och överlag är svaren på utvärderingsblanketterna mer positiva och säkra. Nu börjar även kommentarer kring datorkunskap visa sig i frågeformuläret. På frågan Vad har du lärt dig i dag? citerar vi här några deltagare. Flytta om text, Lite mer om Word, Hur man renskriver och samtidigt rättar, Massor, Flytta bilder, Skriva lite snabbare. Sammanfattande utvärdering gjordes några dagar efter projektet var färdigt. Frågan formulerades då istället, Vad har du lärt dig under veckan och svaren var uteslutande positiva. Deltagarna upplever att de har haft en rolig och lärorik vecka. Den tidning som blev det konkreta resultatet ligger färdig för granskning. Alla, inte minst lärarlaget, är nöjda. Deltagarna har också kommit till insikt om att träning behövs för att den nyvunna datorkunskapen skall bli bestående. Det har varit jättebra. Jag har lärt mig att flytta bild och text på datorn och en hel del annat, det är bara det att det är så svårt att få det att fastna. Vad gäller faktasökning på internet har deltagarna inte gett några konkreta uttryck för vad de verkligen upplevt att de lärt sig. Inte heller vad gäller granskandet av källorna. Men av resultatet att döma har de ändå lyckats hitta relevant fakta som de, med god grund, anser vara tillförlitlig. Det fanns absolut inget förbud mot att söka fakta på andra sätt än via internet men av någon anledning, som vi inte riktigt vet, har alla, med något enstaka undantag, funnit sitt bakgrundsmaterial den vägen Baskursens lärarlag Förkunskaperna i datorkunskap var varierande även när det gällde lärarna. Genom ItiSprojektets handledning och sammankomster med övriga skolor som ingått i projektet har vi inom lärarlag lärt oss mycket som vi kunnat använda för att i vår tur handleda
11 baskursdeltagarna. Vinsten har inte bara varit datorkunskap. Tillsammans planerade vi projektet och försökte utifrån tidigare erfarenheter komma fram till om tidsplanen var realistisk. Idén om att använda vissa veckotimmar inför själva fördjupningsveckan visade sig vara ovärderlig. Den gjorde att det tänkta projektet hanns med och att deltagarna hade god tid på sig att fundera över vad de skulle skriva om. De kunde även börja söka fakta på egen hand om de ville. 5. Diskussion Både Lära Mera- och Bas- arbetslaget har fått ökad IT- och datakunskap som ger oss en säkerhet och trygghet i vårt fortsatta arbete. Vi ser ITiS- projektet som ett stöd i ett önskat arbetssätt. Nu gäller det att planera inför höstterminen så att vi kan fortsätta utvecklingen och samarbeta med övrig personal i arbetslaget. Våra positiva erfarenheter av projektet kan även vara intressanta för arbetslag på andra kurser i vår skola. 5.1 Lärarnas lärande När det gäller vårt eget lärande kan man konstatera att vi har lärt oss allteftersom vi har haft behov av kunskapen. Vi har till exempel lärt oss att använda digitalkamera och Power Pointprogrammet. Vi upplever att det är mycket mer effektivt att lära sig learning by doing d.v.s. pröva sig fram när man verkligen behöver lära sig. En Power Point- kurs i grundutbildningen hade inte haft samma effekt. Man lär sig alltså bäst när man har akut behov av just den aktuella kunskapen, till exempel lärarnas problem med bildstorlek. Vi har upplevt ett mycket pragmatiskt lärande. Ett problem med datakurser är att man kanske inte har behov av den erbjudna kursen just vid detta tillfälle. Vi har lärt mycket om tekniken, till exempel att koppla in videoprojektor, att ladda hem program, att flytta dokument, att hantera bilder, att alla program inte fungerar tillsammans. Datorn tänker inte, den gör bara som du säger! Vi har blivit bättre på att se och uttrycka vad som inte fungerar och då är det nog lättare att be om support, inte bara: datorn funkar inte utan, när jag öppnar bilderna från utforskaren kommer de upp i Paint, där kan jag inte beskära bilder, hur får man upp bilderna i ett annat program? Det finns så mycket att lära. Det är så frustrerande när man just tror att man kan ett moment. Då upptäcker man att det finns ytterligare tre sätt att göra samma sak, och att de har olika fördelar. Mängden information på Internet skapar frustration för man hinner aldrig titta på allt som verkar intressant. Det är viktigt med IT-support på skolan. Datateknikern på vår skola är nog den som mest har märkt av projektet och varit snabb med stöd. Det är lätt att tappa fart beroende på praktiska svårigheter som man inte kan lösa. 5.2 Kursdeltagarnas lärande För kursdeltagarna har detta varit ett konkret lärande. De har synbart upplevt empowerment som innebär att kursdeltagarna har fått ännu ett verktyg till att ta initiativ och ansvar för det gemensamma arbetet. De har fått en ökad möjlighet till medbestämmande. Till exempel på Lära Mera kursen har under vissa lektioner varken assistent eller lärare fotograferat. Då måste kursdeltagarna själva ha styrt, både att det fotograferats och vad som har blivit avbildat. Både på Lära Mera och Baskursen har vi t.ex. fått många fina naturbilder, inte bara på dem själva. Bilderna och de egna texterna motiverar och föder nya idéer om hur man kan använda dem.
12 Upplägget som vi hade för projektarbetet i grupperna var mycket lyckat. Samarbetseffekter i grupperna var påtagliga. Sammanhållningen förstärktes av det gemensamma målet för arbetet och av de framgångar som man gjorde tillsammans. Det här arbetssättet både förutsätter och möjliggör ett aktivt kunskapssökande. De studerande får en utmärkt möjlighet att på ett ämnesövergripande sätt forma sina egna kunskaper och bearbeta dem med hjälp av datorn. Både Lära Mera- och Baskursdeltagare har fått ökad IT- och datakunskap som ger dem en säkerhet och trygghet i deras fortsatta studier. Litteraturförteckning Danielsson, Henrik (2000) Bildpraktik Om digitala bilders betydelse för personer med kognitiva funktionshinder Internrapport Certec, LTH nr 2:2000 Gärdenfors Peter, (1999) Media och berättande, studiematerial IT i praktiken. Jönsson Bodil, Till en lärare - Ur boken "Tankekraft", studiematerial IT och lärande. Lathundar för ljud och bildhantering, Lathundar, mallar och andra tips, Samuelsson Thomas (2002) Digitala bilder för tryck och webb, Samuelsson Thomas (2002) Ljud i datorn, Åkesson Eber, Internet, Power Point (1998), Göteborgs Universitet Pedagogen
Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial. Västanviks folkhögskola
Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial. Härnösands folkhögskola
Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Läs merSkapande möten för bättre
PROJEKTMATERIAL Skapande möten för bättre livskvalitet Fristads folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning
Läs merProjektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola
Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merRapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Läs merProjektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA
Läs merProjektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola
Projektmaterial DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Fornby folkhögskola Borlänge
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merProjektmaterial. ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola
Projektmaterial ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport
Läs merProjektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola
Projektmaterial KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport HT-02
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merSmärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande
Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare
Läs merProjektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola
Projektmaterial KOMMUNIKATION MED DATOR, HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merÄr det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?
ITiS Rapport Hammars skola 3-5 A C Ht- 02 Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? Handledare: Jenny Comstedt Johanna Kvist Lena Mattisson Marianne Näsvall
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merCarin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1
Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merProjektmaterial. PRO folkhögskola
Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas
Läs merPBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och
Läs merProjektmaterial. ABF Södra Lappmarken
Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net
Läs merHur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen
Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika
Läs merB. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?
Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och
Läs merUtveckla din IT- kompetens
Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se
Läs merProjektmaterial. Hellidens folkhögskola
Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till
Läs merEventuella kommentarer: Under kursens gång har 4 studenter hoppat av utbildningen.
Kursrapport Bakgrundsinformation Kursens namn: Bild och lärande: Visuella kulturer och kommunikation Termin: 1 Ladokkod: BL202C Kursansvarig: Bjørn Wangen Antal registrerade studenter: 26 Antal studenter
Läs merDigitala Minnen. Luleå kommun
Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,
Läs merProjektmaterial. Bosöns Folkhögskola
Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).
Itis projekt Vt 2001 Särskolan Fröknegård BUF Kristianstad ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).. Pia Abelin Margareta Ericson Katarina Ising-Karlsson Ulla Svensson Inger
Läs merTina Alfonsson Gunilla Stenkilsson
av: Tina Alfonsson Gunilla Stenkilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 INSTRUKTION TILL DIGITAL KAMERA MVC-FD73... 4 SÅ HÄR GÖR DU FÖR ATT TA/LAGRA EN BILD... 5 VISNING AV BILDER PÅ LCD-SKÄRMEN I KAMERAN...
Läs merProjektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola
Projektmaterial MIND-MAP Klarälvdalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Mind-map - Ett ITiS-projekt
Läs merSmartboard i praktiken.
Smartboard i praktiken. Ett fortbildningsmaterial för arbetslag och skolpersonal i Malmö stad. Del 2 Innehåll: Dokumentera samtalet i klassrummet. Internet som resurs, 1. Tankekarta. Kom igång... Funktioner:
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merPIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3
PIM Examination 5 Inspirationsmaterial för elever och pedagoger Filmskapande i PhotoStory 3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Hämta programmet... 4 Steg 1 hämta och fixa dina bilder... 5 Steg 2 skriv
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merStorvretaskolans IT-plan 2013/14
s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i
Läs merUtskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen
BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka
Läs merITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander
ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat
Läs merKursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015
Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700
Läs merPedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
Läs merABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12
ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.
Läs merInnehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7
Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har
Läs merProjektrapport-ITiS Spängerskolan
Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera
Läs merProjektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete
Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,
Läs merUppgift 3 B. Pedagogiskt inslag
Uppgift B. Pedagogiskt inslag Inledning Syftet med min mini-kurs var att lära ut hur man i Word 00 kan arbeta med bilder som man själv fotograferat och sen sparat i datorn. Moment som ingick var: Infoga
Läs merUtvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation
Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det
Läs merBARN I STADEN MÖTER DJUR
ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.
Läs merSynliggör ditt eget och elevernas arbete Digital kompetensdag 28 oktober 2014 AV-Media Kronoberg Elisabeth Jönsson
Synliggör ditt eget och elevernas arbete Digital kompetensdag 28 oktober 2014 AV-Media Kronoberg Elisabeth Jönsson Synliggör ditt eget och elevernas arbete Vi står just nu mitt i en omvälvande samhällsutveckling.
Läs mertidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag
Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida
Läs merRAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merUtvärdering att skriva för webben - Snabbrapport
Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls
Läs merEnkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13
Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i
Läs merStöd för genomförandet
Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd
Läs merUTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion
Läs merHur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld
Läs merUtvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13
Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång
Läs merSlutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala
Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet
Läs merDatorn som Pedagogiskt Verktyg
Lätt-fil för Kortkommandon första hjälpen för att effektivisera arbetet vid datorn Datorn som Pedagogiskt Verktyg Lär dig koppla ihop Internet, MS Word och Paint Shop Pro 6.0 Sammanställd av Peter Essen
Läs merBARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger
SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett
Läs merJA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott.
1(5) Absolut! Som vanligt översteg den mina förväntningar. Absolut Ja, till 100 %. JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott. Fantastiskt att
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merTollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Läs merNorretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan
Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten
Läs merÖstra skolområdets skolbiblioteksplan
Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör
Läs merEnkla inspelningsverktyg PowerPoint
Enkla inspelningsverktyg PowerPoint Att snabbt och enkelt kunna spela in röst och bild kan vara mycket användbart i undervisningen. Att publicera inspelningar på nätet kan däremot vara lite knepigt eftersom
Läs merGYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT
GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning
Läs merSummary. Vad tyckte du om kursen? Hur mycket arbete har du lagt ner på kursen. 19 svar på kursutvärderingarna av ca 31 som tenterade kursen.
19 svar på kursutvärderingarna av ca 31 som tenterade kursen. Kommentarer från kursansvarig: Jämfört med förra årets kursutvärdering har åsikterna om kursen och föreläsningarna tappat något från Mycket
Läs merLathund PowerPoint. Film 1 Kom igång igång. Mall för en berättelse. Ett exempel en skiss.
Lathund PowerPoint Film 1 Kom igång igång Mall för en berättelse. Ett exempel en skiss. Dags att börja jobba i PowerPoint. Jag klickar på Arkiv i menylisten och väljer Nytt. Här väljer jag formgivningsmall.
Läs merSkriva och skapa med datorn
2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merMed blicken i spegeln. Mija Renström
Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker
Läs merhttps://www.skolinspektionen.se/sv/rad-och-vagledning/framgang-i-undervisningen/
EXTRA ANPASSNINGAR Hur gör man? VAD SÄGER LAGEN? Varje elev har rätt till ledning och stimulans efter behov och förutsättningar. Skolan ska motverka funktionsnedsättningars konsekvenser (3 kap 3 ). Detta
Läs merProjekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10
Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,
Läs merH10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28
H10_Statistik och Vetenskapsteori Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? (5) Stor 13 46,4% (6) Mkt stor 5 17,9%
Läs merWorkshop PIM 2 - PowerPoint
Workshop PIM 2 - PowerPoint Varje ny sida i bildspelet kallas för en Bild. Foton och andra bilder som man lägger in kallas för Bildobjekt. All text skrivs i Textrutor. Växlingen från en bild till nästa
Läs merVi har deltagit i kommunens studiecirkel i språkutvecklande arbetssätt utifrån Gibbons Lyft språket, lyft tänkandet.
Genrearbete genom cirkelmodellen Tina Krantz Piret Gustavsson Rihvk Språk i alla ämnen Mdh 141202 Bakgrund Vi har deltagit i kommunens studiecirkel i språkutvecklande arbetssätt utifrån Gibbons Lyft språket,
Läs merHögskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004
Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,
Läs merProjektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola
Projektmaterial POWER POINT - FOLKHÖGSKOLAN PRESENTERAR SIG Skinnskattebergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektarbete med fordonselever om arbetsmiljö.
1 Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö. Ett arbete av : Kenneth Andersson Jan Bruhno Ann Gnatt Hans Persson Gabriella Tinghög Hans-Åke Tuomaala 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. 1. Bakgrund 3 2. Syfte
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merEnkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:
Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merLoggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2
Loggbok Måndag 28/1 Vi hade först tänkt göra ett arbete om tandhygienistens arbetsförhållanden, vi hade då tänkt oss att i en klinisk undersökning för att se hur olika tandhygienister arbetar. Men på Lena
Läs merKURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!
KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merSpela in ljud med ZOOM H2 Några tips
Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips Tankar om ljudinspelning Peter Essen Lundby Februari 2009 Spela in ljud med ZOOM H2 1 1. Introduktion...3 2. Varför spela in ljud...3 3. Olika användningsområden...3
Läs merDIGITALA BERÄTTELSER. En handbok för digitalt berättande
DIGITALA BERÄTTELSER En handbok för digitalt berättande 1 Inledning I alla tider har det varit viktigt att berätta. Både för att lära och för att underhålla. Genom berättandet får alla möjlighet att ge
Läs merUAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn
UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning...s 3 Bakgrund och inledning...s 4 Problemformulering och syfte & Avgränsningar...s 5 Genomförande...s 6 Resultat av projektet...s 7 Värdering av arbetet och resultatet...s
Läs mer1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007.
Utvärdering av projektet 1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Teknisk utrustning. Vi startade ht 2005 med att få nya datorer till gupp 1 och grupp 3. Platta skärmar installerades i alla 3
Läs merIdéTorget Manual. Fotoalbum i PowerPoint med berättarröst/spela CD
IdéTorget Manual Fotoalbum i PowerPoint med berättarröst/spela CD Handikapp & Habilitering IdéTorget 2009 med funktionerna fotoalbum, berättarröst /spela cd skiva Manualen fungerar från och med PowerPoint
Läs merProjektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merLektion 1. Bli nyfiken
Lektion 1. Bli nyfiken tillsammans med din samarbetskompis göra ett arbete om ett av våra landskapsdjur. För att få en bild av arbetet är det viktigt att ni läser igenom Tidsplanen först: Tidsplanen Lektion
Läs merSteg 8 Power Point 2007 Windows 10
Steg 8 Power Point 2007 Windows 10 Okt -18 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 8 Sida 1 Inledning Förkunskaper Steg 1, 2. Datorns funktion Power Point är ett program som du kan använda för presentationer
Läs mer