ITiS arbete. Trafiken i skolan
|
|
- Britt Karlsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson
2 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt 4 Resultat 5 Diskussion 6 Litteraturförteckning 8 Internetadresser Bilagor
3 3 Introduktion Vi som gjort detta arbete är två fritidspedagoger Staffan Andreasson och Annika Dahl-Persson, en förskollärare Sigbrit Holmén och en grundskollärare Malin Persson. I klassen, en F-2:a, arbetar förskolläraren och grundskolläraren, medan fritidspedagogerna arbetar tillsammans med alla klasserna på skolan. Vi arbetar på Vilans skola, här finns tre barnskoleklasser och en trea, fyra och femma. Vi har också två förberedelseklasser på skolan. Av eleverna på skolan har 70 % utländsk härkomst. De flesta barnen bor i närområdet, i flerfamiljshus. Barnen har en likartad skolväg, endast ett fåtal åker skolbuss. Vi ansåg att trafiksituationen runt skolan var mycket bristfällig och farliga situationer uppstod nästan dagligen. Efter att grundskolläraren varit på ett möte med C4 teknik under arbetsnamnet MöTs en miljöoch trafiksäkerhetssatsning i din kommun, fick vi inspiration till vad vi kunde göra för att förbättra barnens skolväg. Vi ansåg det som ett ypperligt tillfälle att kunna använda detta arbete i vårt ITiS-arbete. I klassen arbetar vi på ett sätt där vi vill motivera barnen till att själva ta ansvar för sitt skolarbete. Men vi hade haft svårt att motivera oss till att börja använda datorn på ett bättre sätt i undervisningen. Vi ville att barnen skulle använda datorerna på ett annat sätt än vad de gjorde. Datoranvändandet var mer som en belöning efter att annat skolarbete var utfört. Datorn användes då för matematik- och bokstavsspel. Genom att arbeta med temat trafik och då framför allt skolvägarna, kunde vi på ett smidigt sätt börja använda datorn för att dokumentera arbetet i skrift, söka på Internet och att använda digitalkameran i skolarbetet. Arbetet skulle leda till att varje barn gjorde en trafikbok om sin egen skolväg.
4 4 Syfte och mål Vårt syfte med arbetet var att barnen skulle bli medvetna om sin trafiksituation. Vi ville också göra föräldrarna mer delaktiga i barnens skolarbete. Vi har därför fokuserat mycket på arbetsuppgifter om trafiken runt skolan och längs barnens skolväg. Föräldrarna har varit delaktiga genom en enkät om barnens skolväg som sammanställts och lämnats till C4 teknik. Vi kommer också att ha en utställning för föräldrarna där vi visar allt vi arbetat med i vårt trafikarbete. På detta sätt kan föräldrarna få insyn i vårt skolarbete. Det som barnen dokumenterar ska vi samla i en trafikbok. Vi har tre mål:?? Barnen skall bli medvetna om sin trafiksituation.?? Vi vill göra föräldrarna mer delaktiga i barnens skolarbete.?? Vi vill att barnen använder datorerna mer för att dokumentera sina arbeten i bild och skrift. Tillvägagångssätt Vi startade arbetet med att göra mind maps med temat trafik i tre olika grupper. Detta ledde till många frågeställningar om trafik från barnen. Frågorna arbetade vi med genom att söka på Internet i små grupper med tre till fyra barn. En sida vi använde oss av var En grovplanering gjordes av oss som omfattade hela vårens arbete (bilaga 1). Vi placerade också om datorn från ett grupprum till klassrummet. Klassen fick tilldelat sig en ny digitalkamera som vi började använda på en gång i vårt arbete för att inspirera barnen till bild och skrift. Upplevelser som barnen fått under våren är trafikfilmer, reflex som bilduppgifter och utevistelser. Dessa upplevelser har vi sedan arbetat med genom att skriva trafiksagor, gjort reflexgubbar, skrivit till olika
5 5 trafikbilder och arbetat med diagram. Diagrammen gjordes efter det att barnen varit ute och räknat hur många bilar och traktorer m.m. som passerar under en halvtimme. Av dessa fakta gjordes diagram för hand och på dator (bilaga 2). Trafikbilderna har vi arbetat med genom att spara dem i datorn. Barnen har skrivit till dessa bilder direkt på datorn. Vi har också skrivit ut och kopierat upp dessa bilder så att barnen har kunnat skriva direkt till bilderna. Utevistelserna innebar att vi gick och studerade trafikfaror längs barnens skolvägar. Vi studerade även vägmärken och dokumenterade med digitalkameran. Programmen som barnen arbetat med är Word, Excel och Paint Shop Pro. I samarbete med C4 teknik lämnade vi ut en färdigställd enkät där föräldrarna och föräldraföreningen på skolan beskrev sina barns skolvägar. Utvärderingen har vi gjort genom att barnen har fått besvara frågor i bild och skrift och vi har gjort praktiska övningar. Vi har också tittat på vår egen dokumentation som vi fört under arbetets gång. I utvärderingen framkom det att det barnen särskilt kom ihåg var det vi gjort konkret. Det barnen talade om var att man ska använda cykelhjälm, se sig för i trafiken och hur man cyklar i trafiken. Resultatet Målet att barnen skulle börja använda datorerna mer för dokumentation än till spel har fallit väl ut. Både barn och vuxna har upplevt detta som positivt. Allt arbete barnen gjort har resulterat i varsin trafikbok. Barnen är stolta och glada över sina trafikböcker. Vi har genom barnen fått veta att föräldrarna har uppmärksammat att vi har arbetat mer med datorerna och på ett annat sätt än tidigare. De
6 6 har fått fortlöpande information om hur arbetet gått genom veckonytt. Genom enkäten uppfattar vi att föräldrarna blev mer delaktiga i arbetet. På vårt föräldramöte hade vi en utställning med bl a barnens trafikböcker, detta var mycket uppskattat av föräldrarna. Under våren har vi uppmärksammat att barnen frågat mindre om att få spela på datorerna och har dokumenterat sina arbeten i bild och skrift. Vi vuxna har på ett naturligt sätt lärt oss använda programmen Word, Paint Shop Pro och vi har också lärt oss använda digitalkameran. Genom detta arbetet och kontakten med ITiS har vi vuxna lärt oss använda datorerna på ett nytt sätt i arbetet och vi känner oss säkrare inför detta. Diskussion Resultatet har motsvarat våra förväntningar, barnen är mer observanta om vad som händer runt om dem i trafiken. Vi har visat barnen att man kan använda datorerna på olika sätt. Datoranvändandet har främjat samarbetet mellan barnen. Alla barnen har varit delaktiga i hela arbetet. Till en början kände vi oss lite osäkra på hur omfattande arbetet skulle bli. Vi insåg med en gång att vi var tvungna att begränsa arbetet eftersom vi hade för många idéer och tankar om hur trafikundervisningen skulle genomföras. Arbetet skulle inte avslutas i och med ITiS slutade, utan vara början till ett nytt permanent arbetssätt. ITiS - arbetet har förändrat våra tankar och vårt arbetssätt. I framtida temaarbeten kommer vi att använda datorerna och digitalkameran som självklara arbetsredskap i undervisningen. Arbetet har också främjat samarbetet mellan de olika pedagogerna på skolan. När vi startade arbetet visste en del barn inte vad ordet trafik betydde.
7 7 Vid samtalen under utvärderingen så märkte vi att barnen lärt sig en hel del av trafikundervisningen under våren. Vi hade kunnat ta hjälp av modersmålslärarna i början av arbetet, de hade kunnat lära barnen fler ord om trafik. Vi känner att vi haft en bra struktur på arbetet och stöd från arbetsledningen. Varje fredag har vi haft tid till ITiS - arbetet, vi har arbetat med barnen hela förmiddagen och haft egen planering under två timmar efter middagen. Vi anser att detta hjälpt oss i arbetet, det är viktigt med avsatt tid. Under arbetets gång har vi haft många diskussioner runt syftet och målet med arbetet. Det är viktigt att hela tiden komma tillbaka till det för att se att vi är på rätt väg. Ämnet trafik är alltid aktuellt och vi tänker fortsätta med detta arbete under kommande terminer. Vi ska fortsätta att utveckla datoranvändandet genom att lära oss och barnen flera nya färdigheter t ex att använda PowerPoint till redovisningar och Excel i matematikundervisningen. Vi känner oss mycket tillfreds med vårt arbete och ser att det har gett resultat både i trafiken och datoranvändandet.
8 8 Internetadresser Trafikfilmer Skurt i trafiken NTF Jalle och Julle i trafiken NTF
9 9 Grovplanering ITIS-7, våren 2002 Vecka Arbete i klassen, planeringar, möten 2 Grovplanering av våren - upplägg! Vad är trafik, måla klart. 3 Seminariet Rita skolvägen hur uppfattar barnen den? Digitalkameran 4 Risker reflex fara i trafiken, bilduppgift 5 Arbeta klart bilduppgift, repetera filmen 6 Seminariet Trafikfilm - skriva Klart 7 LOV 9 Ut och gå skolvägen. Titta på trafikmärken. Bild 10 Seminariet Foto framsidan på Trafikboken Diagram räkna trafiken 11 Foto + Diagram 12 Dokumentation skriva till bilder. Foto 13 LOV 15 Seminariet Dokumenterat, Samla ihop allt material till trafikböckerna. 16 Arbeta med barnens frågor, söka på Internet. Diagram på dator. 17 Hjälmtest, utvärdering med barnen. 18 Utvärdering. 19 LOV utkast klart. 20 Förbereda utställningen! 21 Öppet hus för föräldrar och barn, onsdag. Utställning! 22 Seminariet redovisning
Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1
Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete
Läs merTrafiken i praktiken Åk 2-3
2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 2-3 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att
Läs merITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merTrafiken i praktiken Åk 4-5
2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 4-5 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att
Läs merLisbeth Kristoffersson & Annika Carlsson Tostarps skola VT 00 & HT 01
Lisbeth Kristoffersson & Annika Carlsson Tostarps skola VT 00 & HT 01 Sammanfattning Vi vill ha barnens egen verklighet och erfarenheter som utgångspunkt i matematikundervisningen. Som det är nu styr färdigproducerade
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05
ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,
Läs merEtt försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna
Kristianstads kommun ITiS-rapport November år 2000 Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna Inger Andersson
Läs merITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.
Läs merProjektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA
Läs merÄr det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?
ITiS Rapport Hammars skola 3-5 A C Ht- 02 Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? Handledare: Jenny Comstedt Johanna Kvist Lena Mattisson Marianne Näsvall
Läs merITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander
ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat
Läs merEn världsomsegling med sjörövare
En världsomsegling med sjörövare Frälsegårdsskolan Arbetslag 3 Itis-rapport höstterminen 2000 Marja-Liisa Isopoussu Margaretha Johansson Berith Håkansson Rut Holm Niclas Eriksson Sammanfattning: Eftersom
Läs merFokusområde/Mål: Utveckling och lärande, kunskaper
Handlingsplan 2014-2015 4-6-laget Fokusområde/Mål: Utveckling och lärande, kunskaper Få eleverna medvetna om kunskapsnivåerna och ha tydliga mål med lektioner och arbetsområden. Tydligare återkoppling
Läs merInformation till skolor
Information till skolor Många föräldrar känner en oro för sina barns skolväg. Det leder ofta till att barnen skjutsas ända fram till dörren. Detta beteende skapar kaotiska trafiksituationer runt skolan,
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merTrafikdiplomerad skola
2012-09-21 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafikdiplomerad skola Att arbeta långsiktigt med trafiksäkerhet är avgörande för vilken effekt trafikundervisningen har. Det är det lilla arbetet i vardagen som
Läs merITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola
ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5
Läs merProjektrapport-ITiS Spängerskolan
Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera
Läs merDelutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014
Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs mer2002-2003 NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan
2002-2003 NATUREN Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan Innehållsförteckning: Bakgrund...s.2. Syftet med försöket...s.2. Tillvägagångssätt...s.2. Resultat...s.3. Diskussion...s.4. Litteraturförteckning...s.4
Läs merVERKLIGHETSANKNUTEN MATEMATIK INTEGRERAD I TEMAUNDERVISNING
RAPPORT ÖVER VÅRT PROJEKT VERKLIGHETSANKNUTEN MATEMATIK INTEGRERAD I TEMAUNDERVISNING av Bia Dahl och Maria Kostmann Bia Dahl Maria Kostmann Bia Dahl, Hagaskolan Strandvägen 12 Resebrogatan 7 Hagagatan
Läs merPå resande fot med Talldal
Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ELEVERS INFLYTANDE på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll Läsåret
2014-09-03 Bakgrund Under höstterminen 2013 gjorde Skolinspektionen en tillsyn av Solhemsskolan. Vid tillsynen framkom att Solhemsskolan hade några områden där Skolinspektionen påpekade att verksamheten
Läs merSolgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011
Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla
Läs merLOKAL PEDAGOGISK PLANERING
VT 2013 Fady Jabour Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, Programkod: LGFRY, distans Del Ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning, 15Hp Kurskod: UB201Z LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Läs merProjektmaterial. Härnösands folkhögskola
Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merLokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merTrollhättan 001122 Skolan i skogen
Trollhättan 001122 Skolan i skogen ITiS-rapport från Skoftebyskolan S Sammanfattning Vårt ITiS-arbetslag består av 63 personer: två elevassistenter, två klasslärare på särskolan och två klasslärare på
Läs merPedagogiska bilder med hjälp av datorn
Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.
Läs merÖkad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius
Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet
Läs merGrön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att
Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens
Läs merFilosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:
LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro
Läs merKvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret
Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merUTEDAGAR I BILD OCH TEXT Naturupplevelser i kombination med den moderna tekniken
Österslövs skola Kristianstads kommun ITiS rapport December 2002 UTEDAGAR I BILD OCH TEXT Naturupplevelser i kombination med den moderna tekniken Åse Ahlbin Gunvor Andersson Ingrid Andersson Lise Lotte
Läs merAV: GERD JÖNSSON, MALIN JÖNSSON, SANDRA JAENECKE & JOY PERGAMENT HANDLEDARE: GUN JACOBSSON
Sida 1 av 6 AV: GERD JÖNSSON, MALIN JÖNSSON, SANDRA JAENECKE & JOY PERGAMENT HANDLEDARE: GUN JACOBSSON Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 2. Mål 3. Tillvägagångssätt 4. Resultat 5. Diskussion/analys
Läs merInnehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7
Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har
Läs merJA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott.
1(5) Absolut! Som vanligt översteg den mina förväntningar. Absolut Ja, till 100 %. JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott. Fantastiskt att
Läs merBARN I STADEN MÖTER DJUR
ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.
Läs merEnkätsvar från vuxenstuderande i komvux och sfi
Bilaga Enkätsvar från vuxenstuderande i komvux och sfi Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se
Läs merBARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger
SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett
Läs merITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:
Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson ITiS ett utvecklings -arbete Författare: Catarina Abrahamsson Agneta Eliasson Magdalena Nordén Jenny Olofsson 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund
Läs merProjektmaterial. ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola
Projektmaterial ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport
Läs merUtveckla din IT- kompetens
Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se
Läs merRapport. Folksagor-Lextorpslaget
Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och
Läs merDokumentation grundskola
Dokumentation grundskola Malmö stad KVALITETSPLAN med lägesbedömning Dokumentation av skolans utvecklingsinsatser inför läsåret 2013/14, färdig senast 1/9 Enhet: Ängslättskolan Datum: 130901 Lägesbedömning
Läs merProjektarbete med fordonselever om arbetsmiljö.
1 Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö. Ett arbete av : Kenneth Andersson Jan Bruhno Ann Gnatt Hans Persson Gabriella Tinghög Hans-Åke Tuomaala 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. 1. Bakgrund 3 2. Syfte
Läs merPedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merTrafiken i praktiken årskurs 6 9.
Trafiken i praktiken årskurs 6 9. Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att trafiksäkerhets arbetet ska ge någon
Läs merRapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8
KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev
Läs merBli vän med det skrivna ordet
Bli vän med det skrivna ordet Ett Itis-projekt om böcker med tonvikt på sagans värld. Junibackens Skola våren 2001 1 Bli vän med det skrivna ordet Ett Itis-projekt om böcker med tonvikt på sagans värld.
Läs merTrygg i trafiken: Gå i trafiken
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Trygg i trafiken: Gå i trafiken Läroplan, åk 1-3 med kortfattade lektionstips Trafik och trafiksäkerhet finns med på många ställen i kursplanerna. Ofta fungerar trafik och
Läs merNorretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan
Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten
Läs merAtt använda svenska 2
Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både
Läs merBarn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9
Lokal arbetsplan 2018-2019 Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi
Läs merKvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14
Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger
Läs merUtveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Läs merVi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger
Läs merSmålandsstenars skolområde Arbetsplan
Smålandsstenars skolområde Arbetsplan 2004-2005 1. Elevernas kunskaper - intresse och lust att lära med särskilt fokus på språk och matematik. Allt arbete ska syfta till att på ett lustfyllt sätt skapa
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Stavreskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs merVarför behöver vi förstå programmering? Se video
Se video Varför behöver vi förstå programmering? Lektionen är en introduktion till ett arbete med programmering. Genom filmen i lektionen får eleverna konkreta exempel på varför kunskaper i programmering
Läs merFoto: Emma Ingolf. Grön Flagg
Foto: Emma Ingolf Grön Flagg Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i fler än 40 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket finns idag i mer än 2000 skolor
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merreflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
Arbetsområde: Trafik Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap Läsår:- Tidsomfattning: 12 lektioner Ämnets syfte Undervisning i Samhällskunskap syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Skederids skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger. - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar. - Skolans andra underlag. Pedagoger Övergripande
Läs merKonflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28
Läs merRapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Läs merStöd för genomförandet
Till varje fråga anges ett syfte, utom i de fall där frågan är självförklarande. Utöver detta finner du exempel på hur ett resonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel kan du använda som stöd
Läs merKvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola
Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor Grindstugans Förskola 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande I den dagliga verksamheten används kameror och
Läs merTrafiken i praktiken Åk 6-9
2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 6-9 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att
Läs merLPP Delaktighet, inflytande och förberedelse inför årskurs 3 Beskrivning av elevgrupp och andra omständigheter
LPP Delaktighet, inflytande och förberedelse inför årskurs 3 Beskrivning av elevgrupp och andra omständigheter Det är en bit in på vårterminen och jag och mitt arbetslag ska arbeta med en grupp elever
Läs merTema Astrid Lindgren
ITiS våren 2001 Kristianstads kommun Rinkabyskola År F-5 Tema Astrid Lindgren Ulrika Nilsson Cecilia Olofsson Ola Eriksson Karin Persson Maria Averö Roland Ifwarsson Innehållsförteckning Var stod vi Våra
Läs merDu har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3
Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nygatans förskola 2018 2019 Anmäla Kommunicera Utreda Åtgärda Följa upp utvärdera Pedagogisk planering och utvärdering i förskolan (Prioriterade
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2006
KVALITETSREDOVISNING 2006 Agneshög Rektor Eva-Lott Petersson Grierson Adress Agneshögs gård Postadress 591 71 Motala Telefon 0141-225420 Fax 0141-53265 E-post eva-lott.petersson@motala.se Barn/elever enl
Läs merIntroduktion till projektet "språket som kommunikation".
Introduktion till projektet "språket som kommunikation". Frälsegårdsskolan är en mångkulturell 0-6 skola där mer än 90% av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Arbetsenhetens elever går i åldersblandade
Läs merLokal arbetsplan Lekåret
Lokal arbetsplan Lekåret 2012-2013 Södra Haga förskola Förskolan för glädje, lek och lärande Nora kommun Postadress E-postadress Telefon Telefax Bankgiro Organisationsnr Nora kommun skola@nora.se Bildningsförvaltningen
Läs merSpråkutvecklande arbetssätt
Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren
Läs merTrafikkalendern har funnits i 23 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik.
har funnits i 23 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik. Läsåret 2013/2014 distribueras materialet till drygt 500 000 skolbarn i årskurs F-6, 27 000 lärare
Läs merArbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016
150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merArbråskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Arbråskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen F-9 Läsår 2015/2016 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-9 a för planen
Läs merKvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14
Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret
Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Soltunets förskola Nora kommun Innehållsförteckning Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 0 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 0 Verksamhetens
Läs merMin skolväg Djupadalsskolans temavecka
Min skolväg Djupadalsskolans temavecka Dag 1 Undersökningar och experiment kring energi. Skolår 1-3 gör dessa studier på skolan Skolår 4-5 åker till Klimat-X halva dagen och diskuterar olika sätt för dem
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merEkvationer på film ger motivation
tema Nya arbetssätt Häggviksskolan, Sollentuna Ekvationer på film ger motivation När matteläraren Ove Engström fick en ny sjua förra hösten var han bekymrad över deras mattekunskaper. Det är han inte längre.
Läs mer1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!
Läs merHandlingsplan för Logen, Båset och Spiltan
Månsagårdens förskola Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som
Läs merBarn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6
Lokal arbetsplan 2017 2018 Nordmarks skola, Nordmarkshyttan Fsk - åk6 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever
Läs merPrioriterade mål. för läsåret Stanstorpsskolan
Prioriterade mål för läsåret 2014-2015 : Stanstorpsskolan Mål; Alla skall känna trygghet och trivsel på skolan. Alla skall ha höga positiva förväntningar på barn/elever. Rastvärdar Raster Pedagoger Omklädningsvärdar
Läs merHej! Trafikkalendern har funnits i 22 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik.
Hej! har funnits i 22 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik. Läsåret 2012/2013 distribueras materialet till drygt 500 000 skolbarn i årskurs F-6, 27 000
Läs merKvalitetsdokument 2013/2014
Kvalitetsdokument 2013/2014 Anita Haglunds Familjedaghem Pedagogisk omsorg Anita Haglunds Familjedaghem är en liten verksamhet som jag sedan hösten 2013 driver på en avdelning på Prästkragen som jag hyr
Läs merBjörkparkens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse
Björkparkens förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum 20160831 Sidan 1(6) Marie Bergquist Björkparkens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 MEDBORGARE Kunskapsnämndens
Läs merHällabrottets förskola
1(7) 2016 06 15 Verksamhetsplan Hällabrottets förskola 2016/2017 2 förskolechef: Pernilla Nilsson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetsidé 4. Hällabrottets förskola års hjul (under arbete) 5.
Läs merRedovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Läs mer