ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

Transkript

1 ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5 Litteraturförteckning...6 2

3 Sammanfattning Kunskapen om den digitala tekniken i skolan har gett oss inspiration att utveckla nya arbetssätt och metoder. Ett av de nya sätten var elevorienterat och åldersintegrerat, F 5. Arbetet gav oss gungfly under fötterna för att eleverna var ovana att arbeta på detta vis. Även vi vuxna upplevde en viss förvirring när barnens tankar inte överensstämde med våra, men genom detta skapades en öppnare dialog inom vårt arbetslag. Detta arbete är början på en skolutveckling vi startat i vår skola. Bakgrund Eskilsby skola är en liten byskola belägen ca 10 km från Landvetter centrum. Vår verksamhet omfattar år F 5, med åldersblandade grupper. Läsåret 2000/2001 är vi 50 elever och tre lärare. Inför hösten år 2000 bestämdes att Eskilsby skola skulle omorganiseras. År 6 flyttades till Landvetter senaredel, klass-sammansättningarna ändrades och fritidsverksamhet startades. Detta innebar ny personal med nya förutsättningar och möjligheter. För att svetsa samman personal och skapa tillfällen för pedagogiska diskussioner ansökte vi om ett ITiS-projekt. Vi ville genomföra ett ämnesövergripande, problembaserat och elevorienterat utvecklingsarbete tillsammans med skolans elever från år F 5. Ämnesövergripande arbete i skolan innebär att lärare samarbetar över sina kompetensområden och ämnen. Vi utgår ifrån den lokala arbetsplanen, kommunens skolplan och de nationella läro- och kursplanerna. Vi är väl medvetna om att vi saknar en del av de tekniska förutsättningarna på skolan för att kunna genomföra alla de tänkta momenten, som ItiS står för, med eleverna. Vår övertygelse är dock att det är elevernas eget arbete och engagemang som ska vara i centrum och driva ItiSarbetet framåt. Det utvecklar även vårt samarbete, både elev-elev, elev-lärare, lärare-lärare. Vårt utvecklingsarbete har inriktningen Eskilsby min hembygd. I våra pedagogiska diskussioner kom frågeställningar fram som: - Vilka arbeten och nöjen hade folk som bodde i byn förr och hur är det idag? - Varför heter vägarna och platserna som de gör? - Finns det en Eskilsby-dialekt, eller typiska uttryck från Eskilsby? - Har naturen och miljön förändrats och vad har det haft för betydelse för bygden? 3

4 Syfte Vårt syfte är: - att alla elever ska kunna använda en dator utifrån sina förutsättningar till att skriva egna berättelser, dokumentera arbeten och söka information. - att pedagogerna utökar sin kunskap om digitala verktyg och dess användning i skolarbetet. - att öka arbetslagskänslan. - att göra en egen hemsida. Tillvägagångssätt Vi började hösten med ett gemensamt föräldramöte där vi informerade om vårt ITiSutvecklingsarbete. För att väcka elevernas intresse och utgå från deras frågeställningar startade vi med en gemensam upplevelse. I storsamlingen hade vi en happening där vi fick besök av två utomjordingar från planeten Xerxus. De hade kommit hit för att få information om Eskilsby, förr och nu. På grund av sitt ursprung kunde de inte utföra undersökningen själva, varför de blev lovade hjälp av eleverna. Därefter samlades eleverna i förutbestämda tvärgrupper för att brainstorma om vad som är viktigt att veta om Eskilsby. Vi återsamlades i storgrupp och varje grupp fick redovisa sina rubriker, allt skrevs upp på tavlan och antecknades efteråt. Samma eftermiddag fick eleverna enskilt i sina respektive klasser välja två rubriker som de tyckte var intressanta att arbeta med. Utifrån detta gjorde vi gruppindelningen. Fyra grupper samsades om en handledare. Varje grupp började med att göra frågeställningar utifrån sitt intresseval. Instuderingsmaterial inhämtades, bland annat från Landvetters bibliotek. Internet utnyttjades, något begränsat, på grund av att skolan är delad i två byggnader och internet-uppkoppling finns bara i den ena byggnaden. Ett längre arbetspass minst en gång i veckan under september och oktober arbetade grupperna med att samla information och sammanställa sitt arbete. Längre än så här har vi inte kommit på grund av att vi inte har en fungerande scanner. Resultat Elevernas arbete är inte klart. Alla elever har ännu inte arbetat vid datorn så som vårt syfte var, eftersom tillgången till fungerande datorer och datorteknik är mycket begränsad. Av samma anledning är inte hemsidan påbörjad ännu. 4

5 Vi pedagoger tycker att vi, på grund av de datorer vi fått hem, har ökat vårt data-kunnande och upptäckt datorns olika användningsområden i undervisning och dokumentation. Vi upplever att vi pedagoger har utökat vårt samarbete genom pedagogiska diskussioner och didaktiska ställningstaganden. Detta har stärkt vår arbetslagskänsla. Diskussion Det är viktigt för barns lärande att de fördjupar sina kunskaper utifrån någonting de redan känner till och har en personlig relation till. Att känna till sitt eget närsamhälle utifrån historiskt, kulturellt och miljöperspektiv ökar förmågan att kunna se sammanhangen i det lilla, vilket i sin tur ger en större förståelse för de globala företeelserna. Det har varit roligt och stimulerande att få slänga sig ut i detta okända hav av elevorienterat arbetssätt. Frågeställningarna vi hade tänkt oss blev inte elevernas frågeställningar. Det upplevde vi som frustrerande. Tankarna kom: Är detta tillräckligt? Duger det? Vågar vi släppa kontrollen? Eftersom vi var överens om att vi skulle utgå ifrån elevernas egna intressen och frågeställningar, lät vi elevernas frågor styra arbetet. När grupperna startade märkte vi att eleverna hade liten tilltro till sina befintliga kunskaper. Vi är övertygade om att det i ett grupparbete är viktigt att samla in sådana kunskaper som eleverna redan har, för att bygga vidare. Enligt Piaget och Vygotskij: När ett barn eller en vuxen möter ny kunskap relaterar han/hon denna kunskap till sin personliga erfarenhet och kunskap och konstruerar på så sätt sin egen mening ur det nya. (Se litt.fört. Arfwedson). En lyckad inlärning kräver elevens eget aktiva mentala bidrag. Även om eleverna hade valt ämnesområden efter intresse var aktiviteten inte av den omfattning som vi förväntade oss. I första skedet fick vi som handledare ta en aktiv roll för att frågeställningarna skulle föra arbetet vidare. Vi tror detta berodde på ovana vid arbetssättet, både för oss och eleverna. Vad som var positivt var att de olika åldrarna kunde samarbeta. Detta ökade intresset hos de yngre eleverna. De elever som var drivande fick något av en handledarroll i grupperna, vilket vi upplevde stärkte en del av dem. Det var inte alltid de äldsta. Många grupper kom fram till att intervjuformen var en bra källa till information. Bland annat var telefonintervjuer utvecklande för de elever som utförde dessa. Vi blev förvånade när vi upptäckte vuxnas torftiga och ibland nonchalanta svar på barns frågor. Detta framkom i samtal med eleverna i grupperna. Vissa grupper jobbade mycket självständigt och bra. Där fick vi som handledare hjälpa till att avgränsa. Här insåg vi betydelsen av en god studieteknik. (Detta kommer vi att utveckla i ett F 5-perspektiv). 5

6 Vi upplevde att den stora åldersspridningen kunde medföra svårigheter. Det hände att de yngre blev passiva och förväntade sig att de äldre skulle föra arbetet framåt. Det hände också att de äldre tappade stinget, för de fick inte tillräckligt med stöttning och stimulans. Vi har resonerat om att det lika gärna kan bero på barnens olika personligheter och initiativförmåga som åldersspridningen. Här har handledaren en viktig roll att gå in och stötta. Vi upplevde det svårt att utan styrning gå in och få igång sådana grupper. Relationerna mellan eleverna i de olika åldersgrupperna har påverkats positivt. Det märks på rasterna då alla leker med alla oavsett ålder. Hittills har arbetet resulterat i att eleverna har sammanställt sina arbeten, men inte kunnat genomföra dokumentationen med digitala hjälpmedel eftersom den befintliga tekniken inte fungerar, som vi påpekat tidigare. Vad som varit mycket positivt med detta utvecklingsarbete är att vi i arbetslaget har upptäckt datorns oanade möjligheter att dokumentera barns utveckling i digital portfolio. Även detta kommer vi att utveckla. Litteraturförteckning Studiehandledning för arbetslagen inom ItiS Datorn i utbildningen, nr 6, 2000 IT och lärande Undervisningens teorier och praktiker ITiS studiematerial Utbildningsdepartementet Datapedagogisk tidskrift för skolan KK-stiftelsen Gerd B Arfwedson, HLS Förlag Delegationen för IT i skolan 6

7 7