Pedagogiska bilder med hjälp av datorn
|
|
- Olof Mattsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3. Upplägg.5 4. Genomförande 6 5. Resultat och diskussion.7 6. Avslutning 8 2
3 BAKGRUND Vi är ett arbetslag som består av fem lärare. Tillsammans arbetar vi med fyra Bildklasser, för närvarande 90 elever i åldrarna 9 t.o.m. 13 år. Bildklasserna är på väg att utvecklas mot en fullt utbyggd årskurs 3-9 del och finns på Centralskolan i Kristianstad. Elever från hela Kristianstads kommun har möjlighet att söka till klasserna. Till bildklasserna söker elever med stort intresse för bildämnet. I klasserna arbetar eleverna med och genom bilder i det tematiska arbetet. Bilden integreras in i temaarbetet, för att förstärka inlärningen, konkretisera fakta och göra arbetet roligt och meningsfullt. Den övergripande målsättningen för Bild och Formklasserna är: - att ge barn med särskilt intresse av och förmåga för Bild en möjlighet till fördjupning - att utveckla ämnesintegrationen kring ämnet Bild - att ge barn sådana kunskaper, att de spontant ska kunna se vilka möjligheter till konstnärliga uttryck ett tema kan ge - att skapa ett livslångt intresse för och behov av att på olika sätt uttrycka sig med färg och form - att skapa intresse för konst och kultur från olika tider och platser - att kunna tolka och kritiskt granska olika bilder i samhället - att skapa ett klimat som präglas av arbetsglädje och uppfinningsrikedom Ett tema inleds alltid med en upptakt, då temat introduceras genom studier av tidsaxlar, film, kartbok, tidningar eller liknande. Därefter börjar arbete med en Temabok. Denna innehåller ett antal kapitel. Varje kapitel inleds med en tankekarta som vi gör gemensamt på overhead och eleverna skriver på lösblad. Tankekartan skall ingå i boken. Arbetet med tankekartan tar ofta lång tid, eftersom det då blir mycket berättande, frågor och diskussioner. Tankekartorna ligger som utgångspunkt för texterna. Vissa barn skriver mycket, andra mindre. Ytterligare information inhämtas genom klassens referensbibliotek, dataprogram, Internet o.s.v. Barnen tillverkar pedagogiska bilder som beskriver förlopp och skeenden, bildserier, seriestrippar och konstbilder som alla förstärker faktadelen. De pedagogiska bilderna tydliggör olika fakta. Bild och text kompletterar varandra och förstärker inlärningen. När temat är väl introducerat och arbetet med temabokens kapitel är igång, är det tid för barnen att planera Tema/Bild arbetet. De bestämmer då själva vilken bildanknytning till temat de vill göra. De gör en planering av sin bildanknytning i Planeringsboken. Där ska finnas en skiss, förslag på teknik och vilket material som behövs. 3
4 Vi börjar nu arbeta tvåfiligt, ibland trefiligt, beroende av hur många projekt vi har igång. Detta innebär att barnen grupperar sig på olika sätt; en del arbetar i Bildsalen med Tema/Bildanknytningen, en del arbetar i klassrummet med Temaboken och om det är trefiligt arbete kanske några arbetar i annan lokal med t.ex. animerad film eller arkitektur. Arbetssättet kräver att man tar ansvar för och planerar sitt arbete. Klassen har en yttre cirkel med mycket fasta ramar, alla vet vad som förväntas, men innanför ramarna finns stor frihet med stora möjligheter till egna initiativ. När Temaboken är klar innehåller den ett flertal kapitel, berättelser eller dikter som anknyter till temat, innehållsförteckning, alla olika slag av bilder och ordlista. Stor vikt läggs vid ordkunskapen. Har man Temats terminologi klar för sig har man halva Temat. Barnen gör också ett vackert försättsblad som lamineras. Klassen arbetar med handstil och kalligrafi. Texterna skrivs därför för hand. Datatexter har vi vid andra tillfällen! När arbetet väl är avslutat kommer utvärderingen. Vi läser varandras böcker, har synpunkter på innehåll och utformning. På olika sätt kontrolleras också kunskaperna. Det kan vara prov eller diskussioner. 4
5 SYFTE Syftet var att skapa pedagogiska bilder med hjälp av datorn. Vi tänkte i första hand på möjligheten att skapa bilder med hjälp av ritpenna och ritbord. Eftersom vi jobbar ämnesintegrerat och tematiskt kring ämnet Bild, är de pedagogiska bilderna nödvändiga för helheten. Dessa datortillverkade bilder skulle komplettera vårt arbetssätt. Vi såg vårt ITiS-arbete som ett komplement till KK-stiftelsens projekt HELT, om människan och tekniken. HELT-projektet är ett samarbete mellan Tekniska Högskolan i Malmö och Lärarutbildningen i Malmö. Det grundar sig på ett arbete som Peter Broberg vid Tekniska Högskolan gjort. Han arbetar med Humanteknologi, dvs människan och tekniken. Bildklasserna är under två läsår engagerade i detta projekt. Eftersom vi inte tidigare har använt oss av datorn vid bildframställning, blev vår frågeställning: Går det att utföra pedagogiska bilder med hjälp av datorn? UPPLÄGG Vi kollade upp vilka temaarbeten vi hade framför oss och diskuterade möjligheterna att skapa pedagogiska bilder med hjälp av datorn. Därefter testade vi själva användning av bl.a. scanner, ritpenna och olika ritprogram. Åk 3-4 skulle arbeta med tema Forntiden. Med koppling till vårt HELT-projekt skulle vi följa den tekniska utvecklingen och då uppkom tanken att låta eleverna skapa en webbsida med tekniska uppfinningar från stenåldern och framåt. Webbsidan skulle innehålla bilder och text. Åk 5-6 skulle arbeta med tema Kroppen. Här dök tanken med datoranimerad film upp. Vi skulle även jobba med färdiga bilder, för att eleverna skulle bli medvetna om sambandet text-bild. 5
6 GENOMFÖRANDE Tema Forntiden I arbetet med tekniken på forntiden valde eleverna olika tekniska uppfinningar. Eleverna tog redan på fakta om uppfinningarna och tecknade och målade bilder, både i detalj och i sitt sammanhang. Det var viktigt att bilderna var stora och tydliga. Bilderna scannade eleverna in tillsammans med en vuxen och sedan redigerades dessa i Paint Shop Pro. När de var nöjda med sina bilder lades dessa på en webbsida i Netscape Composer. Därefter började barnen sammanställa sina texter. Texterna skulle beskriva uppfinningen och dess användning. De skulle också beskriva hur uppfinningen var gjord. När eleverna var klara med sina texter så lade vi in även dessa på webbsidan. Tema Kroppen I arbetet med kroppen föddes idén att med hjälp av Paint Shop Pro och Animation Shop göra animerad film, för att förtydliga kroppsliga fenomen. Några elever hade idéer om vad de ville visa och efter genomgång av Paint Shop Pro började de arbeta. De använde sig av ritpenna och ritbord när de skapade sina bilder. Exempel på fenomen som förklarades var kroppens hårväxt och pupillens förändring i starkt/svagt ljus. En bild två rubriker Tidigare har vi jobbat med en reklamkampanj mot snatterier, där eleverna fick skapa egna affischer med text och bild. För att utveckla elevernas medvetande om samband mellan text och bild, fick de i uppgift att välja ut en bild att sätta två olika rubriker till. Ena rubriken skulle göra budskapet positivt, och det andra budskapet negativt. Bilden scannades in av eleverna själva efter genomgång och sparades i deras hemkatalog. Bilden redigerades sedan i Paint Shop Pro och rubrik sattes till. 6
7 RESULTAT OCH DISKUSSION Vår frågeställning var Går det att utföra pedagogiska bilder med hjälp av datorn?. Vi har kommit fram till att datorn kan vara ett komplement till övriga undervisningsmetoder. Många elever tände på att arbeta med Paint Shop Pro och såg möjligheter att kunna utveckla sina bilder. Arbetet har varit roligt, många elever vill nu arbeta med datorn och ser tekniken som en möjlighet redan i planeringsstadiet. Detta gäller även oss lärare. Vi har fått många nya idéer under arbetets gång, som vi kan jobba med i framtiden. Den animerade filmen vill vi arbeta vidare med, bl.a. genom leranimationer. Vi såg många möjligheter med scannern, dels som ett sätt för barnen att lägga ut sina bilder på datorn, dels att kunna skapa konstbilder, då barnen kan testa att scanna in olika föremål och sedan skapa en bild av dessa. Vi har också sett möjligheter för barnen att presentera olika arbeten via datorn i form av t.ex. bildspel. Ett hinder med att göra bilder på datorn har varit att vi inte har så stor tillgång till datorer. Vi har för tillfället 1-2 datorer i varje klassrum och endast en scanner. Detta gör att det blir lång väntetid till datorerna, samt att tiden vid datorerna oftast blir begränsad. Det bästa hade varit om det funnits fler datorer på skolan, samt att ett flertal datorer varit samlade på ett ställe, för att möjliggöra och underlätta dataundervisningen. Det tar lång tid att lära sig olika dataprogram. Vi har känt att vi själva måste vara så pass hemma i programmen och dess möjligheter, innan vi velat låta eleverna jobba med programmen. Eleverna måste också få sitta och testa en bra stund innan de har hunnit lära sig programmen så pass bra så att de kan använda sig av dem och de möjligheter som finns. 7
8 AVSLUTNING Vi tycker att vårt arbete har gått bra hitintills. Visst har vi stött på en del problem, men vi har lärt oss otroligt mycket. De flesta av eleverna är nöjda och tycker att arbetet har varit roligt, och vill gärna fortsätta att jobba med bilder på datorn. ITiS-utbildningen, med tillhörande studielitteratur, har varit väldigt bra och givit oss många tankar och inspirerat oss i vårt pågående men även kommande arbete. Vi kommer även att utveckla vår hemsida så att den bättre speglar vår verksamhet. Det ska här finnas möjlighet för barnen att publicera sina arbeten. Vi kommer att arbeta vidare med att skapa bilder med hjälp av datorn. 8
9 9
Konstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.
Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1
Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete
ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:
Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga
Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Pep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.
Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper
Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05
ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,
Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:
LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro
ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001
ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001 Jessica Andersson Yvonne Björkqvist Jenny Ekstrand Susanne Kittel Annika Lund Kristina Lunderup Innehåll sida Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte 5 Kunskapsbakgrund
Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3
Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt
Projektmaterial. Västanviks folkhögskola
Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia
Carl von Linné 300 år
Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten
Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7
Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har
ITiS arbete. Trafiken i skolan
ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt
Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan
Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten
Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9
Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9 Årskurs 1 - grundfärgerna samt blanda och experimentera med färger - namn på grundfärgerna samt svart och vit - framställa bilder med hjälp av tekniker, redskap och material
Pedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Trafikkalendern har funnits i 23 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik.
har funnits i 23 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik. Läsåret 2013/2014 distribueras materialet till drygt 500 000 skolbarn i årskurs F-6, 27 000 lärare
Särskild utbildning för vuxna. Utbildning på vuxnas villkor SÄRVUX. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet
Särskild utbildning för vuxna Utbildning på vuxnas villkor 2012 SÄRVUX Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /SÄRVUX Katalog 2012 Välkommen till Vuxenutbildningen i Strängnäs! Vårt mål är att
ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola
ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger
En världsomsegling med sjörövare
En världsomsegling med sjörövare Frälsegårdsskolan Arbetslag 3 Itis-rapport höstterminen 2000 Marja-Liisa Isopoussu Margaretha Johansson Berith Håkansson Rut Holm Niclas Eriksson Sammanfattning: Eftersom
Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola
Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA
Rapport. Grön Flagg. Idala förskola
Rapport Grön Flagg Idala förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-11-29 11:51: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Det är inspirerande att läsa er rapport och se
Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13
Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång
Pedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Projektrapport-ITiS Spängerskolan
Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera
Samhällskunskap/Identitet
Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser
Pedagogisk planering - Religion
Pedagogisk planering - Religion 1 Mål: introducera och skapa Starta lektionen med gemensam Gemensam diskussion förståelse för begreppet religion. diskussion om vad religion är, vad man kan tro på och varför
Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02
Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Kjell-Åke Eriksson Ing-Marie Rosén Cecilia Svensson 4-6AB 2(10) Innehåll Sid Bakgrund 3 Arbetslagsplanering 4 Syfte 4 Frågeställningar
KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!
KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med
Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16
Tänka, resonera och räkna i förskoleklass, Gävle kommun lå 15/16 Sammanfattning av lärares synpunkter 1. På vilket sätt är lärarguiden ett stöd för undervisningen om tal och räkning? Det finns en tydlig
detaljer. får fram budskapet ganska väl. får fram budskapet väl.
RUM - arkitektur och design Övning i färg- och formlära, med olika tekniker och material Syfte: Göra en modell med ett specifikt uttryck och redogöra för idé och process i form av en Loggbok Jag BILDSPRÅK
Kulturpedagogiska projekt
Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser
Familjematte. Ann Aktius
Familjematte Ann Aktius Med utgångspunkt i händelser från dagstidningar arbetade klassen, parallellt med övrigt stoff, genomgående med huvudräkning och överslagsräkning i hela åk 4. Syftet var att få eleverna
Rapport. Folksagor-Lextorpslaget
Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och
Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.
Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. 2. Diskutera kursuppläggningsförslaget. Bestäm veckor och tider för de olika
Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö.
1 Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö. Ett arbete av : Kenneth Andersson Jan Bruhno Ann Gnatt Hans Persson Gabriella Tinghög Hans-Åke Tuomaala 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. 1. Bakgrund 3 2. Syfte
Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet
Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga
På resande fot med Talldal
Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.
Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.
2013-09-01 It-plan NKC Lokal IT-strategi Nättrabyskolans övergripande målsättning med användandet av digitala verktyg är att förbereda våra elever inför framtida studier och arbetsliv. Samt vara väl förtrogna
IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal
IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer
Teckna med högra hjärnhalvan
Teckna med högra hjärnhalvan Tid: 5 veckor Vår hjärna består av två halvor. De är väldigt olika och det blir ofta bråk om vem det är som ska bestämma. Den vänstra hjärnhalvan är för det mesta väldigt dominant
BARN I STADEN MÖTER DJUR
ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.
Inspiration till Bamses må bra tidning
Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och
FLOWER POWER är en slogan som används av hippier för att symbolisera deras kärleks och icke våldsideologi
Hippiekulturen: Det har gått cirka fyra decennier sedan hippiekulturen kollapsade. En subkultur som skakade Nord Amerika under 1960-1970 talet. Allt började med en grupp av vågade ungdomar genomsyrade
Rune Tennesmed. Oskar Norling 1DV430. Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt 1DV430 Webbprogrammerare H12 Oskar Norling
Rune Tennesmed Oskar Norling Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt Webbprogrammerare H12 Oskar Norling 2012-05-30 Abstrakt Denna rapport handlar om mitt mjukvaruutecklingsprojekt som jag och en klasskompis
Östra skolområdets skolbiblioteksplan
Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör
PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT
PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT Detta fördjupningsmaterial är inspirerat av Banditsagors föreställning Hemligt av Alexandra Loonin. Föreställningen riktar sig till barn mellan 10-12 år
ITiS. Upptäckare och uppfinnare. Skogshöjdens skola HT 2001
ITiS Upptäckare och uppfinnare Skogshöjdens skola HT 2001 Berit Boholm Birgitta Edsgärd Håkan Ekholm Eva Friberg Maj-Lis Jernsand Tobias Karnevi Lena-Mari Klaesson Christina Kåremar Inger Rynvall-Falk
Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:
Bild Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med
Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild
Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild VD? VILKET SÄTT? HNDEN Skapande arbete Teknik & Material Kreativitet Egna idéer Drivkraft npassning Bildkomposition FNTSIN HUR? Kommunikation Reflektion
Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna
Kristianstads kommun ITiS-rapport November år 2000 Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna Inger Andersson
Skolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
U P P L E V E L S E N S K A A N V Ä N D A S F Ö R A T T G E E L E V E R N A D J U P A R E S P R Å K F Ö R S T Å E L S E O C H S K A P A I N R E B I L
U P P L E V E L S E N S K A A N V Ä N D A S F Ö R A T T G E E L E V E R N A D J U P A R E S P R Å K F Ö R S T Å E L S E O C H S K A P A I N R E B I L D E R S O M B L I R B E S T Å E N D E O C H B L I E
Teknikhistoria: Den första programmeraren
Teknikhistoria: Den första programmeraren Lektionen är en introduktion till Ada Lovelace som anses vara den första programmeraren. Eleverna får lära sig lite mer om vem hon var, vad hon gjorde samt den
skissar och ritar bilder, och/ eller former på bokstäver, som är ganska enkla, med få detaljer. får fram budskapet väl.
Gör din röst hörd Övning i färglära, penselteknik, och bildkomposition. Syfte: Göra en affisch som skall vara synlig på håll, med ett budskap riktad till en bestämd målgrupp. Jag BILDSPRÅK Hur du jobbar
Dash & Dot. Förskola F-klass - 6
Dash & Dot Förskola F-klass - 6 Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med
Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap. Du har använt teknikerna, verktygen och materialen på ett olika och BrA sätt
BEDÖMNING ÅK 7-9 E D c B A BIlDsprÅK Hur utvecklat bildspråket är och om man förstår ditt arbetes budskap Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap Du har ett utvecklat bildspråk
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med forntidens och antikens religioner. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva mot ur kursplanen
Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Funktioner: Starta och spara Notebook. Använda penna och finger. Använda bilder från Galleriet.
Innehåll: Den interaktiva skrivtavlans roll i klassrummet. Berättande Funktioner: Starta och spara Notebook. Använda penna och finger. Använda bilder från Galleriet. 1 Användningsområden leta / använda
AMIRA TIME. Lätt version. Lärarhandledning
AMIRA TIME Lätt version Lärarhandledning Amira time lätt version Om programserien Amira time lätt version är en sitcom i 15 avsnitt. Avsnitten är cirka 4 minuter långa. Serien syftar till att bidra till
Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5
Lärarhandledning Tidningsskaparna åk 3 5 Tidningsskaparna I Berättarministeriets program Tidningsskaparna får eleverna inblick i hur en journalistisk process kan se ut och blir medskapare till en tidskrift.
BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger
SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett
Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4
Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4 ne m gu nde r A era t Ämne: Svenska åk 4 Läromedel: ZickZack Skrivrummet åk 4 Beräknad tidsåtgång: 400 500 minuter under 4 5 veckor LGR 11, del
Materials egenskaper
Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Lathund att skapa och tilldela en LPP
Lathund att skapa och tilldela en LPP Här presenteras ett sätt att steg-för-steg ta fram en lokal pedagogisk planering för ett arbetsmoment eller en terminsplanering i ett ämne eller ett ämnesövergripande
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Utveckla din IT- kompetens
Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se
ANIMERA LERA SKAPANDE SKOLA-PROJEKT MED MOA LÖNN
ANIMERA LERA SKAPANDE SKOLA-PROJEKT MED MOA LÖNN KLIMATANIMATION ÅK 4-9 Hur mår vår planet? Hur kan vi påverka makthavare, politiker och människor runtomkring oss? I projektet klimatanimation gör vi filmer
Kretsar kring el årskurs 4-6
Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur
Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund
Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer
Digitala Minnen. Luleå kommun
Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,
Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se
Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare
ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla
Undersök vad som är programmerat. Lektionen handlar om den digitala tekniken i elevernas närmiljö. Undersök vad som är programmerat
Undersök vad som är programmerat Lektionen handlar om den digitala tekniken i elevernas närmiljö. Lektionsförfattare: Christina Löfving Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.
ITiS 2 Rönnow Vår skolgård Till: Jan Persson Från: Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström Datum: 2000-06-05 Ang: Projektredovisning Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring
Skapande skola- projekt 2014-2015
Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.
KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Hälsoäventyret. Fakta om programverksamheten för barn och unga HÄLSOÄVENTYRET EN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN
Hälsoäventyret Fakta om programverksamheten för barn och unga HÄLSOÄVENTYRET EN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Hälsoäventyrets vision är att barn och unga ska få bättre självkännedom och kunna ta beslut som
Undersök vad som är programmerat
Undersök vad som är programmerat Lektionen är en kort introduktion till ett arbete med teknik i skolan. Eleverna undersöker tekniken i sin närmiljö. Lektionen är skapad av Christina Löfving (itmamman)
Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog
Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare
Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet
Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från
Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se
Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare
Kvalitetssammanfattning Sallerup
Kvalitetssammanfattning Sallerup Språkutveckling Yngre barn: Vi har barn som är nyfikna och har en vilja att titta i böcker och vill att en vuxen ska läsa böcker. Vi ser att barn har ett intresse för sitt
VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!
VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA
Hur fungerar en robot? (lektion 2 av 3)
Lektionen handlar om datalogiskt tänkande och att robotar endast kan göra det som en programmerare bestämt är möjligt. Ann Ulfves arbetar som lärare på Fornuddens skola i Tyresö på lågstadiet. Till läraren
Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena
Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Första tillfället Gemensam läsning Inled lektionen med en aktivitet som anknyter till texten. Samla sedan klassen kring storboken. Täck gärna
Sagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter