Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö.
|
|
- Inga Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö. Ett arbete av : Kenneth Andersson Jan Bruhno Ann Gnatt Hans Persson Gabriella Tinghög Hans-Åke Tuomaala
2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. 1. Bakgrund 3 2. Syfte 4 3. Tillvägagångssätt Resultat 7 5. Skrivklåda 8 6. Diskussion 9 7. Litteraturförteckning Bilaga 1
3 3 BAKGRUND Vårt arbetslag FP1 antogs till att under ht-00 ingå i ett ITiS projekt som pågår i Kristianstad komun. ITiS är ett sätt att få in arbetet med datorer som ett naturligt arbetssätt bland både lärare och elever. Samtidigt som vi gick denna kurs, så skulle vi genomföra ett projekt tillsammans med eleverna. Vi valde att genomföra projektet utifrån en gemensam kurs som eleverna läser på fordonsprogrammet. Kursen Arbetsmiljö och säkerhet är en 50 poängskurs. Då det ligger i tiden att arbeta med arbetsmiljö tyckte vi i vårt arbetslag att det var intressant att, med hjälp av eleverna i år 1, arbeta på ett annat sätt än det vi brukar. Vi ville ämnesintegrera och vi ville nu också få in ett arbetssätt där datorn var ett naturligt inslag i elevernas studiesituation. Till vår hjälp har vi en datasal där det finns en dator till varje elev i en klass. Fordonsprogrammet på Wendesskolan har fått nyrenoverade lokaler i f.d. Miloverkstaden på A3. Lokalerna stod färdiga Vt-98. Kursen Arbetsmiljö och säkerhets var lätt att anpassa i de nya lokalerna. Utformningen av projektarbetet skulle också ge eleverna en större förståelse i att se sambanden mellan de olika skolämnena.
4 4 SYFTE Syftet med vårt deltagande i ITis 3 var att: Utöka elevernas kunskap om datorns funktioner Lära eleverna att söka och kritiskt granska information på Internet Få eleverna att lära sig och värdesätta samarbete Ge eleverna kunskap om vikten av miljösäkerhet i verkstaden så att de under sin yrkesutbildning och sina yrkesverksamma år arbetar utefter dessa miljökrav
5 5 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Vi startade med att göra en arbetsbeskrivning(bilaga 1)som skulle följas av lärare och elever under arbetets gång. Arbetet utgick från ämnet arbetsmiljö då vi här kunde finna en naturlig koppling till de olika ämnena svenska, engelska, matematik, fordonsteknik och datorkunskap. Arbetet avgränsades till 5-6 veckor. I början fick eleverna en heldag att arbeta på, därefter begränsades det till 3-6 timmar per vecka som låg utspridda på de olika lärarnas ordinarie timmar. Vi arbetade i största möjliga mån 2-3 lärare tillsammans, oftast karaktär- och kärnämnes lärare. Arbetet genomfördes med två klasser, 16 elever i varje klass, och 6 lärare. Eleverna är förstaårselever på Fordonsprogrammet. Vi startade projektet med att samla alla deltagare och informera om hur det skulle gå till och så delade vi ut arbetsbeskrivningen. Arbetsbeskrivningen klargjorde vilka mål vi hade med projektet och hur vi skulle uppnå dessa, beskrivningen innehöll även litteraturtips till eleverna att följa. Arbetsbeskrivningen innehöll även olika yrkesinriktningar såsom lätta fordon-, tunga fordon-, kaross-, entreprenad- och lastbils-teknik, och här kunde eleverna välja ett område som de ville arbeta med. Ett par dagar senare startade projektet med att eleverna fick välja vilket område de skulle inrikta sig på, därefter delade vi in eleverna i grupper om 3 st i varje grupp med samma inriktning. Nästa steg blev att grupperna planerade hur de skulle lägga upp arbetet och vad det skulle innehålla. Vidare så började eleverna att söka fakta till sina arbeten med stöd av oss lärare. En hel del fakta gick att finna över nätet men inte allt, det som ej gick att finna fick de slå upp i böcker eller intervjua personal inom det aktuella området. Vissa elever gjorde även studiebesök på arbetsplatser.
6 6 Under arbetets gång tog eleverna bilder med digitalkameran och dessa använde de i sina arbeten. Till bilderna skrev de texter som förklarade hur arbetsmiljön skulle vara utformad vid just detta arbetsmoment. Samtliga texter till bilderna översattes även till engelska. Av detta blev det en arbetsmiljöbeskrivning för de olika yrkesinriktningarna inom fordonsbranschen, t.ex. vilka risker utsätts en bilmekaniker för under ett arbetsliv. När samtliga grupper var färdiga med sina arbeten så samlades klasserna och lärarna för redovisning av arbetena. Redovisningen gjordes med hjälp av en TV kopplad till datorn för att hela gruppen lättare skulle kunna se. Samtidigt som eleverna visade sina bilder och texter så fick övriga deltagare ställa frågor om det aktuella området. Detta gav då redovisningsgruppen möjlighet att bemöta eventuella oklarheter. Detta ställde också kravet på eleverna att de måste vara bra pålästa. Vid redovisningen diskuterades även vilka problem som uppkommit under arbetets gång. Under projektet har eleverna skrivit loggbok vid minst tre tillfällen.
7 7 RESULTAT Våra mål: Att eleverna ska kunna söka och kritiskt granska information på Internet. Eleverna hade vid redovisningstillfället inte helt lyckas med att granska och vara källkritiska, men de hade hittat informationen de sökte genom vissa givna internetadresser, intervjuer och läroböcker. Att eleverna skall lära sig om datorns funktioner, såsom skilda programtyper och dess samband. Eleverna har klarat av att använda olika programtyper bl a First Class för kommunikation mellan elev och lärare. Eleverna genomförde sin redovisning i helklass i datasalen och använde sig av ett bildspel, Power-Point, som de visade på data/tv samtidigt som de berättade till bilderna. Att eleverna skall lära sig och värdesätta samarbete. Eleverna arbetade gruppindelat med hänsyn taget till vilken inriktning de har tänkt sig sin utbildning på fordonsprogrammet. Vid redovisningen berättade de för varandra om sina grenar och svarade på frågor. Det framkom vid elevernas redovisningar att samarbetet inte fungerat fullt ut i alla grupper. Vissa grupper hade istället för att lösa samarbetsproblemen undkommit problematiken genom att helt göra individuella delar i arbetet, vilket inte var syftet. Hur mycket grupperna lärt sig värdesätta samarbete var inte helt klart. Att eleverna skall få kunskap om vikten av miljösäkerhet i verkstaden och att de under sin yrkesutbildning och sina yrkesverksamma år arbetar utefter dessa miljökrav. Utifrån elevernas redovisning, som kommer att finnas på Wendesskolans hemsida, kan man se att de har tagit reda på vad som krävs ur miljösynpunkt i de olika yrkesinriktningarna.
8 8 SKRIVKLÅDA! En del av eleverna tyckte att detta arbetssätt var bra och roligt, andra att det var alltför krävande och svårt att hitta information. Ex. Jag tyckte att ITiS var tråkigt. För att man inte hittade fakta om det man hade. Svårt att översätta. ITiS var ett bra projekt, man jobbade rätt självständigt. Man lärde sig mycket. ITiS-projektet har varit tråkigt men lite har man ju lärt sig. ITiS-projektet tyckte jag var otroligt tråkigt i början men sen när man kom in i det så gick det mycket bättre och man tyckte det var ett roligt projekt. Det tråkigaste hittills var när vi fick reda på att vi skulle göra ITiS -projektet. Gruppen jag hamnade i var bra och när man väl kom igång blev det roligare Det var lite svårt att hitta fakta men det blev rätt bra till slut.
9 9 DISKUSSION Målet med att lära sig att kunna granska Internetsidor kritiskt har, som i resultatet redovisats, ej helt uppfyllts. Sökningarna på Internet tyckte eleverna var svårt och då framför allt att de inte fick direkt svar på vad de sökte efter. En anledningen är att både vi lärare och elever ej har tillräcklig erfarenhet av att söka information på nätet. En annan orsak kan vara att de länkar som behövdes till vårt projekt var länkar till lagar eller myndigheter som av eleverna upplevdes som svåra att tyda och förstå. Vår intention är att arbeta vidare tillsammans med eleverna, för att utveckla vårt och elevernas källkritiska tänkande och sökande av information på nätet. När det gäller datorns funktioner och dess program, så tycker vi att eleverna har tillgodogjort sig den kunskap som de behövde för att genomföra sitt arbete. De program som har använts var bl a Power Point, Word, First Class och Internet Explorer. Tilläggas bör att elevernas förkunskaper varierade mycket men att samtliga har gjort framsteg. En stor del av kommunikationen mellan elever och lärare skedde via First Class (kommunens Mail-program) vilket bidragit till att eleverna använder datorn som ett naturligt arbetsredskap. Samarbetet i elevgrupperna var till en början bra men det visade sig att det fanns motsättningar i vissa grupper så att redovisningsresultatet därför blev lite magert. Dessa grupper hade inte en klar gemensam arbetsordning utan de arbetade individuellt och inte som grupp. En tydligare arbetsplan från vår sida i början av projektet hade troligtvis underlättat arbetet för eleverna. Vi upplever det som om elevernas förståelse för miljösäkerhet blivit tydligare i deras arbete i verkstaden och i lektionssalen. Vår förhoppning är att de ska bära med sig denna förståelse om miljösäkerhet i sitt framtida arbetsliv. Vårt samarbete mellan ämnena har fått eleverna att se sambandet mellan karaktärsämnet och kärnämnena. Gruppernas arbeten kommer att läggas ut på skolans hemsida för att på detta sätt kunna etablera en kontakt med andra skolor.
10 10 KÄLLFÖRTECKNING Gleerups Utbildningsförlag,(1998). Prestanda Fordonskunskap Bas Malmö Gleerups Utbildningsförlag,(2000). Prestanda Fordonskunskap Startblock 1 Malmö
11 11 Bilaga 1 Vägledning för delmoment i kursen Arbetsmiljö och säkerhet. Projekt uppgift: olika elevgrupper arbetar tillsammans med lärarna fram arbetsmiljökraven som gäller för olika yrken i fordonsbranschen. 1. Lärare och elever gör tillsammans en uppdelning av elevgrupper, styrt av vilken inriktning som intresserar gruppen.(försök få med alla inriktningar) 2. Inriktningar: Personbils-, Maskin o Lastvagn, Bilplåtslagare-, Lastbils- samt Entreprenad- sektorn. 3. Elever och lärare skall tillsammans göra ett bildcollage som beskriver hur arbetsmiljön skall vara utformad för respektive inriktning. Bilderna skall bifogas med undertexter. Både på svenska och engelska. Bilder och texter skall sammanställas till ett informationsmaterial om hur en arbetsplats skall se ut. Collaget skall finnas som länk från skolans hemsida. Delar som skall ingå i collaget: Personlig skyddsutrustning (arbetsmiljöbok) Fysiska arbetsmiljön (vilka skaderisker finns) Maskinell utrustning (utsug osv) Exempel på tillväga gångsätt: Personlig skyddsutrustning; eleverna tar en bild på en person som bär en korrekt klädsel för yrket, under bilden beskrivs utrustningen och vilka krav som skall uppfyllas för ändamålet. Litteraturhänvisning: Hemsidesadresser som finns i Startblock 1 Arbetsmiljöboken Tekniska yrken.
12 12
ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande
Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare
Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola
Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Konstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Fordonsprogrammet KATTEGATTGYMNASIET
Fordonsprogrammet KATTEGATTGYMNASIET fordonsprogrammet gör världen snabbare Fordonsprogrammet vänder sig till dig som är tekniskt intresserad och vill meka med fordon. Vill du bli yrkesförare eller arbeta
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA
Fordons- och transportprogrammet (FT)
Fordons- och transportprogrammet (FT) Fordons- och transportprogrammet (FT) ska utveckla elevernas kunskaper om tekniken i olika fordon eller förmåga att hantera transporter. Efter examen från programmet
ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05
ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,
Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan
Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten
ITiS arbete. Trafiken i skolan
ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt
Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Introduktion till projektet "språket som kommunikation".
Introduktion till projektet "språket som kommunikation". Frälsegårdsskolan är en mångkulturell 0-6 skola där mer än 90% av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Arbetsenhetens elever går i åldersblandade
BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger
SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett
På resande fot med Talldal
Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.
Handledare: Elisabet Banemark
Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3
Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.
ITiS 2 Rönnow Vår skolgård Till: Jan Persson Från: Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström Datum: 2000-06-05 Ang: Projektredovisning Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt
Pedagogiska bilder med hjälp av datorn
Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.
Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02
Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Kjell-Åke Eriksson Ing-Marie Rosén Cecilia Svensson 4-6AB 2(10) Innehåll Sid Bakgrund 3 Arbetslagsplanering 4 Syfte 4 Frågeställningar
Jobba i motorbranschen?
Jobba i motorbranschen? Inledning Syftet med lektionen är att lyfta fram motorbranschens många yrken och utvecklingsmöjligheter som en del av skolans arbete med målinriktad arbetslivsanknytning. Genom
Programmet för fordonsvård och godshantering
Programmet för fordonsvård och godshantering Programmet för fordonsvård och godshantering är ett program för dig som är intresserad av olika typer av fordon, lager och godshantering. Programmet passar
Redskap för ökad social kompetens och eget lärande för elever på Omvårdnadsprogrammet
Milnergymnasiet Kristianstad Redskap för ökad social kompetens och eget lärande för elever på Omvårdnadsprogrammet Författare Jessica Johansson Annika Löfgren Christel Bergqvist Staffan Andersson Handledare
Projektmaterial. Västanviks folkhögskola
Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia
Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola
Projektmaterial KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport HT-02
Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1
Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete
Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?
ITIS 9 Kristianstads Montessoriskola HT 2002 / VT 2003 Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling? Handledare: Jan Persson Ulla Blomquist Birgitta Nordin-Olsson Ingbritt Ohlander Rickard Svenesson
ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001
ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001 Jessica Andersson Yvonne Björkqvist Jenny Ekstrand Susanne Kittel Annika Lund Kristina Lunderup Innehåll sida Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte 5 Kunskapsbakgrund
beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen
2013-09-26 1 (12) Dnr: 62-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial
Utan yrkeslärare stannar Sverige.
Utan yrkeslärare stannar Sverige. Verkstadsföretagarna och SFVF vänder sig till dig som arbetar eller har arbetat i fordonsbranschen som företagare, anställd och till dig som av olika orsaker är arbetslös.
I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden?
Sida 1 av 8 Kursvärdering: HT12 Kursmål: Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Svara på kursvärderingen efter kursens slut. Kursbokslut skickas till kursdeltagare
Inget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet
Inget behov av gymnasial lärlingsutbildning inom yrkesförarområdet Ett mindre antal gymnasieskolor har startat försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning med målsättning att utbilda yrkesförare
Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
AGNESFRIDS GYMNASIUM
AGNESFRIDS GYMNASIUM Ditt gymnasieval 2 0 0 8/ 09 FORDONSPROGRAMMET Personbilsteknik Maskin/lastbilsteknik Karosseri Transport HANTVERKSPROGRAMMET Trä möbel och finsnickeri INDIVIDUELLA PROGRAM GYMNASIESÄRSKOLA
agnesfrids gymnasium
agnesfrids gymnasium Läsåret 2010/11 fordonsprogrammet inriktningar: personbilsteknik, Maskin och lastbilsteknik, transport, karosseri 3 Motorer och transporter Här utbildas du i modern teknik för att
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Malmömässan: Byggbranschen 2017
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Malmömässan: Byggbranschen 217 Innehåll Om undersökningen Bakgrund och syfte Genomförande Resultat Beställare/Upphandlare Anbudsgivare/Arbetsgivare Arbetstagare Slutsats
Enkätsvar från vuxenstuderande i komvux och sfi
Bilaga Enkätsvar från vuxenstuderande i komvux och sfi Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
Gy&Vux 2013 Fordon och Transport
Gy&Vux 2013 Fordon och Transport Välkommen till vår värld. Vår värld är full av allt från läromedel till digitala lärverktyg. Här i broschyren finner du det senaste inom just ditt område. Hela vårt utbud
Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik
Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning
IKT med funktionshindrade elever på Riksgymnasium Syd
IKT med funktionshindrade elever på Riksgymnasium Syd Innehållsförteckning Sid Projektmål------------------------------------------------------------------------------------2 Funktionshindrade elever ---------------------------------------------------------------
Projektmaterial. Hellidens folkhögskola
Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till
Vad tycker du om skolan?
Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka
IT i skolan. - en studie av hur datorer används i skolan. Dimitrios Niotis
IT i skolan - en studie av hur datorer används i skolan Dimitrios Niotis GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 5p 84:2007 Grundskollärarutbildningen: 1999-2003 Handledare: Pia Lundquist Wanneberg
MÅL FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLDNING
MÅL FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLDNING varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering varje elev självständigt eller med stöd kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning
Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg
Välkommen till Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Särskild utbildning för vuxna - Särvux Våra kurser vänder sig till dig som har fyllt 20 år har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada
ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola
ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5
Undersök Google. Sida 1 av 9. En digital lektion från
Syftet med lektionen är att prata om Google och göra elever medvetna om att de behöver ställa kritiska frågor kring sina sökningar i Google. Lektionen grundar sig på material som vuxit fram och använts
Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Cambros elektroniska utvärderingssystem
Cambros elektroniska utvärderingssystem Kursutvärdering Kost vid graviditet och amning 7,5 hp HT12 Tack för att du tar dig tid att fylla i utvärderingen av kursen Kost vid graviditet och amning! projektarbetet
Mall för kursrapporter vid Malmö universitet
Mall för kursrapporter vid Malmö universitet Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Strukturen för kursutvärdering
HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE
HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och
Lisbeth Kristoffersson & Annika Carlsson Tostarps skola VT 00 & HT 01
Lisbeth Kristoffersson & Annika Carlsson Tostarps skola VT 00 & HT 01 Sammanfattning Vi vill ha barnens egen verklighet och erfarenheter som utgångspunkt i matematikundervisningen. Som det är nu styr färdigproducerade
Enkätresultat. of :04. Enkät Aktivitet Status Datum Besvarad av
Enkätresultat Enkät Aktivitet Status Datum Besvarad av Kursenkät Kemi för basår ht16 STH TBASA-FH16 öppen 2016-12-08 16:04 19(58) (32%) Flervalsfrågor. Det här var en bra kurs. Fördelning 0% 0% 52,6% 47,4%
Studium Restaurang i Göteborg
Studium Restaurang i Göteborg Hyam Yanni hyam.yanni@educ.goteborg.se Yrkeslärare inom Restaurang- och livsmedelsprogrammet, ansvarig för valideringar och för lärlingsutbildning Katarina Larsson katarina.larsson@educ.goteborg.se
Lärvux. Botkyrka Vuxenutbildning Kursprogram
1 Lärvux Botkyrka Vuxenutbildning Kursprogram Välkommen till Lärvux! Särskild utbildning för vuxna Lärvux finns för dig som - har fyllt 20 år och har en intellektuell funktionsnedsättning, förvärvad hjärnskada
En världsomsegling med sjörövare
En världsomsegling med sjörövare Frälsegårdsskolan Arbetslag 3 Itis-rapport höstterminen 2000 Marja-Liisa Isopoussu Margaretha Johansson Berith Håkansson Rut Holm Niclas Eriksson Sammanfattning: Eftersom
Vet ej/ Ej relevant fördelning 0% 28,6% 57,1% 14,3% 0% antal (0) (2) (4) (1) (0)
Enkätresultat Enkät: Status: Distans: Generell kursenkät KI öppen Datum: 2014-02-03 15:37:03 Grupp: Besvarad av: 7(15) (46%) Deltagare (HT13 1SJ012 Ledarskap, pedagogik och samverkan i sjuksköterskans
Lunaskolan. Små undervisningsgrupper Stora möjligheter Stockholm. Box Lunaskolan Östra. Stockholms Barn och Ungdomsstöd AB / FRIMÄRKE
PLATS FÖR FRIMÄRKE Stockholms Barn och Ungdomsstöd AB / Lunaskolan Östra Box 34 190 100 26 Stockholm Lunaskolan Små undervisningsgrupper Stora möjligheter L Lärande för livet U Utvecklas individuellt N
SPIT Samhällsvetenskapsprogrammet med IKT-inriktning
Arbetslag SPIT Söderportskolan Kristianstad Projektarbete inom ITiS Läsåret 99/00 SPIT Samhällsvetenskapsprogrammet med IKT-inriktning Jenny Comstedt Kristina Hedberg Thomas Lindblad Göte Paulsson Ulla
Kurser på GrundVuxNivå
Kurser på GrundVuxNivå Dataorientering, grundläggande... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 1... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 2 och 3... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 4... 2 Hem- och Konsumentkunskap,
VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson
1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna
Bergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström.
Bergskolan i Luleå År 7-9 Skola arbetsliv Författare: Carina Thingvall Åsa Sandström Maria Jonsson Eva-Lena Landström Peter Möller Innehållsförteckning Skola och arbetsliv.....sid 1 Det vi gör och har
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 1999:180 Utkom från trycket den 20 april 1999 utfärdad den 31 mars 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
RESULTAT KURSVÄRDERING IT-medicinprogrammet termin 5 Kurs: Vårdens organisation och ledning, 4p. Ht 2005
IT-medicinprogrammet termin ledning, p HT (rev ) () RESULTAT KURSVÄRDERING IT-medicinprogrammet termin ledning, p. Ht Svarsfrekvens: % ( personer) n= personer. Skala: Från (mycket lite, mycket dålig) till,
Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7
Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har
Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009
Försöksverksamhet med Gymnasial lärlingsutbildning 2008/2009 Utbildningens syfte Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och
Bygga broar Gymnasiesärskolan och arbetslivet. Bengt Weidow Undervisningsråd
Bygga broar 2015 Gymnasiesärskolan och arbetslivet Bengt Weidow Undervisningsråd Disposition 1. Ny gymnasiesärskola 2. Programmål, programfördjupningspaket och apl 3. Samverkan med arbetslivet 4. Skolans
Jällagymnasiets gymnasiesärskola. Nationellt och Individuellt program Jälla-4
Jällagymnasiets gymnasiesärskola Nationellt och Individuellt program Jälla-4 Om gymnasiesärskolan I gymnasiesärskolan får eleverna en god grund för att studera vidare och för att kunna delta aktivt i samhällslivet.
Att skriva projektplan En introduktion till Examensarbete 1. VT 2018 Cecilia Eriksson (Linsmeier)
Att skriva projektplan En introduktion till Examensarbete 1 VT 2018 Cecilia Eriksson (Linsmeier) Examensarbete 1 grundnivå - T5 En introduktion till vetenskapligt arbete som ni kan ta med Er och ha nytta
Jällagymnasiets gymnasiesärskola. Nationellt och Individuellt program
Jällagymnasiets gymnasiesärskola Nationellt och Individuellt program Om gymnasiesärskolan I gymnasiesärskolan får eleverna en god grund för att studera vidare och för att kunna delta aktivt i samhällslivet.
Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola
Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument
ANLÄGGNINGSFÖRARE. Ämnets syfte
ANLÄGGNINGSFÖRARE Ämnet anläggningsförare behandlar olika typer av jordförflyttande anläggningsmaskiner och deras utrustning samt hur de hanteras. Det behandlar även olika typer av anläggningsarbeten.
INRIKTNING TRANSPORT
INRIKTNING TRANSPORT TYA vill med denna information hälsa dig välkommen till transportbranschen. Sid 1. Välkomstbrev från branschen Sid 2. Kursöversikt Sid 4. Transport- och yrkestävlingar Sid 5. Kollegahjälp
AGNESFRIDS GYMNASIUM Ditt gymnasieval 2007/08
AGNESFRIDS GYMNASIUM Ditt gymnasieval 7/08 FORDONSPROGRAMMET Personbilsteknik Maskin/Lastbilsteknik Karosseri Transport HANTVERKSPROGRAMMET Trä INDIVIDUELLA PROGRAM GYMNASIESÄRSKOLA ÖPPET HUS, 2 DECEMBER
Projektrapport-ITiS Spängerskolan
Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera
Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna
Kristianstads kommun ITiS-rapport November år 2000 Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna Inger Andersson
JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte
JÄRNVÄGSBYGGNAD Ämnet järnvägsbyggnad behandlar byggandet av järnvägar från planeringsstadiet till färdig räls. Byggandet av järnvägar bidrar till utformningen av infrastrukturen och de miljöer vi vistas
2016-04-11. Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum
1 (6) RAPPORT 2016-04-11 Kompetensnämnden Dnr Kon 2016/63 Rapport om svenska för invandrare (Sfi) på Järfälla Lärcentrum Rätt till sfi samt antagning Rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare
Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola
Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
BELÄGGNING. Ämnets syfte
BELÄGGNING Ämnet beläggning behandlar beläggningsarbete, från tillverkning av asfalt till det att vägobjektet är färdigt att brukas. I samhället ställs allt högre krav på vägars utformning och kvalitet.
Hur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet
Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2015 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad är det?
Manual och instruktioner Workshop Arbetsplatslärande DigIT. Workshop arbetsplatslärande 1 timme Arbetsplatslärande våren 2018 ESF PROJEKT DIGIT
Manual och instruktioner Workshop Arbetsplatslärande DigIT Workshop arbetsplatslärande 1 timme Arbetsplatslärande våren 2018 ESF PROJEKT DIGIT Workshop arbetsplatslärande 1 timme Workshop arbetsplatslärande
Teknikcollege Bothnia tar dig till framtidens jobb. Umeå Teknikprogram
Teknikcollege Bothnia tar dig till framtidens jobb Umeå Teknikprogram Välkommen till skolan som liknar en arbetsplats Teknikcollege Bothnia ger dig behörighet för vidare studier och hjälper dig att skapa
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Trollhättan 001122 Skolan i skogen
Trollhättan 001122 Skolan i skogen ITiS-rapport från Skoftebyskolan S Sammanfattning Vårt ITiS-arbetslag består av 63 personer: två elevassistenter, två klasslärare på särskolan och två klasslärare på
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen
Identifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 6 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola
Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador
Särskild utbildning för vuxna. Särvux Sydnärkes Utbildningsförbund
Särskild utbildning för vuxna Särvux Sydnärkes Utbildningsförbund Kurskatalog 2014/2015 Särvux Särskild utbildning för vuxna Särvux är till för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror
Kvalitetsgranskning Sammanfattning 2014:05. Undervisning på yrkesprogram
Kvalitetsgranskning Sammanfattning 2014:05 Undervisning på yrkesprogram Sammanfattning Skolinspektionen har granskat den skolförlagda undervisningen inom fem av gymnasieskolans yrkesprogram: barn- och
Uppsala. Barn- och ungdomsnämnden. Uppföljning av kvällsskola. Förslag till beslut. Barn- och ungdomsnämnden föreslår besluta
%0K\ kö 11-09-Wl t. Uppsala ^ KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Annbritt Öqvist 2012-09-05 Diarienummer BUN-2012-1096 Barn- och ungdomsnämnden Uppföljning av kvällsskola
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Elmässan: Umeå 2017
Arbetsmiljöverket Osund konkurrens Elmässan: Umeå 217 Innehåll Om undersökningen Bakgrund och syfte Genomförande Resultat Beställare/Upphandlare Anbudsgivare/Arbetsgivare Arbetstagare Slutsats Bilaga: