Familjematte. Ann Aktius

Transkript

1 Familjematte Ann Aktius Med utgångspunkt i händelser från dagstidningar arbetade klassen, parallellt med övrigt stoff, genomgående med huvudräkning och överslagsräkning i hela åk 4. Syftet var att få eleverna medvetna om att matematiken är ett slags verktyg man alltid har med sig för att lösa problem i verkligheten. Så här presenterades Familjematte på Matematikbiennalen Tänk... att få använda sig av svenska och matte på en gång, i ett sammanhang och dessutom i verkligheten, just när du behöver. Och inte nog med det! Det sker i klassrummet. Det är ingen utopi. Det är fullt möjligt. Vi har gjort det! Hur säljer man då sin övertygelse om att matematik är ett fantastiskt redskap till eleverna? De fick fundera på följande fråga: Hur räknar du egentligen i vardagen? Svaren kretsade mest kring pengar kronor och ören. Ibland tid som att hinna med bussen. Hjälp allt annat då... Det var då jag förstod att vi måste plocka in verkligheten i klassrummet. Hur gör vi det? Jo, naturligtvis via tidningen. Tidningen var inget nytt för oss. Vi hade redan arbetat på olika sätt med den skulle den även kunna hjälpa oss här? För att ta reda på det fick eleverna fundera på nästa fråga: Kan vi skapa en familj som genom olika händelser måste använda matte? Det här är elevernas tankar från början: Ann Aktius är mellanstadielärare på Kärna skola i Harestad och medverkar i ett projekt med Nämnaren och TiS (Tidningen i skolan) om matematikundervisning med utgångspunkt i dagstidningar. Nämnaren nr 2, 1994 Vi hade dubbellagt matte på schemat på fredagar. Med tanke på den arbetstiden frågade jag: Tror ni att vi kan arbeta så vi lär oss att använda matte genom en låtsasfamilj? 23

2 Svaret dröjde inte ett ivrigt jaa... kom. Och efter diskussion om de praktiska detaljerna ville de sätta igång. Vi väntade inte till fredag! Eleverna har parvis bildat familjer. Fotografier ur tidningar har utgjort förebilder till familjemedlemmarna. När familjen fått sin identitet har dess öde förts fram av händelser i tidningen. Artiklar, rubriker, bilder och annonser är stommen till de historier som eleverna hittar på till sina familjer. De vardagshändelser som historierna är uppbyggda kring genererar matematikproblem som vävs in i historien. Arbetsgången Läsa orientera dig i händelser. Tänka, tala och diskutera med varandra. Pröva problematisera. Håller din idé? Är den rimlig? Omvärdera? Skriva en berättelse (handling). Räkna visa lösningen. Förstå du måste veta vad som händer. Formulera dokumentera, resultatet ska vara en renskriven svensk text innehållande matematiskt tänkande. Delge varandras mönstertänkande, t.ex. i tvärgrupper. Utvärderingen skulle innehålla elevernas synpunkter på: det här var bra det här var dåligt jag har lärt mig så här kan jag/vi gå vidare Två delar i arbetet Eget arbete Här agerade jag som ett slags språngbräda, d.v.s. jag försökte genom följdfrågor att få eleverna så självgående som möjligt. Endast i nödfall lade jag mig i det de skrev, t. ex. när de valde att skriva om kändisar. Får man lov att skriva vad som helst? Vilka kan följderna bli? Hitta på något annat! Lärarstyrt arbete Min målsättning var att fördjupa kunskaperna färdighetsträna med anknytning till verkligheten. Här styrde jag vad som skulle hända familjen genom att samma händelse drabbade alla familjer. Ibland blev uppgiften läxa. Exempelvis hade vi just avslutat kapitlet tabeller och diagram i vårt matteläromedel. Som ett slags diagnos bad jag dem att studera tidningen under en vecka och se vad som kunde hända deras familj som de kunde redovisa i ett diagram. Jag var naturligtvis ute efter att se att rätt händelse redovisades i rätt slags diagram. Vi når mycket lätt verkligheten via massmedia. Barnen tolkar inte alltid lika negativt som vi vuxna, vilket visat sig under de veckor de läst tidningen i syfte att föra sin familj vidare genom olika öden. Däremot fantiserar de gärna och mycket om märkvärdiga och spännande saker. Vad sägs t. ex. om att ha en miljon i veckopeng? Det kan den tillåta sig som ännu inte har förlorat sin fantasi. Arbetet med familjematten integrerar matematiken med svenska och omvärldskunskap. Mycket tid användes för att ge familjen en identitet. Förutom att hitta på fantasifulla namn måste den sociala situationen redas ut. Händelser under hösten 93 har gjort att vi behövt ringa till banker för att bl. a. prata valuta, eller till resebyråer för att beställa olika resor. Den ekonomiska verkligheten påverkar ju även våra familjer. Det visar sig att man måste förstå och kunna tolka matematiska uttryck för att kunna läsa tidningen. Därför kom också frågorna när eleverna var tvungna att få svar på dem. De var motiverade och tog därför också till sig olika förklaringar. När annars har vi som lärare så lätt att möta eleven där hon /han står? De var verkligen motiverade att lära sig! 24 Nämnaren nr 2, 1994

3 Arbetsområden Datum, skala, tabeller, valuta, stora tal, försäkringar, juridik, tid, enheter, telefonkontakter, ordkunskap Vi har genom vårt projekt: Lyft fram tänkandet i matematiken uppskattning, beräkning, bedömning, planering, logiskt tänkande... Fått förståelse för och insikt i när, var och hur matematik används i vardagen Talat matematik vi har stött på många uttryck som: ökar större, höga stora, mera flera, ett ögonblick, om en stund, strax, så småningom och rekordlång En elev hade med den här frågan, när dottern i familjen skulle gå till skolsyster för att mätas: Ska jag bli mätt idag? Genom fria aktiviteter fått fram ett högre diagnosvärde. Integrerat matematik svenska omvärldskunskap. Svenska: argumentering värderingsövningar, i syfte att finna en egen identitet. (Inte någon gång klagade eleverna på att det var för mycket text att läsa, som man annars kan höra.) So: massmedia integritet/tryckfrihet/yttrandefrihet fördomar/föreställningar (diskussionsunderlag) No: geografi väder (varför inte här ta in temat luft/vatten) Det är väl endast skolan som delar upp livet i enskilda ämnen... Utvecklat självkänsla och medkänsla. Genom grupparbete arbetar man med hela sin människa. Och endast i samarbete med andra lär du känna dig själv. Vi har bättre närmat oss att arbeta utifrån barns behov vuxnas samarbete. De fick svar på frågan när de behövde. Vi har lärt oss ansvar dokumentationen ska vara tydlig. Nämnaren nr 2, 1994 Några reflektioner Så här efteråt vet jag att jag skulle ha dragit igång projektet i halvklass. Det framkom i barnens utvärdering, under dåligt, att det tog för lång tid innan Ann kom. Dessutom känner jag som ledare att det är nödvändigt att kunna samtala även med individen bakom arbetet. För att kunna bedöma behovet av automatisering eller färdighetsträning. Det har varit en värdefull erfarenhet att arbeta med barnen på detta sätt. Vi får alldeles för lätt en planerad syn på hur, när och på vilket sätt inlärning sker. Vi har genom vår familjematte hittat ett alternativ till den vanliga mattelunken, utan att för den skull tappa atmosfären. Under arbetets gång har barnen visat att de har oanade resurser som de plockar fram om de blir utmanade. Så här tyckte de: det här var bra Det här var roligt och det skiljer sig från det vanliga Ma-arbetet. Det var bra att man inte behövde jobba så mycket i den vanliga boken. Man fick jobba rätt så självständigt. Det var roligt att man fick ringa till olika ställen. det här var dåligt Vi fick för lite tid på oss. Det blev så jäktigt. Man fick vänta på fröken. Det blev långtråkigt i längden. jag har lärt mig Jag har lärt mig att jobba med valuta. Att ta ansvar för en sak. Att skriva på dator bättre, räkna bättre och tjata på fröken bättre. Jag har lärt mig höga tal. så här kan jag/vi gå vidare Jag skulle vilja åka till fjällen med min familj. Inte så stort arbete. Vi ska låta familjen få fler händelser. En sak som jag vet är att jag vill göra ett liknande arbete igen. 25

4 Exempel från elevernas dokumentation 26 Nämnaren nr 2, 1994

5 Nämnaren nr 2,