Skriva och skapa med datorn

Transkript

1 :11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder du datorn främst som ett skrivverktyg för skolarbeten? Fotograferar du eller gör musik har du kanske specialprogram som du använder mycket? Beroende på vad du ska göra på datorn, kan det vara bra att ha en överblick över olika program. Några vanliga program är: Word, Pages eller motsvarande ordbehandlingsprogram Excel, Numbers eller liknande kalkylprogram PowerPoint, Keynote eller annat presentationsprogram. Den som håller på mycket med foto, film eller musik känner kanske även till program som: Adobe Photoshop, iphoto och andra bildbehandlingsprogram imovie och andra filmredigeringsprogram Garageband eller liknande för att skapa musik eller radioprogram. För att kunna använda internet finns en webbläsare i datorn. Några vanliga är: Mozilla Firefox, Internet Explorer och Google Chrome. Det finns också program för att skapa webbplatser: iweb, Adobe Dreamweaver, Microsoft SharePoint Online. Ett sista exempel är webbplatser där du kan skapa film, serier, fotoböcker etc. På Xtranormal och Dvolver kan du enkelt göra en film, på Voki kan du skapa en egen karaktär, en talande avatar, på Bambuser kan du visa film, på Findsounds kan du hitta färdiga ljud att lägga på din film, osv. NoK Manusmall version 3

2 :11 Sida 2 (av 6) Dessa är några få exempel ur ett stort utbud, ett utbud som dessutom förändras och utvecklas hela tiden. Även tekniskt hittar man ständigt nya lösningar vilket man idag kan se i exempelvis olika slags läsplattor och telefoner som kan göra nästan allt som en dator kan, med hjälp av program som är anpassade för dem. Arbeta på internet Via internet kan du idag hitta i princip all information som du letar efter och därmed är internet en självklar källa att använda dig av då du söker information. I och med det stora utbudet behöver du dock tänka källkritiskt när du letar på nätet, det vill säga du behöver försäkra dig om att det du läser stämmer. Vem som helst kan i princip lägga upp en hemsida och därför kan det vara bra att lära dig hur man som internetanvändare avgör vilka hemsidor som är seriösa och vilka som inte är det. På Skolverkets Kolla källan finns många bra arbetsuppgifter för att lära dig att tänka källkritiskt när du arbetar ute på internet. Via Skolverkets länkskafferiet.se finns även en samling av Skolverket godkända hemsidor som du kan använda dig av då du vill hitta information. Ordbehandling I skolarbetet har du säkert arbetat med ordbehandlingsprogram som Word eller Pages. I de här programmen finns en oändlig mängd funktioner som det kan ta tid att sätta sig in i. Men dagens ordbehandlingsprogram är mycket användarvänliga. Det står på knappar och symboler vad som händer om du klickar på dem och man kan ångra om man gör fel. Fördelarna med att skriva i ett ordbehandlingsprogram är många. Det är lätt att bearbeta texten då du t.ex. enkelt kan flytta hela stycken, kontrollera stavningen med stavningsprogram och kontrollera grammatiken med grammatikprogram. Men kom ihåg att datorn inte ser allt! Fel som Han klappade en lilla hunden, där ett d fallit bort från ordet den, märker inte stavningsprogrammet, eftersom en är ett korrekt ord. (Grammatikprogrammet hade dock märkt det.) Du kan också få hjälp med att översätta text och hitta synonymer, och du kan göra en snygg layout med olika typsnitt, färger, bilder och tabeller.

3 :11 Sida 3 (av 6) Uppgift ordbehandling Läs texten nedan. I denna, relativt ålderdomliga, text har stavnings- och grammatikprogrammet markerat fem ord. Läs texten noggrant och diskutera: Vilka ord skulle troligtvis markeras av stavningsprogrammet? Vilka ord skulle troligtvis markeras av grammatikprogrammet? Är det några av de ord som troligtvis skulle markeras som du ändå tycker skulle få stå kvar som de gör? (Facit hittar du i sist i detta dokument) Bondfrun bars på båren av två gårdskarlar. Hon vaknade av att hon skakades på ett plågsamt sätt. Märkte att hon bars på en bår. Bärarna borde varit försiktiare. Varsammare. Men skakningen vid varje steg vållade henne sådana smärtor, att hon låt och kved. En av bärarna såg hon vaknat. Gjorde ett tecken åt den andra att stanna. - Gör dä ont, frun? sade han. Talade till hon som till ett litet barn. Ska vi stanne, där vi ä? Presentationsprogram Presentationsprogram kan du använda när du till exempel ska presentera eller redovisa ett arbete. PowerPoint är kanske det vanligaste, men det finns flera liknande program. Liksom dagens ordbehandlingsprogram är de mycket användarvänliga och kräver inga förkunskaper. Du öppnar programmet och får instruktioner direkt på skärmen. I ett presentationsprogram skapar du en serie bilder med text, grafik och bild. Du kan ändra och flytta runt hur du vill i din bildserie till dess att du är nöjd och det är dags att göra din presentation. Din bildserie är tänkt att fungera som ett stöd när du håller ett muntligt föredrag. Varje bild ska därför inte innehålla för mycket information, utan hellre rubriker, bilder, viktiga siffror etc. som du muntligt berättar runt omkring. Datorn där du har din bildserie kopplas till en projektor som visar bilderna på t.ex. en filmduk, eller på en interaktiv skrivtavla. Du kan skriva

4 :11 Sida 4 (av 6) minnesanteckningar direkt i ett speciellt fält (som publiken inte ser) i programmet eller på papper. Digitala medier Kanske har du hört begreppet digitala medier användas. Med det menas egentligen bara att man använder elektronisk teknik för att sprida information. Exempelvis är en tidning på nätet ett digitalt medium, till skillnad från en papperstidning. Idag är det relativt vanligt att man använder sig av sociala medier, framför allt privat men även i t ex skolan. I de sociala medierna finns möjlighet för användaren att interagera, dvs. att samspela, kommunicera genom mediet. I bloggar, Twitter, Facebook, YouTube, poddradio, wikier och internetforum kan användaren både ta del av material och själv kommentera eller lägga ut material. I skolarbetet har de sociala medierna öppnat upp möjligheter för nya arbetssätt och metoder. Att skriva en blogg skulle t.ex. kunna vara ett nytt sätt för dig att redovisa något som du lärt dig. Och varför inte använda dig av Facebook på olika sätt i skolarbetet. I dessa sociala medier kan du kombinera både bild, ljud och text så att det blir både informativt och underhållande och den som lyssnar får även möjligheten att ta in informationen genom flera sinnen. På YouTube kan man enkelt lägga upp rörliga bilder och ljud och är därmed användbart om du har gjort en film, filmat en intervju eller en pjäs, läst högt eller sjungit till musik etc. På motsvarande sätt men utan bild kan poddradio användas. Några tips! Nästa gång ni läser en gemensam bok i klassen kan ni skapa en egen eller en gemensam blogg. Genom denna blogg redovisar ni era upplevelser kring det ni läser genom att såväl uttrycka egna åsikter samt ta del av andras. I bloggen finns även stora möjligheter att ge kommentarer och respons med direkt koppling till en annans inlägg och på så sätt starta diskussioner kring saker man kanske läst och upplevt på olika sätt.

5 :11 Sida 5 (av 6) Skapa en Facebook-sida för klassen. Den kan fungera som ett kommunikationsverktyg där ni kan föra digitala samtal om t.ex. frågor som gäller ert skolarbete. Eller varför inte använda den som en arbetsdagbok där ni skriver vad ni gjort vecka för vecka. Nästa gång ni ska göra ett grupparbete i klassen kan ni redovisa grupparbetet genom att t.ex. producera en film. Innehållet i filmen kan man strukturera på många olika sätt, som nyhetsreportage, reklamfilm, informationsfilm osv. Lägg upp er film på Bambuser, YouTube eller liknande. Det finns som sagt mycket bra information på internet. Använd dig av länkar för att vidarebefordra bra saker som du hittat på nätet. Tipsa både dina klasskamrater och din lärare. Förslag till facit; ordbehandlingstexten: Bondfrun bars på båren av två gårdskarlar. Hon vaknade av att hon skakades på ett plågsamt sätt. Märkte att hon bars på en bår. Bärarna borde ha varit försiktigare. Varsammare. Men skakningen vid varje steg vållade henne sådana smärtor, att hon låg och kved. En av bärarna såg att hon hade vaknat. Gjorde ett tecken åt den andra att stanna. - Gör dä ont, frun? sade han. Talade till henne som till ett litet barn. Ska vi stanne, där vi ä? Vilka ord skulle troligtvis markeras av stavningsprogrammet: försiktiare, dä, stanne, ä. Vilka ord skulle troligtvis markeras av grammatikprogrammet? Se de fetmarkerade orden i texten ovan.

6 :11 Sida 6 (av 6) Är det några av de ord som troligtvis skulle markeras som du ändå tycker skulle få stå kvar som de gör? Dä, stanne och ä är stavade enligt dialektalt uttal i dialog och ett medvetet grepp av författaren.